Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Drönarattacken mot Moskva: Både Ryssland och Ukraina kan dra nytta av händelsen

Uppdaterad 30.05.2023 17:06.
Moskvabor om tisdagens drönarattacker. - Spela upp på Arenan

Ukraina förnekar inblandning i drönarattacken mot Moskva medan Ryssland lägger skulden på Ukraina. Oberoende vem som ligger bakom så kan båda länderna kapitalisera på händelserna, säger forskaren Margarita Zavadskaya.

I morse rapporterades det om explosioner i Moskva för andra gången under maj månad. Många paralleller kan dras med drönarattacken mot Kreml natten till den 3 maj. Men den här gången är det helt vanliga bostadshus som träffats.

Om Ukraina ligger bakom attacken skulle det vara ett tecken på en kraftigt tillvuxen kapacitet.

– Ja, det är möjligt. Det är tekniskt möjligt att drönare kan nå Moskva, om inte ännu längre, säger Margarita Zavadskaya.

Zavadskaya är äldre forskare vid Utrikespolitiska Institutet FIIA. Enligt henne vore det ändå svårt för de ukrainska drönarna att navigera hela vägen fram i det GPS-skyddade luftrummet över Moskva.

Margarita Zavadskaya.
Bildtext Margarita Zavadskaya är aktiv vid Alexandersinstitutet vid Helsingfors Universitet och Utrikespolitiska Institutet FIIA.
Bild: FIIA

Ukraina skulle inte behöva erkänna

”Vår byggnads säkerhetsteam var lysande”, säger en invånare i ett bostadshus som träffats av drönare i Moskva. ”De kom till vår bostad och bad oss gå ner till bottenvåningen”, säger hon i en intervju med Reuters. ”Vi hörde inga drönare eller explosioner”, fortsätter hon.

Samma förmiddag intervjuades ett av offren för drönarattackerna i Kiev.

”Det kom en kraftig smäll och fönster krossades och dörrar i bostaden lossnade”, säger mannen som bor med sin familj på 16:e våningen. ”Jag tittade försiktigt omkring, men det fanns rök överallt”.

Asymmetrin är slående. I Moskva ska två personer ha fått mindre skador, medan nattens anfall mot Kiev krävde dödsfall. Enligt Zavadskaya kunde attackerna mot Moskva ses som en hämnd, men en hämnd som skulle förbli oerkänd.

– Det finns inte en chans att Zelenskyj eller Podoljak skulle erkänna att den ukrainska sidan ligger bakom dådet, säger Zavadskaya som påpekar att ett krav för Ukrainas stöd från väst är att Ukraina håller sig innanför landets gränser.

Å andra sidan ser Zavadskaya att liknande dåd kunde fungera som ett sätt att höja stridsmoralen inför Ukrainas planerade motoffensiv.

– I det här fallet spelar det egentligen ingen roll vem som ligger bakom. Ukraina kan ändå använda budskapet till sin fördel, och bevisa att de är kapabla att sabotera Moskva. Det ser imponerande ut.

– Vi förstår att dessa handlingar skulle vinna ett stort stöd inom Ukraina.

Ett delvis förstört bostadshus efter nattliga drönarattacker i Kiev den 30 maj 2023.
Bildtext Attackerna i Kiev den 30 maj var mer omfattande än attackerna i Moskva.
Bild: Lehtikuva

Kreml: Därför krigar vi

Anfallen ”bekräftar återigen behovet att fortsätta med specialoperationen”, sa Kremls talesman Dmitrij Peskov enligt nyhetsbyrån Interfax.

”Alla gjorde som de skulle. De arbetade väl. Så också våra luftförsvarssystem”, fortsatte han och syftar på försvarsministern Sergej Sjojgus påstående att ingen utav åtta ukrainska drönare nådde sina mål.

Enligt Zavadskaya är det viktigt för Kreml att bibehålla en bild av sig själv som starkt och självständigt, och en bild av ukrainarna som ett folk som lider under en ”marionettregim”.

– Vi ser samma budskap om och om igen. Det är inte ett krig mot Ukraina, det är ett krig mot ett kollektiv som ligger bakom. Ukraina förnekas sin självständiga roll i den geopolitiska arenan.

– Om Kreml öppet skulle erkänna att Ukraina ligger bakom attackerna, så skulle det innebära ett erkännande av Ukraina som en fullt kapabel och mäktig fiende. Det skulle betyda att Ryssland krigar mot Ukraina, inte mot Nato, väst eller något annat som Kreml uppfinner.

Kreml kan utnyttja attackerna mot Moskva för att sätta i gång nationalistiska känslor underblåsta av rädslor, konstaterar Zavadskaya.

Så på sätt och vis kan båda sidorna dra nytta av händelsen?

– Ja, oberoende vem som ligger bakom så kan båda sidorna kapitalisera på händelserna.

Många olika grupper kan ligga bakom

Ukraina kan ligga bakom drönarattacken mot Moskva. Men det kan också Kreml. En tredje möjlighet är att miliser i stil med den så kallade ryska frivilligkåren kunde ligga bakom.

– De är inte officiellt en del av den ukrainska armén, även om de klart och tydligt är kopplade till den och påstår sig tillhöra den. Gråzonsstatusen ger dem mera utrymme att genomföra attacker på rysk mark utan att äventyra den ukrainska arméns status.

Zavadskaya ser det som möjligt att ett kommando kommit från den ukrainska sidan. Men hon ser det också som möjligt att liknande grupper koordinerat sinsemellan och fattat självständiga beslut.