Politiker om Smedsby bildningscampus: ”Vi kan inte trolla fram byggnader”
Nu måste man bara vänta och hoppas på det bästa gällande Smedsby bildningscampus. Att evakuera hela högstadiet är inte ett realistiskt alternativ, konstaterar politiker.
– Vi befinner oss i limbo för tillfället, konstaterar Korsholms styrelseordförande Carola Lithén (SFP) om bildningscampuset i Smedsby.
YIT:s besvär har lämnats in till både kommunen och marknadsdomstolen.
– Just nu kan vi egentligen inte göra något. Vi måste vänta och se, säger Lithén.
Lithén upplever att kommunen gjort allt enligt boken. Jurister har suttit med under upphandlingsprocessen. Företagen har också bedyrat att de priser de givit håller.
Den här veckan skulle arbetet ha börjat.
– Man var glad men så kom det här som en kalldusch, säger Yngve Lithén (SFP), ordförande för bildningsutskottet.
I värsta fall kan det ta ett år innan ärendet är utrett och man kanske kan komma igång igen.
Så, vad händer med elever och lärare som vistas i utrymmen med dålig inomhusluft?
– Vi har i åratal jobbat med att förbättra inomhusluften. Därför blir jag ibland lite ledsen när man får höra att ”ingenting har gjorts”. Det görs och kommer att göras också över sommaren. Till hösten får vi också fler baracker till området, säger Carola Lithén.
Yngve Lithén kompar.
– Sen är det ju förstås så att eleverna och personalen lider. Nu måste vi bara försöka göra det så bra som möjligt tills vi kommer vidare.
Carola Lithén vill lyfta fram att det inte finns mögel i inomhusluften.
Evakuering osannolik – byskolorna inte heller realistiskt
Att helt och hållet evakuera högstadiet är inte realistiskt.
– Högstadiet är så stort och det finns inte utrymmen. I så fall skulle man tvingas dela upp skolan på olika platser, säger Jane Trygg-Kaipiainen (MSK), som sitter med i samhällsbyggnadsutskottet.
– Evakuering är praktiskt och pedagogiskt otroligt svårt, lägger Carola Lithén till.
Korsholms högstadium är Svenskfinlands största skola, så det är en stor mängd människor det handlar om. Bara eleverna når upp till 600 stycken.
Och på själva skolområdet finns det inte rum för så många baracker som skulle behövas för att helt evakuera skolan. Lithén nämner ändå ett par fastigheter i närheten som kunde lätta på bördan lite; kulturhuset och OP-arena.
Yngve Lithén berättar att det har höjts röster om att använda gamla byskolor som står tomma.
– Men de räcker ingenvart. Det är en omöjlighet att få verksamheten att löpa där. I högstadiet byts lärare nästan varje lektion.
Men kommer nu då barackerna att räcka till för att hålla elever och personal borta från de värst drabbade utrymmena?
– Det är lite svårt att säga. Carola sa ju här att det inte finns utrymme för värst många fler baracker. Men man är extra noga med att en person inte behöver tillbringa hela dagen i de drabbade utrymmena, säger Jane Trygg-Kaipiainen.
Hur ska föräldrarna förhålla sig till situationen?
– Vi vinner alla på att hålla oss lugna och sakliga. Men en viktig uppmaning till föräldrarna: ta kontakt om barnen har symtom. Vi har en arbetsgrupp för inomhusluften, säger Carola Lithén.
– Och kontakten ska tas via skolhälsovården, säger Trygg-Kaipiainen.
Yngve Lithén konstaterar att äldsta dottern börjar högstadiet nästa år.
– Så jag förstår situationen. Jag har tankar kring vad för slags miljö hon kommer att vistas i och att det är mitt i en byggprocess. Men vi kan inte trolla fram byggnader. Så vi måste göra det bästa av läget, med baracker och närliggande byggnader.
Alla tre avslutar med en vädjan till YIT om att tänka om med besväret.