Det förlorade språket – Janne lär sig samiska för att återta det som berövades honom och hans släkt
Janne Hirvasvuopio lär sig långsamt släktens språk trots ångesten som stiger till ytan. Det är traumatiskt att påminnas om förföljelserna i min släkt via språket men småningom ger samiskan både glädje, historia och sammanhang, säger han.
Janne upprepar berättelsen om sitt förlorade modersmål, nordsamiskan. Den fråntogs honom i och med finska statens systematiska arbete att förbjuda samiska i skolan för tidigare generationer. Därför gick språket inte vidare i släkten.
Han hör nu till de hundratals samer som genom åren har återtagit sitt eget språk, via dagis och skola, via yrkeshögskola eller universitet - eller via distansundervisning, som öppnar nya möjligheter.
' /%3E%3C/svg%3E)
Distansundervisning på samiska en stor framgång
Sedan 2018 har Sametinget och Utsjoki kommun testat på undervisning i det samiska språken på distans. Projektet anses vara en framgång och kan få fortsättning, även om det finns vissa utmaningar med distansundervisningen.
Intresset för samiskan ökar
– Intresset att studera något av de samiska språken har ökat tydligt, bekräftar professorn i samisk sociolingvistik vid Samiska högskolan i Kautokeino, Norge, Annika Pasanen till Svenska Yle.
Kursutbudet har ökat på alla nivåer och det bidrar till ett större intresse att studera samiska.
– Särskilt på universitetsnivå har de studerande blivit fler, fast både skoltsamiska och enaresamiska fortfarande är mer sällsynta på universitetsnivå än nordsamiska, förklarar Pasanen.
Pasanen säger vidare att det ökade intresset för att lära sig samiska är ett tecken på att språken upplevs som viktiga. Samiskan behövs i olika yrken, ger nytta på olika sätt. Dessutom förstärker lagstiftningen möjligheten att lära sig språket.
– Nu vill personer med samiska rötter återta släktens språk, det betyder att revitaliseringen stärks och språkpolitiken upplevs som framgångsrik. Alla världens hotade språk har inte lika gynnsam ställning som de samiska språken just nu, betonar Pasanen.
Här är Finlands tre samiska språk:
– Nordsamiskan är störst. 70-90 procent av dem som talar samiska använder nordsamiskan. Språket talas också i Sverige och Norge. I Finland talas nordsamiskan av några tusen personer.
– Enaresamiskan används bara i Finland, främst kring Enare sjö. För 30 år sedan höll språket på att dö ut. Tack vare språkbon (kielipesä) för barn har språket återupplivats och tiotals barn har blivit tvåspråkiga med både finska och enaresamiska. Omkring 400 personer beräknas kunna tala enaresamiska i dag.
– Skoltsamiskan är det minsta samiska språket. Det används i Finland, Norge och Ryssland. I Finland används språket i byarna Sevettijärvi, Nellim och Kevätjärvi. Det finns 600 skoltsamer i Finland och hälften av dem anses behärska språket.
Källa: Sametingets sidor
Som same blir man snabbt ”overall” aktivist
Men hur kommer man igång med ett förlorat språk? Så här gjorde Janne Hirvasvuopio:
– Jag fick ett stipendium av Sametinget och kunde köpa böckerna i samiska språket och kom igång, berättar han.
Som same blev han ändå snabbt ”overall” aktivist och det slukade allt mer tid.
– Som same behöver jag bilda mig en åsikt om markfrågor, gruvfrågor, mänskliga rättigheter, skogsfrågor och kommunalpolitik, förklarar han.
Dessutom var han assistent för Emma Kari (Grön) under den tidigare regeringsperioden. Dygnets timmar ville inte räcka till.
– Nu är jag med i samiska social- och hälsovårdsnämnden för att trygga tjänsterna på samiska, särskilt för minnessjuka äldre. Ni finlandssvenskar vet hur viktigt det är med vårdtjänster på modersmålet, betonar han.
I dag kallar sig Janne Hirvasvuopio för sameinfluerare.
Kan du samiska får du jobb
Janne Hirvasvuopio
I takt med att samiskan återupplivas ökar behovet av lärare, tjänstemän och vårdpersonal som behärskar samiska.
– Om du behärskar något av de tre samiska språken så finns det jobb, där finns nyttan. Men glädjen av att behärska språket kommer från att höra till en språklig och kulturell gemenskap, betonar Hirvasvuopio. Man blir en del av kontinuiteten, en del av sina samiska rötter.
I det sammanhanget använder han ordet ”avkolonisering”. Då finska staten på sätt och vis har koloniserat samerna och fråntagit dem deras språk så är det en avkolonisering som nu sker.
Kan följa med samtal på samiska i dag
För Hirvasvuopio har återtagandet av språket gått stötvis under olika perioder i hans liv.
– Jag började med samiskan redan i lågstadiet i Esbo men sedan var det omöjligt att läsa vidare. Nu, som vuxen, läste jag samiska vid universitet tack vare stipendiet. I dag kan jag passivt följa med ett samtal på samiska men jag kan ännu inte använda språket aktivt själv, berättar Hirvasvuopio.
Vi är rädda för att bli utfrysta från de samiska sammanhangen om vi inte kan språket. Vårt trauma sträcker sig över generationer.
Janne Hirvasvuopio
Han säger att han har blivit barmhärtigare mot sig själv, samiskan nöts in i cykler och ibland går det inte alls framåt.
– Tröskeln är hög för oss som har förlorat vårt språk att hitta ett samiskt sammanhang. Vi är rädda för att bli utfrysta om vi inte kan språket, berättar han lågmält. Vårt trauma sträcker sig över generationer.
I Mikaela Weurlanders tv-dokumentär berättar han mera om sin egen bakgrund.
Rätten finns – men den förverkligas inte
I princip har alla med samiska rötter rätt att välja småbarnspedagogik på samiska men rätten förverkligas sällan i praktiken. I huvudstadsregionen finns den möjligheten men transporterna till dagis och skola kan bli långa för familjerna som vill återuppliva samiskan för sina barn. Det finns i dag språkbon (kielipesä) på samiska för de minsta i flera stora städer.
I samernas hembygdsområden, i kommunerna Utsjoki, Enare, Enontekis och Sodankylä är det möjligt att ta till sig samiska från liten. Numera går det också att studera alla samiska språk vid universiteten i Lappland, Uleåborg och Helsingfors. Dessutom kan samerna revitalisera sitt språk via den egna högskolan, Samiska högskolan i Kautokeino, Norge. Många lärare i Finland har fått sin kompetens i samiska här.
Den viktigaste platsen att studera samiska i Finland är vid Samiska utbildningscentret (Saamelaisalueen koulutuskeskus) i Enare.
Jag hade bara några ord kvar, från renskiljningen
Janne Hirvasvuopio
Hirvasvuopio har mycket kontakt med sin hemby, Vuotso. De några orden han hade kvar av samiskan hörde ihop med hans mor- och farföräldrar - och renskiljningen. Hans syster bor kvar i byn och han har många släktingar kvar där.
– Jag är där så mycket jag kan, också i sommar.
10 000 samer – några tusen behärskar språket
Myndigheterna är ovilliga att ge exakta siffror på hur många som behärskar samiska i dag. På en direkt fråga uppger Bigga-Helena Magga vid Sametinget att:
188 elever har fått förskole- eller grundskoleundervisning på samiska under åren 2021-22
55 elever fick tvåspråkig undervisning/språkbad
samiska som modersmål lästes av 55 personer, som främmande språk 248 elever
elever i kompletterande (täydentävä) undervisning i samiska var 216 elever
sammanlagt deltog alltså 722 elever i förskole- och grundskoleundervisning i samiska
Tillsammans med dem som studerar samiska på distans, vid yrkeshögskolor eller universitet så räknas alla samisktalande således uppgå till flera tusen i dag. Den siffran har uppnåtts genom medveten återupplivning av de hotade språken, särskilt bland barn.
– Utmaningen är ju att erbjuda mera undervisning i olika ämnen på samiska. Det är enda sättet att få till stånd ett aktivt språk hos barn och unga. En intensivare inlärningsmiljö behövs, förklarar professor Annika Pasanen.
Familjerna i nyckelställning – ideologisk övertygelse behövs
För att hela familjer ska lyckas med att återta ett förlorat språk krävs ett målmedvetet arbete av hela familjen.
– Man kan kalla det för ideologiskt beslut, det behövs tuff vilja och mycket arbete, säger Pasanen.
Förändringsmotståndet kan också vara stort. Man kan inte revitalisera ett språk till den nivån det var för 50 eller 100 år sedan - utan språket lever och förändras, det behöver också samiskan göra, analyserar Pasanen.
– Här kan motståndet att ta till sig det förändrade språket, läs samiskan, vara överraskande stort.
Vi behöver fasta språksturkturer, inte fler projekt som börjar och tar slut
Annika Pasanen
Till sist framhåller Pasanen ännu betydelsen av fasta språkstrukturer för samiskan.
– Det görs mycket frivilligarbete i dag för att främja samiskan, det finns en uppsjö av projekt. De är bra i och för sig men vi behöver fasta strukturer med särskild uppmärksamhet på barn.
Hon betonar också att de som bor utanför sameområdet kräver fler åtgärder av samhället för att föra in samiska i deras vardag.
Är du nyfiken på vad ett återtagande av språk och kultur innebär? Följ med influeraren Miisa Nuorgam och hennes resa till rötterna:
Artikeln uppdaterad med en länk till serien Obruten på Yle Arenan 5.6.2023/AS