Rävsundsbrons skick oroar, men politiker litar på myndigheterna: ”Ingen orsak att trycka på panikknappen”

Rävsundsbron är den enda fasta förbindelsen mellan Pargas och den väståboländska skärgården och fastlandet.

Pargasborna har länge påtalat att Rävsundsbron är i dåligt skick, och just nu byggs en ny bro för fullt för att ersätta den gamla. Men många anser att det här händer alldeles för sent. Nu försöker man hålla ihop Rävsundsbron med konstgjord andning i ytterligare 2,5 år och frågan är om det kommer att lyckas.

Byggarbetsplatser i hela landet riskerar stanna upp – den sköra Rävsundsbron är viktigare än du tror

31:58

Hur ska man tänka då kommunikationerna hänger på en skör tråd som i Pargas just nu? Det diskuterades i dagens Slaget efter tolv. Där deltog Mikael Furu som är affärsområdeschef för bränd kalk vid Nordkalk i Pargas, räddningschef Torbjörn Lindström från Egentliga Finlands räddningsverk som är ansvarig för bland annat beredskapsfrågor och Gunilla Granberg som är stadsstyrelseordförande i Pargas och representerar Svenska folkpartiet.

Framför allt industribolagen i Pargas är oroade över situationen som verkar försämras. I slutet av förra veckan larmade vägmyndigheterna om att man hade fått nya oroväckande mätresultat från den gamla Rävsundsbron. Mätningarna visade att det förekommer någon form av skakningar i brokonstruktionen som inte borde få finnas där och därför sänkte man den tillåtna hastigheten på bron till 30 kilometer i timmen i hopp om att det ska räcka för att hålla ihop bron ännu lite till.

På torsdagen meddelade man att mätningar visar att långtradare konstant kör med för mycket last vilket påskyndar brons förfall. Lagen säger att den maximala vikten på landsvägar är 76 ton, medan NTM-centralens mätningar visar att det varje dag kör långtradare över bron som väger 80 ton eller mer. Till och med laster på 100 ton har uppmätts.

Rävsundsbron är landets längsta hängbro, och den är byggd så att själva brolocket, alltså körbanan, hänger fritt i luften och sitter fast i 56 stycken stag eller bärkablar. Det här gör att när ett tungt fordon kör hårt över bron så bildas en slags synlig vågrörelse på bron, brolocket liksom böljar framåt precis som en våg som slår mot en strand. Man kan också känna att bron rör sig då det blåser hårt.

Nu är man rädd för att de här vågrörelserna till sist kan få den gamla bron att kollapsa. Framför allt representanter för storindustrin så som Finnsementti, Paroc och Nordkalk är oroade över situationen säger Mikael Furu vid Nordkalk.

– För oss är den här vägförbindelsen helt väsentlig. Vi kan inte leva och ha vår verksamhet om vi inte har den här förbindelsen. Vi är mycket mycket oroliga och gör vad vi kan för att situationen inte ska bli värre, säger Furu.

Gunilla ”Gilla” Granberg bekräftar att Rävsundsbron är ett samtalsämne som var på många politikers läppar då stadsfullmäktige möttes i Korpoström på tisdag och onsdag.

– Vi konstaterade att vi litar på myndigheterna, de har läget under kontroll. Det är den känsla vi har just nu, säger Granberg.

Räddningschef Torbjörn Lindström konstaterar att han som myndighet noggrant följer med läget.

– Jag är inte personligen särskilt skärrad över läget, men det är klart att vi är oroliga och följer noga med situationen. Vi har riskanalyser gällande många scenarier och att Rävsundsbron skulle tas ur bruk är ett av de scenarier som vi planerar inför. Vi följer med det här mycket noggrant, säger Lindström.

Jag har hört Pargasbor säga att de nu undviker att ta sig in till Åbo eftersom de inte vill köra på den skruttiga bron, vad vill du hälsa till dem?

– Det som jag kan hälsa är att man ska följa med info som kommer från myndigheter och följa hastighetsbegränsningarna och hålla givna mellanrum mellan fordonen då man kör över bron, säger Lindström.

Försvagad bro oroar industrin allra mest

Industrin i Pargas är överraskande viktig för hela landet. Här tillverkas hälften av all cement som används i Finland och bolagen levererar också viktiga råvaror för både livsmedelsindustrin och råvaror som behövs för att vattenreningsverken ska fungera.

Statistiken säger att det kör cirka 11 000 fordon över Rävsundsbron varje dag och andelen tunga fordon är hög, cirka 600 stycken per dag. Nästa steg som myndigheterna kan ta till ifall bron fortsätter att förfalla är att införa trafikljus så att bara en körfil är i bruk åt gången.

Mikael Furu säger att industrin kan leva med en trafikljuslösning, men man kan inte acceptera viktbegränsningar på bron. Han hoppas på strängare övervakning av lastbilarna som kör över bron för att se till att de inte kör med för tung last.

– Här önskar vi hjälp av polisen så att de kan hjälpa till med razzior så att inte lastbilarna kör med för tung last. Det här tas på yttersta allvar, säger Furu.

Beredskapsövning övar situation då Rävsundsbron är ur bruk

Tanken på att Pargas skulle kunna bli helt avskuren från fastlandet känns avlägsen men inte helt otänkbar. Den 29 september kommer det att ordnas en beredskapsövning där scenariot är att Rävsundsbron är obrukbar.

Det finns också färdiga pontoner som kan transporteras från till exempel Prostvik i Nagu till Rävsundet för att tas i bruk som en tillfällig bro ifall bron inte kan användas. Myndigheterna kommer att testa de här pontonlösningarna i höst.

Medan byggandet av den nya Rävsundsbron pågår finns också möjligheten att använda den arbetsbro som används för att bygga den nya bron som reservbro ifall den gamla bron skulle bli obrukbar.

I beredskapsplanen finns dessutom planer på att ta i bruk nya färjeförbindelser om den gamla Rävsundsbron inte skulle gå att använda. Den rutt som man med kort varsel kan få igång går mellan Pargas och Rimito där det finns ett befintligt färjfäste.

Ifjol lät myndigheterna också bygga ett nytt flyttbart färjfäste som ska kunna användas ifall Rävsundsbron är ur bruk. Det här ska möjliggöra färjetrafik mellan Pargas och Nådendal. Den här alternativa rutten mellan Pargas och Nådendal skulle räcka flera timmar jämfört med dagens 30 minuter mellan Pargas och Åbo. Vintertid skulle det ta 4,5 timme att ta sig till Åbo.

Mikael Furu konstaterar att den här typens lösningar inte fungerar för industrin.

– Det är helt klart att det inte fungerar. Det fungerar inte heller för personer som är tvungna att jobba på fastlandet. För storindustrin måste man fundera på andra lösningar. Det kan betyda att importen av material kommer att öka. Det går inte att köra 600 lastbilar per dygn med dessa små färjor.

Det är en dödfödd tanke?

– Så ser jag för tillfället på det. Förstås kommer vi att delta i diskussioner och utredningar, men det känns nu som ett ganska omöjligt scenario.

Gilla Granberg säger att tanken på att Pargas kunde bli avskuret från fastlandet har blivit lite mer konkret, men någon större orsak till oro ser hon inte.

– Det är klart att tanken finns där men jag tror att det inte är någon vits att trycka på någon panikknapp i det här skedet ännu. Jag tror att det löser sig, säger Granberg.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ordnar ett informationsmöte som är öppet för allmänheten den 15 juni gällande trafiken på Rävsundsbron.