Presidenten kan få mindre makt – IL: Frågan uppe i Orpos förhandlingar

Statsministern kan komma att äta upp en del av presidentens maktbefogenheter. Enligt Iltalehti har Natomedlemskapet satt fart på diskussionerna.

Tidningen Iltalehti har fått uppgifter om att regeringsförhandlarna vill utreda möjligheten att minska presidentens maktbefogenheter. Vissa av presidentens befogenheter skulle i så fall ges över till statsministern.

Frågan har varit på tapeten också tidigare, men den har inte lett någon vart. Nu uppges den blivande regeringen däremot vilja sammanställa en parlamentarisk rapport om ärendet.

Orsaken till att frågan bubblat upp till ytan igen är vårt Natomedlemskap.

Finland representeras av presidenten på Natos toppmöten. Det här uppges alla partier som nu regeringsförhandlar vilja ändra på. Enligt Iltalehti anser partierna att det är statsministern som borde delta i mötena och leda Natopolitiken.

Enligt Iltalehtis källor kommer en utredning om presidentens befogenheter att skrivas in i Petteri Orpos (Saml) regeringsprogram. Planen är att sammanställa en rapport som sedan alla riksdagspartier får tycka till om.

Också inom Socialdemokraterna uppges många vara villiga att lägga Natoansvaret på statsministern, enligt Iltalehti.

Endast Finland, Frankrike och Turkiet representeras av ländernas presidenter på Natos toppmöten. De övriga Natoländerna representeras av stats- och premiärministrar.

Både i Turkiet och i Frankrike har presidenten betydligt mer makt än i Finland.

Inga snabba ändringar i grundlagen

Presidentens och statsministerns maktbefogenheter är fastställda i grundlagen. Där fastställs det bland annat att det är presidenten som leder utrikes- och säkerhetspolitiken.

Om man beslutar sig för att göra ändringar i presidentens maktbefogenheter krävs alltså ändringar i grundlagen.

För att göra dylika ändringar krävs det godkännande av två olika riksdagar i följd. Grundlagsändringar kräver en majoritet på minst två tredjedelar.

Det skulle krävas att nuvarande riksdag godkänner ändringarna före valet 2027 och att följande riksdag också godkänner det.

Med andra ord skulle de nya reglerna gälla den president som väljs först år 2030.