Inget intresse för regnbågsfrågor i regeringsförhandlingarna: ”Ingen frågar och ingen vill höra”
Organisationer som verkar för regnbågsrättigheter upplever ett kompakt ointresse hos de partier som regeringsförhandlar. Till skillnad från tidigare år har man inte hörts i förhandlingarna.
– Tidigare år har det funnits ett uttalat intresse för regnbågsfrågor i regeringsförhandlingarna, men nu är det ingen som frågar någonting och det är egentligen ingen som vill höra, säger Anna Moring som leder Nätverket för familjers diversitet.
Kontrasten till regeringsbildningen 2019 är stor. Då bad partierna aktivt om information av organisationer som arbetar med hbtqi-frågor. Till exempel Trasek som företräder transpersoner hördes även formellt i Ständerhuset.
Då visade flera partier ett tydligt intresse för människorättsfrågor.
Kerttu Tarjamo
– Då visade flera partier ett tydligt intresse för människorättsfrågor och hörde aktivt oss organisationer, säger Kerttu Tarjamo som är generalsekreterare för Seta.
Tarjamo påminner om att translagen som godkändes under den förra valperioden fortfarande är en aktuell fråga för den nya regeringen. Samtidigt som lagen godkändes antog riksdagen en kläm som kräver att lagen ytterligare ses över så att den beaktar barnens rättigheter. Enligt Tarjamo är den blivande regeringen skyldig att ta tag i frågan.
Önskar långsiktig handlingsplan
Organisationer som bevakar hbtqi-personers mänskliga rättigheter är oroliga för att flera andra processer också ska stanna upp under valperioden. Ett övergripande mål är en omfattande regnbågspolitisk handlingsplan, som skulle beakta alla livsområden – som utbildning, hälsa, säkerhet och familjeliv.
– Utan en systematisk plan blir förbättringarna gång efter annan ganska små samtidigt som även små förbättringar i hbtqi-personers liv blir föremål för en mycket rå offentlig diskussion, säger Tarjamo.
Setas mål för valperioden:
Finland bör få en regnbågspolitisk handlingsplan.
Juridiskt fastställande av könstillhörighet ska möjliggöras för minderåriga.
Den kroppsliga integriteten hos barn med intersex variationer ska skyddas genom att förbjuda kosmetiska operationer och hormonbehandlingar som förändrar könsegenskaper.
En tredje juridisk könskategori ska införas.
Hinder för att föräldraskap bör brytas ner genom att tillåta fler än två juridiska föräldrar och införa en nationell reglering för surrogatmödraskap.
Såkallade omvändelseförsök eller omvändelseterapi ska förbjudas.
Svagt stöd i konservativa partier
Inför riksdagsvalet ställde sig 432 kandidater bakom Setas upprop om en hbtqi-vänlig politik. Av dessa valdes 33 in. Den största delen av dem tillhör ändå partier som troligen är i opposition under den här valperioden. SFP och Samlingspartiet har vardera två ledamöter som skrivit under Setas upprop, i Sannfinländarna och KD finns inte en enda.
Anna Moring oroar sig för det svaga intresset för regnbågsfrågor i allmänhet och frågor om föräldraskap i synnerhet. Bland annat handlar det om barnets juridiska rätt till alla föräldrar i såväl regnbågs- som foster- och bonusfamiljer.
– Det är en av de frågor där det finns en ganska klar ideologisk skillnad mellan de partier som nu blir i opposition och de partier som regeringsförhandlar, bortsett kanske från SFP. Jag räknar med att den frågan inte finns på agendan, säger Moring.
I Yles valkompass motsatte sig alla kandidater från KD och Sannfinländarna ett tredje juridiskt kön.
I Finland ökar faktiskt nativiteten i två grupper: regnbågsfamiljer och ensamstående kvinnor som skaffar barn själva.
Anna Moring
Kristdemokraterna har också tydligt motsatt sig en nationell lagstiftning om surrogatmödraskap. Lagstiftningsarbetet inleddes under den förra valperioden vid Justitieministeriet, men riskerar enligt Moring nu stanna upp. Det kan leda till att många barn råkar i en juridiskt oklar position.
Moring förundras över att partier som önskar fler barn inte vill ha en barnvändlig politik. Den som vill höja nativiteten bör enligt henne erkänna familjernas mångfald.
– I ett samhälle där alla barnfamiljer känner sig välkomna vill man också få barn. I Finland ökar nativiteten faktiskt i två grupper: Bland regnbågsfamiljer och ensamstående kvinnor som skaffar barn själva. Ökningen beror på att man har avlägsnat hinder för det, säger Moring.