Företagsstöden i Finland går till fel företag – servicesektorn klarar inte av att förnya sig

En färsk undersökning visar att myndigheterna har svårt att sålla utvecklingsdugliga företag från mera passiva. Industrin klarar ändå av att förbättra sin produktivitet mycket bättre än servicesektorn.

Redan i flera år har Finlands dåliga produktivitetsutveckling lyfts fram som ett av våra största problem. I andra länder som Sverige satsar företagen på att utveckla sin verksamhet. Det ger framgång på världsmarknaden, nya jobb och klirr i plånboken. Men i Finland mer eller mindre stannade utvecklingen upp efter finanskrisen år 2008.

Även om det finns en del tecken på att också finländska företag under senare år har ökat sina satsningar på forskning och utveckling talar många om att Finland har förlorat 15 år av tillväxt.

Också Meri Obstbaum som är prognoschef på Finlands Bank säger att Finlands produktivitetsutveckling inte ser bra ut.

– Den har varit mycket långsam sedan finanskrisen om man jämför med andra länder. Speciellt dålig har den varit inom tjänstesektorn.

Nu har Löntagarnas forskningsanstalt Labore i samarbete med Näringslivets Forskningsinstitut Etla gjort en djuplodande undersökning i hur företagen ser på problemet.

Fel företag får stöd

Heli Koski som är forskningschef på Etla säger att de nya resultaten bekräftar att Business Finlands företagsstöd till stor del går till företag som inte alls är särskilt bra på att förnya sig, medan de företag som verkligen klarar av att förbättra sin produktivitet ofta blir utan stöd.

– Det vore bra om stöden för forskning och utveckling skulle ges till företag som har en så stor innovationspotential som möjligt. Sådana företag som har en förmåga att skapa ny kunskap, nya radikala innovationer som också andra företag kan dra nytta av.

Heli Koski har svårt att säga varför stöden går till fel företag.

– För att kunna rikta pengar till bolag som har en stor innovationspotential borde Business Finland kunna identifiera dem. Det är inte en alldeles enkel uppgift. Vi har mycket information i olika register. Om Business Finland skulle använda den i högre grad skulle man kunna rikta stöden bättre, men i praktiken kommer vi säkert aldrig att uppnå en situation där stöden fördelas på ett optimalt sätt.

Det är servicesektorn som inte klarar av att att förnya sig

Den finländska industrin har lyckats någorlunda bra med att förbättra sin produktivitet. Det är inom servicesektorn som utvecklingen stampar mer eller mindre på stället.

Etlas och Labores forskningsprojekt fick inte svar på varför just servicesektorn i Finland ligger så mycket efter servicesektorn i till exempel Sverige.

Det är också svårt att tolka resultatet eftersom det ibland är oklart vad som räknas som industri vad som hör till service. Till exempel räknas bilfabriken i Nystad som service medan den service som Wärtsilä erbjuder sina kraftverkskunder räknas som industri.

Klart är ändå att servicesektorn är viktig. Den står för över 80 procent av Finlands bruttonationalprodukt.

Heli Koski lyfter fram att en orsak till problemen kan vara att Finland ligger långt från de stora internationella marknaderna.

– Med stor sannolikhet är en annan orsak att företagen har svårt att få tag på kunnig personal. Många företag kanske inte heller klarar av att utnyttja modern datateknik fullt ut.

Meri Obstbaum påpekar att våra serviceföretag är ganska små i ett internationellt perspektiv.

– Finland är en mycket liten marknad. Det måste påverka hur konkurrensen fungerar här.

Heli Koski säger också att konkurrensen inte verkar fungera optimalt på vissa marknader inom servicesektorn.

– Vi behöver säkert mera reglering och ökade befogenheter för konkurrensövervakande myndigheter.

Bättre samarbete mellan högskolor och företag behövs

I Finland har vi också länge diskuterat om behovet av samarbete mellan den akademiska forskningen och företagen. Den färska undersökningen visar ändå att det här samarbetet ännu borde förbättras.

Det får att Heli Koski att lyfta fram Business Finlands föregångare: Innovationsfinansieringsverket Tekes.

– På den tiden fokuserade Finland på innovationssamarbete, och många mindre företag och forskningsinstitut kunde komma med i stora utvecklingsprojekt där stora företag hade en central roll. Sedan Business Finland grundades år 2018 har pengarna mera direkt gått till enskilda företag. Nu finns det ändå tecken på att stöd igen ges till bredare projekt där större företag har huvudansvaret.

När man frågar företag varför de inte satsar mera på forskning och utveckling uppger två av tre ändå att bristen på arbetskraft är det största problemet.

Meri Obstbaum tycker att det är oroväckande med tanke på att vi har en mycket sämre demografisk utveckling framför oss.

– Vår arbetsföra befolkning kommer som det nu ser ut att fortsätta minska under alla kommande årtionden. Dessutom har vår utbildningsnivå sjunkit, och det är exceptionellt bland utvecklade länder. För tillfället ligger vi under OECD-ländernas medeltal.

Finland har planer på att öka andelen unga som får högskoleutbildning, men det kommer att ta lång tid innan det får effekt.

– Om vi nu börjar höja utbildningsnivån tar det kanske tio eller tjugo år innan man ser det på arbetsmarknaden. Därför är det mycket viktigt att locka kunnig arbetskraft från andra länder, säger Meri Obstbaum.