Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

”Jättestor katastrof” – fem frågor om hur den sprängda dammen påverkar jordbruket och mattillgången

Uppdaterad 07.06.2023 09:52.
En satellitbild på den sprängda dammen.
Bildtext Explosionen i dammen ska ha inträffat inne i själva kraftverket.
Bild: AFP, Maxar Technologies

Den sprängda dammen i Novo Kachovka är en katastrof på flera fronter, inklusive jordbruket som använder dammens vatten för bevattning. Max Schulman, spannmålsombudsman på MTK, svarar på fem frågor om sprängningen effekt på jordbruket i regionen.

Hur viktigt är Chersonregionen när det gäller landets jordbruk?

– Området är ganska känt för sin export av vattenmeloner, och jag tror att vi alla har ätit vattenmeloner som är odlade där. Där det finns vatten kan man använda bevattning, som ökar både produktiviteten och produktionen och möjliggör export till andra delar av landet.

– I Chersonområdet finns det goda bevattningsmöjligheter just tack vare kanalsystemet som är byggt för att stödja lantbruket, och det lokala jordbruket odlar många specialväxter som ger en större avkastning.

Vilken betydelse har den här sprängda dammen för jordbruket i regionen?

– En av dammens funktioner är att kunna styra ut vatten till jordbruksområden för att kunna användas som bevattning. Nog är det här ju en jättestor katastrof. Jord- och skogsbruket är de första sektorerna som drabbas, eftersom de arbetar med jorden och behöver vatten.

Vesi tulvii murtuneen padon läpi.
Bildtext Vattnet i dammen användes också för bevattning, något som inte kommer att vara aktuellt på länge.
Bild: Ukrhydroenergo / AFP

Både ryska och ukrainska myndigheter uppger att den här dammen inte kan repareras. Vad kan konsekvenserna vara för ukrainska jordbruket?

– Floden finns ju där, trots att vattnet nu strömmar på ett annat sätt. Vissa områden kommer säkert att kunna fortsätta med bevattning, men de områden som har stora kanalsystem som är byggda för att flytta större mängder vatten blir nog utan vatten nu.

– Det här innebär en stor förändring, och en katastrof om det blir en torr och het sommar, som det just nu verkar bli. Det här är nog ett hårt slag.

Hur kan det här påverka matproduktionen i världen?

– Det här kommer knappast att kännas på världsnivå. De stora problemen i världen gällande spannmål har haft att göra med logistiken i Svarta havet. Det var inte frågan om att spannmålen skulle ha tagit slut. Säkert kommer det här att kännas på vissa marknader, men mest blir det nog på den lokala marknaden.

Kan det här ha någon effekt i Finland?

– Inte i det här skedet, men sådant som har att göra med spannmål och mat tenderar att sprida sig. Vi har ju sett stigande matpriser drabba hela världen, och där har Finland också fått sig, fast vi inte är bland de länder i världen där priserna stiger mest. Här har vi haft mer problem med energi än med import av spannmål och oljeväxter.

– Priset på spannmål har sjunkit ganska drastiskt, och odlarna har det inte lätt. Priset på bigödsel är fortfarande högt, och vi befinner oss i en slags dragkamp mellan priset som odlare får för sina produkter och deras kostnader. Så här drabbas också Finland, men att vi skulle hamna i en situation där vi inte får tag på varor så tror jag inte på, säger Schulman.

Artikeln uppdaterad 7.6 klockan 9:51. Ordet ”bombade” byttes ut mot ”sprängda” i andra frågan.