Efter åratal av oenighet – kan Europa slutligen samsas om en fördelning av asylsökande?

Solidaritet är fortfarande det som man hänvisar till då EU-ministrar idag försöker klubba igenom delar av en ny migrationspolitik. Det handlar om hur alla måste ställa upp för att på ett jämnare sätt fördela asylsökande .

- Vi har kanske 100 meter kvar av det här maratonloppet, sa kommissionär Ylva Johansson som ansvarar för migrationsfrågor, när hon anlände till inrikesministermötet i Luxemburg

Det är två delar av den migrationspakt som EU-kommissionen lade fram år 2020 som nu ska avgöras. Det gäller både fördelningen av asylsökande och hanteringen av migranter vid unionens yttre gränser.

Ända sedan flyktingkrisen år 2015 - då EU-länderna fick mer än 1,3 miljoner asylansökningar - har frågan om omplacering av asylsökande varit en brännhet och till synes olöslig fråga.

De sydliga länderna vid Medelhavets kust som ligger vid migrantrutterna har krävt en jämnare fördelning av flyktingar och migranter, medan de rikare EU-länderna i norr inte vill stå för en oproportionerlig del av notan. Vissa av de östliga medlemsländerna vill å sin sida inte alls ta emot flyktingar speciellt från Afrika eller Mellanöstern.

- Om vi inte når en överenskommelse nu så kommer vi alla att vara förlorare, sa den spanska inrikesministern Fernando Grande-Marlaska, som trodde starkt på möjligheterna för ett genombrott.

Ta emot asylsökande eller betala för dem

Samtidigt ökar antalet människor som söker sig till EU.

Enligt den europeiska unionens asylbyrå fick EU-länderna förra året ta emot 966 000 asylansökningar, vilket är cirka hälften så många ansökningar jämfört med år 2021 och det högsta antalet sedan år 2016.

Att det nu kan finnas en möjlig förhandlingslösning anses bero på att Sverige som EU:s ordförandeland har lagt fram ett kompromissförslag.

Det talas inte längre om den eldfängda frågan om obligatorisk omplacering, utan om det som man kallar obligatorisk solidaritet.

Det betyder att alla medlemsländer måste ta emot ett visst antal asylsökande, eller betala sig ur det ansvaret. De summor som har nämnts rör sig om mellan 10 000 och 22 000 euro per asylsökande och den finansiella insatsen kan också handla om materiell hjälp till mottagarländer inom EU.

Frågan om hur stor den här summan ska vara, och hur länge det första mottagarlandet ska vara ansvarig för en asylsökande är en av de större stötestenarna i förhandlingarna.

Varför en lösning nu?

Migrationen hör till den svåraste frågan inom EU, men det ryska anfallskriget i Ukraina anses ändå ha bidragit till att det nu finns ett momentum för en överenskommelse.

En EU-diplomat med insyn i diskussionerna beskrev under onsdagen det som en 50-50 chans att man når ända fram.

Men alla inrikesministrar var inte lika tillitsfulla.

- Det ligger en kompromiss på bordet som är mycket svår för oss i Tyskland, konstaterade landets inrikesminister Nancy Faeser då mötet inleddes.

Hon sa sig kämpa hårt för att hålla fast vid en gemensam europeisk syn på mänskliga rättigheter

Eftersom det inte finns en chans till konsensus kommer det att krävas en kvalificerad majoritet vid mötet för att reformen ska gå igenom, dvs. den ska stödjas av minst 15 medlemsländer som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning.

Om den godkänns kommer förhandlingar att inledas med Europaparlamentet med målet att sy ihop en lagstiftning innan EU-valet nästa sommar.