Gömställe för järnåldersföremål undersöktes i Lovisa – varför de begravdes förblir ett mysterium
För mellan 2 000 och 2 500 år sedan gick järnåldersbönder ned till havet och begravde sina verktyg i sanden. De grävde ner knivar, olika sorters yxor, spjutspetsar och skäror i flera olika gömmor på stranden.
I dag är sandstranden en åker som ligger i Malmsby i Lovisa, nära Kabböle. Vad stället kallades under den tidiga järnåldern för över 2 000 år sedan vet vi inte, inte heller varför redskapen grävdes ner.
Yxorna är till för att bearbeta trä och med skärorna skördade man. Spjuten har förmodligen använts vid jakt.
Folk har i alla tider grävt ner sina ägodelar för att de inte ska bli stulna eller tagna i byte vid ett anfall, men det verkar det inte vara frågan om här.
– Då brukar det handla om värdeföremål som smycken och föremål av guld, silver och brons, inte vardagliga saker som de här, säger forskaren Petro Pesonen från Museiverket.
Han tror därför att föremålen kan ha grävts ner som en del av en rituell handling. Vad ritualen i så fall kan ha gått ut på, vem den riktat sig till och vad man eftersträvat för resultat, det vet vi inte.
Redan när åkern röjdes 1949 hittade man en gömma med spjutspetsar, skäror och yxhuvuden på åkern, sammanlagt omkring 20 föremål från tidig järnålder. Under de senaste åren har metalldetektorister letat i närheten och då hittat fler yxor och spjutspetsar.
Därför bad områdets ansvarsmuseum, Borgå Museum, Museiverket undersöka platsen för att ta reda på varför åkern är full av järnåldersredskap.
– Är det en gömma, flera gömmor eller något annat. Har man tillverkat föremål där eller har det varit en järnåldersboplats? Det var vad vi försökte ta reda på, säger Pesonen.
Nya fynd
Han var själv med ute på åkern och ledde de två dagar långa arkeologiska provutgrävningarna. De gjordes för lite över en vecka sedan i samarbete med de lokala metalldetektoristerna. De hjälpte Museiverkets arkeologer hitta många fler järnåldersverktyg.
– Vi hittade nya fynd i åtminstone tre olika koncentrationer, berättar Pesonen.
En del av fynden låg i det översta, bearbetade jordlagret vilket betyder att den ursprungliga kontexten förstörts, alltså att föremålen tumlat runt och spridits ut så att man inte kan avgöra exakt hur och var de lagts ner i jorden från början.
– På ett ställe hittades en gömma så djupt ner att marken inte plöjts upp. Där fanns olika sorters yxor, några knivar, några skäror och åtminstone en spjutspets. En del av föremålen var i så dåligt skick att det först när de konserveras kommer fram vad det är för något, berättar Pesonen.
Allt som hittats i åkern uppskattas vara från tidig järnålder, mellan år femhundra före vår tideräknings början och år ett före vår tideräknings början. Pesonen hoppas att man från några av fynden kan få reda på en mer exakt datering.
Föremålen som hittats är av metall, allt organiskt som eventuellt kan ha funnits med dem har brutits ner under årens lopp. Till exempel saknas yxornas träskaft. Det enda organiska som skulle ha kunnat överleva tidens tand är bränt ben men sådant har inte hittats på platsen.
Brända djurben är oftast rester från måltider och kan tyda på att man bott på en plats eller åtminstone vistats där tillfälligt. Från åkern i Malmsby har man inte hittat någonting som tyder på att det skulle ha varit en boplats, sådana fynd saknas helt.
Pesonen berättar att man överlag vet ganska lite om människorna som bott i området under den tidiga järnåldern.
– Det har funnits en del bosättning i östra Nyland. Det var befolkning som brukade jorden, skäran är ett klart tecken på det, säger Pesonen.
Fynden ska konserveras under hösten och vintern, sedan skrivs en rapport om utgrävningarna. Någon ny utgrävning är inte planerad, men åkern ska få officiell status som fornlämning. Bonden får fortsätta odla men man får inte längre gräva upp några föremål utan lov från Museiverket.
12.06 kl. 14.40: I artikeln har en felaktig datering korrigerats. Tidigare stod det att fynden var från tidig järnålder, mellan år 500 före vår tideräknings början och år noll. Det finns inget år noll, utan man hoppar direkt från -1 till 1.