Varför känner vi så många negativa känslor? Psykoterapeuten: ”De gladaste och mest dumdristiga blev uppätna”
Våra grundkänslor är viktiga för vår utveckling som människor. Men varför är de flesta av våra grundkänslor negativa? Det reder vi ut i vår sommarserie om känslor.
Varför gör sport oss så arga? Hur förvånad blir man om man plötsligt har 250 000 följare på Instagram? Är för tidig utlösning skamligt? Psykoterapeut Heikki Kurkiala följer oss genom serien ”Känslostorm – utbrotten som styr våra liv” som finns på Yle Arenan.
Alla avnitt i serien Känslostorm hittar du här.
Sorg, glädje, iver/intresse och skam hör till de grundkänslor som styr mycket av vårt beteende och våra tankar.
Till grundkänslorna hör också förvåning, ilska, avsky/avsmak och rädsla. De här känslorna, som till största delen är negativa, hjälpte ofta våra förfäder att överleva.
– De negativa känslorna varnade för faror med rutten mat, för risker att bli utesluten ur gruppen och för djur som kunde äta upp den som rörde sig på savannen. Känslorna som väcktes gjorde att man undvek farorna och det hjälpte våra förfäder att överleva, säger psykoterapeuten Heikki Kurkiala.
Evolutionspsykologiskt sett har det alltså varit viktigt att vi varit alerta och reagerat på sådant som varit farligt. På så sätt har det blivit ett urval.
– De gladaste, mest dumdristiga människorna har blivit uppätna. De ängsliga, skygga och lite buttra som gömt sig i skogsbrynet överlevde. De blev våra förfäder, konstaterar Heikki Kurkiala med ett leende.
De ängsliga, skygga och lite buttra som gömt sig i skogsbrynet överlevde. De blev våra förfäder.
Heikki Kurkiala
Vi kommunicerar med varandra med hjälp av våra känslor
Heikki Kurkiala jobbar som familjepsykoterapeut, arbetshandledare och föreläsare och mycket av hans jobb handlar om våra grundkänslor och hur de påverkar oss.
Än i dag reglerar känslorna vårt sociala liv, skyddar oss från att råka illa ut och skada oss.
– De är otroligt viktiga. Vi ska vara tacksamma för att vi har våra känslor. Men det är svårt att förklara vad en känsla är, säger Heikki Kurkiala.
Känslorna är som ett signalsystem inom oss, ett eget språk som försätter oss i ett tillstånd där vi reagerar på ett visst sätt.
Vad vore vi utan känslor? Robotar.
Heikki Kurkiala
Med vår kropp och vår mimik signalerar vi vidare åt andra vilket tillstånd vi befinner oss i. Det här gör att vi kan få hjälp om vi behöver. Känslorna för oss närmare eller längre bort ifrån varandra, beroende på vilken känsla vi känner.
Känslorna och samspelet med andra behövs för att vi ska kunna få ett bra liv, må bra i grunden och finnas till för varandra
– Det att vi kan känna hoppfullhet, att vi har intresse för någonting. Att vi markerar gränser mot andra genom att kunna bli arga när vi behöver är oerhört viktigt. Liksom att vi kan bearbeta förluster och blir ledsna när vi behöver, säger Heikki Kurkiala.
Känslorna är också en del av vår upplevelse av att livet känns meningsfullt. Också i den bemärkelsen handlar det om överlevnad. Känslan av glädje hör ihop med lycka och kärlek. Sådana känslor skapar band som binder oss samman och gör våra liv meningsfulla.
Vad vore vi utan känslor? Heikki Kurkiala svarar med ett ord: Robotar.
– Det som kännetecknar oss som människor är känslorna, det är det vi kallar mänskligt. När vi talar om att något är omänskligt så saknas känslorna. Det är oerhört svårt att föreställa sig att vi skulle sakna känslor.
Vi känner sorgen i hjärtat, halsen och axlarna
Vilka känslor känner vi oftast?
Heikki Kurkiala funderar att ilska, glädje, ledsenhet och rädsla utgör en känslobas som vi på något sätt lever med hela tiden, mer eller mindre starkt. Det är olika för olika människor vilken känsla som ligger överst och beroende på vilket livsskede man befinner sig i.
– Någon som förlorat en viktig person i sitt liv är djupt inne i ledsenhet och sorg. Sedan kan det komma perioder då man är djupare inne i glädje och lycka, till exempel om man är kär och endorfiner utsöndras.
Även om vi kan räkna med ett antal grundkänslor (som varierar lite beroende på vilken teori man utgår ifrån) så är det olika från människa till människa vilka känslor som dominerar.
Om någon känsla framträder alltför mycket kan det bli ett problem, säger Heikki Kurkiala. Då får man jobba med att försöka släppa fram andra känslor.
– I sådana fall har man ofta stängt dörren till någon annan känsla. Bakom ett glättigt yttre kan det exempelvis finnas en problematik med att man inte får eller vågar visa vad man känner på riktigt. Då blir man ganska osedd, andra vet inte vad du egentligen känner.
Vi har en föreställning om vad som är bra och dåliga känslor. Ibland kan man uppleva att ilska är en dålig känsla.
– Man lär barn att de inte ska uttrycka ilska. Då blir ilskan en förbjuden känsla. Det är inte bra, då accepterar vi inte barnets rätt att vara arg.
Ska vi fara ut på länk eller skratta?
Våga ta emot de jobbiga känslorna
Att speciellt de negativa grundkänslorna förts vidare under evolutionens gång gör att många av oss i dag kämpar med negativa känslor som påverkar våra liv.
När Heikki Kurkiala i sitt arbete som psykoterapeut eller arbetsplatshandledare tillsammans med sina klienter funderar på hur man ska få livet att bli lite bättre, handlar det ofta om att försöka få kontakt med känslor som man stängt inne.
– Det är viktigt att hitta ord för sina känslor, att man kan ta emot känslorna och se dem som de är.
Även om känslorna är jobbiga så tar de inte kål på oss.
Heikki Kurkiala
Om man är rädd att känna skam, ilska eller rädsla kan effekten bli förlamande. Många som har ångestproblematik gör allt för att undvika det som skapar ångest.
– Då kringskär man livet och det i sig blir ett problem. Det vore viktigt att våga ta emot alla känslor man har, och förstå att även om de är jobbiga så tar känslorna inte kål på en, avslutar Heikki Kurkiala.
