Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Ansökan om att starta svenskspråkig privatskola får nej: ”Det har blivit missförstånd på grund av språkbarriären”

Klocka på vägg, under den skylt med texten Bemböle skola.
Bildtext Föreningen vill köpa den gamla skolbyggnaden i Bemböle av Esbo stad. Men affären är inte genomförd ännu.
Bild: Jonas Blomqvist / Yle

Planerna på en svenskspråkig privatskola i Bemböle i Esbo får nej av Undervisningsministeriet. Enligt föreningen bakom projektet beror det på bristfälliga svenskkunskaper på ministeriet.

Föreningen Bemböle by och skola intresseförening har haft förhoppningar om att starta en privatskola i Bemböle efter att Esbo stad beslöt att lägga ner skolan i byn våren 2022. Planen var att skolan skulle fokusera på utomhuspedagogik enligt konceptet ”I ur och skur”.

Men ansökan om att starta skolan får nej från Undervisnings- och kulturministeriet. Beslutet gavs under våren.

Enligt beslutet finns det inte behov av en svenskspråkig skola eftersom antalet svenskspråkiga minskar i Esbo.

– Det finns därför inte några skäl att tro att den privata skolan skulle ha fler elever än skolan som staden beslöt att lägga ner, säger regeringsråd Anne-Marie Brisson.

”Ministeriet har misstolkat vår ansökan”

När Bemböle förskola och skola stängde för gott efter vårterminen 2022 fanns det 9 barn i förskolan och 39 barn i skolan i klasserna 1-4.

Den planerade privatskolan skulle bestå av klasserna 1-6.

Enligt Brisson kan det vara svårt att godkänna en ansökan om privatskola i Bemböle om prognoserna visar att antalet barn i området minskar.

Heidi Abrahamsson är en av de drivande krafterna bakom projektet och ger inte upp trots avslaget.

– Vår ansökan är inte lokal utan regional. Kommunerna kan inte tillhandahålla den här pedagogiken (I ur och skur) och därför finns ett regionalt behov. Men av någon anledning har ministeriet misstolkat vår ansökan fastän där står att vi har en egen pedagogisk inriktning.

Kvinna ser i i kameran.
Bildtext Heidi Abrahamsson är en av de drivande krafterna bakom privatskolan. Hon motsatte sig stängningen av Bemböle skola 2022.
Bild: Yle/Mira Bäck

”Kommunerna är skyldiga att ordna grundläggande utbildning”

Att skolan kan locka elever från grannkommuner spelar ingen roll i sammanhanget.

– Kommunen är skyldig att ordna grundläggande utbildning och därför ser vi på situationen på kommunnivå. Om barn som bor i Grankulla eller Kyrkslätt börjar i privatskolan i Bemböle betyder det färre elever i de kommunerna, säger regeringsrådet Brisson.

Men hur påverkar det er inställning till att starta en privatskola i Bemböle?

– Systemet utgår från att kommunerna är skyldiga att ordna grundläggande utbildning. Till exempel har Kyrkslätt skyldighet att ordna utbildning för barnen i kommunen. Vissa kan förstås gå i en annan skola, men det räcker inte för att det ska uppstå ett utbildningsbehov. De har ändå möjlighet att gå i skola i den egna kommunen, säger Brisson.

I ansökan till ministeriet skriver föreningen att elevantalet i klasserna 1-5 skulle vara 45-50 det första läsåret 2023-2024 och 55-60 följande läsår för klasserna 1-6.

Abrahamsson lyfter upp att den nya generalplanen för norra och mellersta Esbo leder till ökad inflyttning. Enligt Esbo stads prognos koncentreras den ändå inte i första hand till området kring Bemböle skola.

Bemböle skola i Esbo den 3 juni 2016
Bildtext Verksamheten i Bemböle skola i Esbo upphörde efter vårterminen 2022.
Bild: Tino Oksanen/ Yle

Oklar budget

Ministeriet konstaterar också i beslutet att ”sökande inte har någon läsårsbudget eller sådan förmögenhet som kan svara för kostnaderna för skolan”.

I budgeten som finns i ansökan finns flera olika uträkningar för utgifter och intäkter. Vissa av dem visar på större utgifter än intäkter.

I en komplettering till budgeten beräknas kostnaderna för första läsåret vara drygt 350 000 euro. Föreningen uppger sig ha fått 500 000 euro från två företag och har samlat in pengar via en småskalig insamling.

Föreningen har sökt bidrag av finlandssvenska föreningar och stiftelser men har inte fått pengar innan skolan har fått tillstånd.

Enligt Brisson vid ministeriet var det svårt att få en uppfattning om finansieringen och det fanns inte kontoutdrag som visar att föreningen faktiskt fått 500 000 euro.

Brister i läroplanen

Utbildningsstyrelsen anser i ett utlåtande till ansökan att läroplanen är bristfällig och inte ger förutsättningar att ordna undervisning enligt Utbildningsstyrelsens riktlinjer.

Heidi Abrahamsson säger att det bara handlar om en bilaga som fattades och när den skickades in godkändes den inte.

Annars beror de brister som påpekats enligt henne på språkförbistring.

– Det har blivit missförstånd på grund av språkbarriären och därför kräver vi nu när vi gör en ny ansökan att den behandlas av svenskspråkiga. Det här gäller både för Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen, säger Abrahamsson.

”Finns ingen svenskspråkig jurist på ministeriet”

Regeringsråd Anne-Marie Brisson vid Undervisnings- och kulturministeriet säger att ansökan inte har avslagits på grund av språket.

– Det är mänskligt att tänka så, men i verkligheten beror bristerna i ansökan inte på språket.

Brisson talar inte svenska, men hon säger att hon läser svenska flytande.

– Det finns ingen svenskspråkig jurist på ministeriet och därför har jag behandlat ansökan.

Abrahamsson tror fortfarande att privatskolan kan bli verklighet.

– Vi har åtgärdat de brister som påpekats, om ministeriet inte hittar på nya saker. Ministeriet vill inte ha privatskolor och därför är det svårt att få tillstånd. Om man har alla papper i skick och det finns en ekonomisk grund, underlag och kompetenta lärare blir det svårare att säga nej.

Föreningen ska skicka en ny ansökan till ministeriet under sommaren. Skolans verksamhet kan inledas tidigast höstterminen 2024.