Disponentförbundet: Allt mera riskfyllt att ingå i husbolag – de här fällorna vill du undvika

I värsta fall blir det du som får axla bolagets reparationsskuld eller grannens vederlag.

Merparten av de finländare som äger sin bostad bor i hög-, rad- eller parhuslägenheter som de har rätt till genom att de äger aktier i husbolaget. Det här har under en lång tid betraktats som det tryggaste sättet att äga bostad på. Men stämmer det fortfarande?

Allt har att göra med hur bra eller dåligt ditt husbolag har tagit hand om fastigheten under årens lopp.

I vissa bolag kanske man har renoverat sådant som varit absolut oundvikligt, till exempel brustna vattenrör, medan man låtit skjuta på stora, dyra renoveringsprojekt som renovering av rör, tak och fasad.

På det här sättet har husbolaget dragit på sig en så kallad renoveringsskuld. Storleken på skulden berättar hur mycket man egentligen borde ha investerat i husbolagets byggnader för att de ska vara dugliga och i gott skick.

Om bolaget har samlat på sig en stor renoveringsskuld och huset redan börjat förfalla kan det vara svårt att hitta finansiering för större renoveringsprojekt.

När ska man som delägare vara orolig över sitt husbolag?

Som enskild aktieägare är det smart att följa med husbolagets ekonomiska ställning genom att delta i bolagsstämman.

Under bolagsstämman får man ta del av ärenden som berör husbolaget. Man har möjlighet att ställa frågor om det är något man undrar över och man kan påverka husbolagets beslut genom att bidra med sin röst. Om man vill ha mera kontroll än så kan man överväga att gå med i husbolagets styrelse.

När finns det då skäl att vara riktigt orolig över husbolagets situation?

– När man börjar undra om renoveringarna faktiskt görs i tid och om det ser ut som att det finns ett renoveringsbehov men inga planer på renoveringar. Då kan man med all fördel ta saken på tal i bolagsstämman, råder Juho Järvinen som är sakkunnig i finans- och skattefrågor på Fastighetsförbundet.

– Det andra är om det ser ut som att bolaget får allt större betalningssvårigheter och det framkommer att aktieägarna inte har kunnat betala sina vederlag eller att man inte beviljats banklån för renoveringsprojekt. Allra senast i de här fallen behöver man vakna till.

Riskerna med husbolag blir fler

– De senaste åren har allt fler husbolag stött på motgångar när de ansökt om banklån för att finansiera större renoveringsprojekt, säger Olli Rekonen, informationsspecialist vid Disponentförbundet.

Framför allt i kommuner med låg inflyttning är det vanligt att husbolag har svårigheter att få finansiering, säger Rekonen.

– De kan ha skjutit upp renoveringarna i många år och samlat på sig stora renoveringsskulder. Till slut blir de tvungna att ta tag i många större projekt på en gång och då kan det vara svårt att alls få det lån som behövs.

Rekonen oroar sig över att renoveringarna i vissa fall i stället finansieras med privata lån eller med aktieägarnas egna besparingar.

– Om man inte får finansiering kan det hända att man renoverar med en mindre budget eller helt och hållet låter bli att renovera. Det här skapar i sin tur en ond spiral.

Risken: Förlorar hemmet men blir kvar med skulden

Ett husbolag som har hamnat i svårigheter och inte beviljas finansiering för renoveringsprojekt får förr eller senare överväga så kallad kontrollerad nedmontering av bolaget.

Det här innebär i praktiken att man låter bli att investera i reparationer och renoveringsprojekt. I stället strävar man efter att huset ska vara bebott så länge som det ekonomiskt sett är möjligt.

Kontrollerad nedmontering är något som tusentals husbolag står inför, tror Disponentförbundet.

Också Fastighetsförbundets Järvinen ser att fler och fler husbolag drabbas av det här ödet. Man kan ändå inte prata om någon explosionsartad ökning, säger han.

Hur lång tid en nedläggning räcker varierar – det kan ta allt från ett par år till ett tiotal år. Allt beror på hurudan husbolagets ekonomiska situation är när nedläggningen inleds.

– När nedläggningen är fullföljd har inte delägaren någon bostad längre. Samtidigt kan man fortfarande ha personliga bostadslån. Det här är den absolut mest tragiska konsekvensen av en nedläggning.

Nedmontering blir ett alternativ särskilt i regioner där utflyttningen är stor och efterfrågan på bostäder lyser med sin frånvaro. Folk drar sig för att flytta dit för att man befarar att det kan vara svårt att göra sig av med bostaden.

– Om det ser ut som att det inte kommer att flytta fler till orten på, säg, 10–20 år kan man fundera på om det är ändamålsenligt att alls renovera ett hus som i en nära framtid ändå skulle stå halvtomt eller tomt.

Så här undviker du att köpa bostad i ett misskött husbolag

Fastighetsförbundets Juho Järvinen tipsar bostadsköpare om att bekanta sig med husbolagets papper redan på visningen.

– Framför allt ska man se efter hur mycket vederlagskrux det finns, alltså huruvida delägarna inte har betalat vederlag. Ur beräkningarna framkommer det hur mycket husbolaget har till förfogande för kommande räkningar, och också om det lever över sina tillgångar.

– Dessutom lönar det sig att bekanta sig med tidigare renoveringar och hålla utkik efter planer för de kommande åren – eller avsaknaden av sådana.

Järvinen rekommenderar alla som är delägare i ett husbolag att reda ut det egna husbolagets ekonomiska situation, antingen vid köptillfället eller senast under bolagsstämman.

– På det här sättet kommer tråkigheterna åtminstone inte som en överraskning.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Taloyhtiöiden riskit ovat lisääntymässä, arvioi Isännöintiliitto – selvitimme, millaisiin vaikeuksiin osakas voi joutua. Artikeln är skriven av Maarit Aulasmaa. Översättning: Sofia Wasastjerna.