Pandemin fick folk att fly från stan, men alla kommuner red inte på coronavågen – se läget i din region

Städer som Helsingfors och Vasa tappade befolkning tillfälligt under coronapandemin. Utan 2022 års enorma invandring skulle Helsingfors ligga risigt till, säger migrationsforskare. Här listar vi de största migrationstrenderna för Svenskfinland.

Coronapandemin förde med sig ett intressant och överraskande mönster: människor flydde från storstädernas centrum till större lägenheter utanför centrum. En del flyttade till och med ut på landet.

Det här är en väldigt tydlig motvikt till den trend som fanns innan pandemin, berättar Tomas Hanell, specialforskare vid Migrationsinstitutet.

– Om vi tittar på inrikes, mellankommunala flyttningar, växte de urbana kommunerna med ungefär 10 000 personer varje år, medan landsbygdskommunerna tappade ungefär 6 000 personer varje år mellan åren 2015 och 2019, säger Hanell.

Under coronaåren, i synnerhet år 2021, svängde trenden kraftigt. I fjol, år 2022, började siffrorna svänga tillbaka, men för enskilda kommuner har coronapandemin varit mycket avgörande, säger Tomas Hanell.

– Helsingfors är kanske det bästa exempel som nu i dagsläget tappar invånare gentemot resten av landet.

Vasa i blåsväder – Korsholm och Malax på plus

År 2020 minskade befolkningen i hela Österbotten med 878 personer gentemot resten av landet. Året därpå var minskningen 725 och i fjol minskade landskapet med 700 personer.

Det som syns tydligast är att flera städer i Österbotten är på minus, och enbart två kommuner har positiv mellankommunal flyttning, säger forskaren Tomas Hanell.

– Det som är mest slående är att Vasa är lite ute i blåsväder nu. Förra året tappade Vasa nästan 130 personer, Kristinestad nästan lika mycket. Även Nykarleby hade över 100 personer på minus ifjol.

– I svenska Österbotten är det endast två kommuner som haft ett positivt flyttningssaldo i fjol, och det är Malax och Korsholm, säger Hanell.

Dagens bybor är inga rester som blev över när övriga flyttade – de som stannar uppskattar det som landsbygden ger

Forskning ger ny bild av varför folk stannar på landsbygden.

Kimitoön står helt stilla – Pargas fick en ökning under pandemin

I Åboland är det enbart Åbo som växer, och det med rekordsiffror, säger Tomas Hanell.

– Det var på minus år 2021, men nu är den interna flyttningsvinsten dubbelt så stor för 2022 jämfört med år 2020.

– Men på Kimitoön står det helt stilla och Pargas tappar befolkning.

Pargas hade faktiskt en ökning av inrikesinflyttare både år 2020 och 2021, men i fjol blev saldot minus 45 personer, säger Hanell.

Åland är svårare att jämföra med resten av Finland, säger Hanell. Där finns till exempel en väldigt stor inflyttning från Sverige, jämfört med resten av landet. Men i fjol låg landskapet lite på plus.

Helsingfors och Vanda är i blåsväder medan kranskommunerna mår bra

När det gäller Nyland sammanfattar Tomas Hanell läget så att de flesta kommuner tappar befolkning gentemot resten av landet, och det gäller speciellt mindre kommuner.

– Raseborg är på minus nu, men det har varit på plus i några år.

– Sibbo är fortfarande på plus, liksom Kyrkslätt. Ingå är på plus, men Hangö har varit på minus hela tiden.

Hanell sammanfattar det så att det är den urbana stadsnära landsbygden i huvudstadsregionen som lockar till sig folk, men att de perifera kommunerna i landskapet fortfarande tappar folk gentemot resten av landet.

– Helsingfors och Vanda är i blåsväder, medan Esbo och de typiska kranskommunerna har mått väl. Men skulle inte Helsingfors haft den här invandringen från utlandet skulle det nog vara ett krisläge vågar jag nästan påstå. Nästan 40 000 personer lämnade Helsingfors år 2021, säger Hanell.

Med invandringen syftar Tomas Hanell på den rekordstora mängd invandrare som kom till Finland i fjol, nästan 50 000 visar statistiken.

Helsingfors och Vanda är i blåsväder, medan Esbo och de typiska kranskommunerna har mått väl

Tomas Hanell

Distansarbete och sommarstugor syns inte i statistiken

Vid Migrationsinstitutet finns enbart siffror på folk som faktiskt flyttat och anmält att de bor i en annan kommun. Ändå vet man att coronapandemin också förde med sig många distansarbetare, som kanske till exempel vistades vid sin sommarstuga i mycket större utsträckning än tidigare, säger Hanell.

– Ja, det där vet vi nog. Vid Helsingfors universitet kan man till exempel följa med folks dagliga färder med hjälp av deras mobiltelefoner och då vet man var folk vistas. Det syns också till exempel i elförbrukningen ute i landskapen och hur det ändras säsongsvis.

– Så vi vet att folk jobbar och bor mer på fritidshusen nu än tidigare. Men det syns inte i den här statistiken, säger Hanell.