Belgisk amiral varnar för sabotage mot havsvindparker – avkapade elkablar skulle skada elförsörjningen

Det ryska anfallskriget i Ukraina har ökat risken för sabotage mot livsviktig infrastruktur i Europa. I Belgien trappar man upp skyddet av de stora havsvindparkerna som landet är så beroende av.

Från hamnen i Zeebrygge är det en rak kurs ut mot Nordsjön.

När den belgiska flottans patrullfartyg P902 Pollux lämnar basen i det nordvästra kustområdet är det ingen skärgård som möter oss i det soliga och ovanligt vindstilla vädret.

Vi styr istället direkt ut mot havet och den så kallade ekonomiska exklusiva zonen, som med sina havsvindparker är central för den belgiska elförsörjningen.

Och i dag också ett sårbart område.

Kritisk infrastruktur på havsbottnen

Cirka 30 kilometer från kusten närmar vi oss en av de stora vindparkerna, med torn så långt ögat kan nå och stilla snurrande rotorblad.

Thorntonbank är Belgiens första havsvindpark och i dag en av sammanlagt åtta som är i bruk.

Vindkraften står för cirka tio procent av Belgiens elbehov, men planen är att den andelen ska tredubblas inom tio år.

Det innebär att vi nu också befinner oss vid en kritisk infrastruktur.

– Vindparkernas elproduktion når land via undervattenskablar. Men det handlar inte bara om elektriciteten. Det finns också gott om datakablar som förenar den europeiska kontinenten med Storbritannien och USA, säger amiral Jan De Beurme till Svenska Yle ombord på Pollux.

På havsbottnen går också gasledningar bland annat från Norge till hamnen i Zeebrygge.

Och efter sabotagen mot gasledningarna Nordstream 1 och 2 i Östersjön står det klart att det samma kan hända här i Nordsjön, påminner amiral Jan De Beurme

– Kapade elkablar skulle bli dramatiskt för Belgien eftersom vindparkerna förser oss med viktig energi, säger han.

Rysk underrättelseverksamhet också här

Det ryska anfallskriget mot Ukraina fick direkta effekter på den europeiska energiförsörjningen och ledde till att Nato på olika sätt ökade skyddet av kritisk infrastruktur till havs.

Till en början handlade det om att trappa upp den militära närvaron på nyckelområden, och senare har man också inlett ett samarbete med EU som ska föra samman olika civila och militära aktörer på området.

– Två tredjedelar av världens olja eller gas utvinns eller transporteras sjövägen och omkring 95 procent av det globala dataflödet sker via undervattenskablar, konstaterade Natochefen Jens Stoltenberg inför ett möte med industriledare i maj.

De ryska spionfartyg som misstänks kartlägga kritisk infrastruktur i Östersjön och Nordsjön är också bekanta för de belgiska myndigheterna.

I november förra året observerade man ett ryskt marinfartyg nära vindkraftsparker och annan kritisk infrastruktur vid Belgiens och Nederländernas kuster, och det ska ha varit fråga om samma ”Admiral Vladimirskij” som avslöjades av media tidigare i år.

Ryskt fartyg saktade in i närheten av vindkraftsparker på Östersjön – enligt experter handlar det om att kartlägga svaga punkter i elförsörjningen

Ryska fartyg rör sig under radarn på Östersjön.

Belgiska flottan samarbetar med energiföretagen

När det handlar om att avvärja hoten mot infrastrukturen betonar också amiral De Beurme att det behövs samarbete – i det här fallet mellan flottan och de företag som äger vindparkerna.

I det första stadiet gäller det att få information om var exakt undervattenskablarna finns.

Också olje- och gasindustrin utför regelbundna granskningar av sina installationer för att se om det förekommer avvikelser

– När man har upptäckt en störning så tar man kontakt med flottan och vi kan då undersöka vad som har hänt, säger han.

Där det gäller de misstänkta ryska spionfartygen menar han att det finns en tradition från kalla kriget att vara på sin vakt också här, och patrullfartyget Pollux hör till de som kallas till platsen då man misstänker utländsk underrättelseverksamhet.

En enda mina kan stänga livsviktiga hamnar

Den belgiska flottan samarbetar nära med sin grannflotta i Nederländerna.

De två länderna har också ingått ett avtal om att skaffa 12 nya minsvepare tillsammans.

– Man kan stänga av våra viktiga hamnar i Antwerpen, Zeebrygge och till och med Oostende med en enda mina, säger Jan De Beurme och menar att all ekonomisk aktivitet då skulle stängas av inom 24 timmar.

Samarbete med det nya Natolandet Finland intresserar också i Belgien. Den belgiska flottans högsta chef talar varmt om framför allt det finländska kunnandet i minläggning för att avvärja fienden.

Man har redan etablerat kontakt mellan två som han beskriver likartade flottor, inte minst för att minläggning nu också blivit viktigare för Belgien.

– Den finländska amiralen har försäkrat mig att han gärna ser till att vi får goda råd och coachning när det gäller minläggningen.