Ramieza Mahdi om rasism: ”Man tänker att finlandssvenskar är toleranta eftersom vi är en minoritet, men det är precis samma skit här”
– Vi måste våga tala om fördomarna och bli tolerantare kring vem som får definiera sig som finlandssvensk. Det säger Ramieza Mahdi, som bland annat är kommunalpolitiker.
Ramieza Mahdi vill skapa förändring. Hon var 13 år då hon flydde Somalia tillsammans med sin familj och kom till Finland.
– Jag har fått så mycket hjälp och stöd på vägen och på något sätt tänker jag att jag vill ge tillbaka. Jag vill hjälpa människor på samma sätt som jag har blivit hjälpt.
Ramieza är kommunalpolitiker i Österbotten, är sjuksköterska och jobbar med bland annat ensamkommande flyktingbarn och hjälper dem att integrera sig i samhället. Hon jobbar hårt för ett tolerantare och mindre rasistiskt samhälle.
Ett avvikande utseende är tungt för en tonåring
– Jag kom i en kritisk ålder och är dessutom svart och muslim. Så det är klart att det inte var lätt!
Ramieza och hennes stora familj, hon har 14 syskon, möttes av nyfikenhet men också av kritik och fördomar.
– Man känner sig konstig och annorlunda och är den som alla tittar på. En del var bara nyfikna men jag utsattes också för fördomar och direkt rasism, berättar hon.
Hon förstod inte då vad rasism handlar om men det är det där obehaget. Att man känner sig annorlunda och konstig och man är den som alla tittar på.
– Det skapar olust i en ungdoms liv och det är först senare som jag förstått vad det hela handlade om. Att det var frågan om fördomar och rasism.
Tyvärr bara fortsätter det. Idag är Ramieza Mahdi en del av samhället och tillhör de privilegierade. Det har tagit henne en lång väg att komma så här långt. Hon möter fortfarande rasism men har sina strategier och har lärt sig leva med det.
– Jag träffar många unga som säger att de inte hittar sin plats i vårt samhälle. Senast för en vecka sedan pratade jag med några unga killar med invandrarbakgrund som sökt jobb överallt.
Att inte få en chans att visa vad man går för i arbetslivet
De läser i tidningarna att det råder stor brist på restaurangpersonal men ändå får de inga jobb. Ingen vill ge dem en chans.
– De förstår inte vad det handlar om men det gör jag. Det handlar om att man som arbetsgivare inte vågar anställa unga med invandrarbakgrund och på riktigt ge dem de rätta förutsättningarna och en chans.
De unga påverkas starkt negativt av sådana här erfarenheter.
I den lilla finlandssvenska ankdammen tänker man att vi är toleranta eftersom vi är en minoritet och därför förstår andra minoriteter. Men det finns precis samma skit också här.
Ramieza Mahdi
Hon menar att vi måste våga tala om fördomarna och bli tolerantare kring vem som får definiera sig som finlandssvensk.
– Om jag kommer in i ett nytt rum får jag alltid frågor om min härkomst och måste konstant bevisa att jag duger och är kompetent för min uppgift.
Tröttsamt att konstant tvingas bevisa sin kompetens
En del är nyfikna och vill veta hennes bakrund. Hon störs inte så mycket av den frågan men dottern och hennes vänner som är födda här, blir jätteirriterade och läser in helt andra saker i frågan. För dem är det en öm punkt att konstant bli påminda om att man är annorlunda.
– Antagandet sätter oss i olika fack och det leder till segregation och är skadligt. Som samhälle måste vi tänka större.
Ramiesa Mahdi vill ha ett mer inkluderande samhälle där man tar människors potential på allvar, att vi är snällare mot varandra och inte ser på hudfärg eller härkomst.
Det är inte bara minoriteten som ska anpassa sig utan majoriteten behöver öppna upp och se på strukturerna.
– Jag är hela tiden på krigsstigen, skrattar Ramieza. Jag lägger enorm tid och energi på att hjälpa invandrare att förstå samhället. De behöver både kopingmekanismer och att lära sig navigera rätt i vår komplexa värld.
Ramieza Mahdi medverkar i audioserien Aktivister och eldsjälar. I serien träffar Annika Sylvin-Reuter nio personer som alla engagerat sig för ett mer inkluderande och tolerant samhälle.
Vilka händelser eller erfarenheter har bidragit till att de engagerat sig? Vad har varit deras drivkraft?
Möt de övriga eldsjälarna i serien
Avsnitt 1 Skådespelaren och dragartisten Kim Gustafsson
Ska du ha på dig kjol eller byxor, frågade de äldre killarna av Kim Gustafsson då han som sjuåring började skolan. Att lacka naglar och klä sig i kjol var inget en liten pojke skulle syssla med ute i Pellinge på 1980-talet. För Kim är det lite av en revansch varje gång han idag stiger upp på scenen som dragartist. Via sitt konstnärskap driver han frågor kring mångfald och om sexuella minoriteters rättigheter.
Avsnitt 2 Andrea Westerlund och Hanna Grandell
Både Andrea Westerlund och Hanna Grandell har upplevt grov mobbning på grund av sin lindriga intellektuella funktionsnedsättning. Den erfarenheten har lett till att de idag vill kämpa för att samhället ska bli mer tolerant och inkluderande. De vill att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska bli tagna på allvar.
Avsnitt 3 Krisarbetaren Oscar Lehtinen
Aldrig mer slagsmål tänkte Oscar Lehtinen då han låg nedslagen på skolgården som tolvåring. Idag besöker han skolor för att diskutera och uppmuntra elever att våga visa känslor och lösa konflikter utan våld.
Avsnitt 4 sjuksköterskan och kommunalpolitikern Ramieza Mahdi
Det finns många olika glastak som måste sprängas och jag kommer att driva samma frågor tills jag dör!
Ramieza Mahdi hjälper nyanlända flyktingar att komma till rätta i vårt samhälle.
Hon vill att alla ska bli accepterade, inkluderade och delaktiga oberoende etnisk bakgrund.
Avsnitt 5 Thomas Snellman
Thomas Snellman är ekobonden som via sina Reko-ringar satte Pedersöre på världskartan. Han brinner för biologisk mångfald och menar att dagens jordbruk är rena rama kemiska krigföringen.
Avsnitt 6 Ivar Sundman
Som nioåring låg Ivar Sundman sömnlös och grubblade över hur människan förstör miljön. Idag är hen miljöaktivist och jobbar för ett könsneutralt samhälle.
Avsnitt 7 Linnea Sundblom
Linnea Sundblom är skådespelare och dramapedagog. Hennes aktivism handlar om att stå på scenen som den person hon är. En person som har en funktionsvariation och en kropp som inte alltid vill lyda.
Avsnitt 8 Santtu Anckar
Santtu Anckar vill se en mer accepterande kroppskultur. Vi har ett samhälle som glorifierar prestationer och kroppkontroll. Han drömmer om ett samhälle med en mer sund syn på människan och hens utseende.
