Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

På ön Tunhamn är elbehovet som störst mitt under stekheta sommaren

Johan Gullmets tar reda på hur elförsörjningen fungerar på Tunhamn. - Spela upp på Arenan

På en ö i Åbolands skärgård har invånarna byggt ett eget kraftverk för att producera elen som behövs. Men mitt i sommaren när alla andra har elkonsumtionen nära noll är efterfrågan på el som störst på Tunhamn. Hur är det möjligt?

I ett av de plåtklädda röda husen på ön plockar Yrsa Brunström vedklabbar i en låda. Det är vedeldning som gäller för uppvärmningen för att minimera elbehovet.

Med vana rörelser tänder hon en brasa i köksspisen och ställer vattenkannan på kokning.

– Här anpassar vi oss efter väder och vind. Kolla vädret innan du bestämmer dig för att starta dammsugaren eller tvättmaskinen.

Yrsa Brunström bär ved.
Bildtext Yrsa Brunström hantverkar gärna om kvällarna på Tunhamn.
Bild: Johan Gullmets / Yle

Yrsa Brunström kom till Tunhamn för 29 år sedan med dåvarande maken Kaj Brunström vars förfäder har ägt öriket i 500 år.

– Jag fick ändra min inställning då. Jag var van vid att inte alls reflektera över elanvändningen.

Betala 370 000 euro eller gör det själv

I början av år 2000 var budet från elbolaget 370 000 euro för att dra en elkabel till ön.

Istället valde öborna att bygga ett eget hybridkraftverk. År 2004 installerades den första versionen. I dag är de redan inne på tredje generationen av det här kraftverket.

Skjul med solpaneler på taket.
Bildtext Hybridkraftverket har solpaneler på taket och inhyser batteribanken och en dieselgenerator.
Bild: Johan Gullmets / Yle

I ett annat hus bor Kajs föräldrar, Thelma och Lars Brunström, som är vana vid att klara sig utan el helt och hållet.

Förr sköttes belysningen med hjälp av petroleum. Då gick gasrör i taken till alla taklampor i huset.

– Det fungerade bra men det var förstås lite jobbigare att tända lamporna med tändstickor, säger Thelma Brunström.

Behövdes det inte el till någonting annat på den tiden? Thelma Brunström skrattar hjärtligt åt frågan.

– Då man är van vid att klara sig utan el behöver man heller ingen el, förstår du.

Thelma Brunström vid kaffebordet.
Bildtext Thelma Brunström bor i huset som hennes pappa har byggt, designat för att fungera utan el.
Bild: Johan Gullmets / Yle

Dieselgeneratorn kompletterar sol och vind

I ett litet skjul med några solpaneler på taket är kraftverkets alla system inhysta. Batteribanken som står i hörnet samlar all överlopps sol- och vindenergi.

Ibland räcker elen från vind- och solproduktionen inte till. Speciellt stor efterfrågan är det mitt i sommaren.

Då är nämligen gästbryggan full med båtar som gärna kopplar in sig till öns elnät för att få sina apparater laddade ombord. Det handlar om till exempel varmvattenberedare, batterier, datorer och telefoner.

För att tillfredsställa sommargästerna startar en dieselgenerator med ett kraftigt brum. Det är en stor pjäs som ger 21 kilowatt och laddar öns batterier på några timmar.

Kaj Brunström vid dieselgeneratorn.
Bildtext Dieselgeneratorn startar automatiskt när spänningen i batterierna blir för låg. Generatorns kylvatten cirkulerar till husen för att ta vara på värmen.
Bild: Johan Gullmets / Yle

Kaj Brunström medger att det är med lite skräckblandad förtjusning han ser båtarna i gästhamnen plugga in sig i elnätet.

– När fåglarna kvittrar på sommaren brassar den här generatorn på som mest, skrattar han.

På ett år kan det gå åt närmare 2 000 liter diesel.

Vill ha en vindmölla till

Kaj Brunström har en plan för att dämpa dieselslukandet. Ytterligare en vindmölla ska upp i sommar. Här ute genererar vinden nämligen rikligt med el.

Den gamla vindsnurran står på en mast som är 21 meter hög och producerar imponerande 10-15 000 kilowattimmar om året. Den nya snurran är av samma typ men masten blir bara 12 meter hög. Återstår att se hur mycket det påverkar produktionen.

– Det är enklare att utföra service på snurran med en kortare mast. Då kommer den lättare ner och upp.

Vindmölla i förgrunden och flera hus på en ö i bakgrunden.
Bildtext Det nuvarande vindkraftverket är på 21 meters höjd och levererar rikligt med el när det blåser.
Bild: Johan Gullmets / Yle

Inom det närmaste året ska också fler solpaneler fraktas hit.

Kostsamt att underhålla

Det är inte helt smärtfritt att hålla igång ett kraftverk med många olika komponenter som kräver uppdateringar med jämna mellanrum.

– Jag tippar på att det kostar mellan 4 000 och 6 000 euro om året att upprätthålla det här, säger Kaj Brunström.

Förbrukningen omfattas av tre hus med åretruntboende, belysning i fårhuset, några sommargäster som får el på sommarhalvåret samt den lilla gästhamnens elförsörjning.

Den stora utmaningen ligger i att när någonting går sönder så är det upp till öborna att få det fixat. Det finns många komponenter som kan gå sönder och allt går som bekant sönder förr eller senare.

Den senaste vinterns prisutveckling kunde ändå bjuda på glädjeämnen för dem som producerar sin egen el.

– Då tänkte jag att det kanske inte är så tokigt att ha ett eget system trots allt, säger Kaj Brunström.

Gullmets - om allt som inte fungerar

Serien Gullmets handlar om små och stora problem i vardagen.

Följ med via @johangullmets. Hör gärna av dig med tips vi insta eller epost.