Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Finns det elitskolor i Svenskfinland? Det handlar mer om geografi, säger Åborektor

Rektor Marianne Pärnänen i Katedralskolans trappa.
Bildtext I år har trycket av sökande till gymnasiet varit på en normal nivå, säger rektor Marianne Pärnänen.
Bild: Yle

Det varierar mycket mellan antagningsgränserna till gymnasierna i Svenskfinland. Vid Katedralskolan i Åbo så har det i år varit aningen lättare att få studieplats.

Likt tidigare år så toppas listan över gymnasier med högst antagningsgräns av gymnasier i de stora städerna.

Grankulla samskola är etta med 8,67 som lägsta medeltal som krävs för att bli antagen.

Katedralskolan i Åbo brukar höra till gymnasierna med högst medeltal i Svenskfinland. I år ligger antagningsgränsen på 7,67 och gymnasiet placerar sig på sjätte plats på listan över antagningsgränser som Svenska Yle har sammanställt.

Rektor Marianne Pärnänen berättar att trycket av sökande i år har varit på en normal nivå.

– Vi har inte haft så många som sökt utöver de studieplatser som vi har, jämfört med i fjol då vi hade ett enormt tryck.

Överlag så har det varit lättare för elever att få studieplats på Katedralskolan i år, menar Marianne Pärnänen, och pekar på antalet elever som just nu har reservplats – nio jämfört med tjugo i fjol.

Fasaden på Katedralskolan i Åbo, en person cyklar förbi.
Bildtext Katedralskolan i Åbo brukar höra till gymnasierna med högst medeltal i Svenskfinland.
Bild: Nora Engström / Yle

Handlar mer om geografi än rykte

Av de som blev antagna till Katedralskolan så är det ungefär 22 procent som kommer från andra orter än Åbo.

Hur ser du på det att elever från Åbo kan tvingas söka sig bort från sin hemstad för att gå i gymnasiet ifall de inte har tillräckligt högt medeltal?

– För den studerande som råkar ut för det här så är det såklart ledsamt att det blir så här, men det är det här systemet som vi har i hela landet, säger Pärnänen.

Hon vill hellre tala om geografi som en viktig faktor i valet elever gör istället för att dela in gymnasier i olika kategorier som ”elit” eller ”vanligt”.

– Det kan vara svårare att få studerande till ett gymnasium på landsbygden för att det inte finns tillräckligt med ungdomar i den åldern. Och det kan också vara svårare för en ungdom att flytta ut från en större stad till ett landsortsgymnasium, medan större städer har mer som lockar med tanke på bland annat framtida studier.

Efter ett lite lugnare år så kan de kommande stora årskullarna i Åbo innebära utmaningar med högt elevtryck för Katedralskolan, menar Pärnänen.

– Det gäller att svara på efterfrågan med mer studieplatser. Men det handlar också om lokaler och utbudet av behöriga lärare som kan sköta undervisningen. Det här är ett problem i hela landet.

Orättvist? Det beror på perspektivet

Heikki Blom från undervisnings- och kulturministeriet menar att uppdelningen i så kallade elitgymnasier och vanliga gymnasier alltid har existerat i Finland i någon mån, men att det kanske märks tydligare på finskt håll eftersom det överlag finns fler elever och gymnasier.

På frågan om han tycker att systemet med gemensam ansökan till gymnasier är orättvist så svarar han att det beror på vilket perspektiv man ser det från.

– För studerande som söker till ett gymnasium är det en rättvis process, och från skolornas sida är det också rättvist eftersom de vill kunna välja de bästa som har sökt. För en elev vars lokala skola har en så pass hög antagningsgräns att den inte kommer in så är det orättvist, säger Blom.

Diskussion om artikeln