Jaktchef: Vargflockarna i Sydösterbotten förser kusten med nya individer
Vargarna ökar i Finland och i Österbotten ökar observationerna. Jaktchef Stefan Pellas säger att det nuvarande systemet med undantagslov för att avliva problemindivider är ”haltande”.
Antalet vargar har ökat med kring sju procent under det senaste året. Det visar Naturresursinstitutet Lukes siffror.
I mars fanns det uppskattningsvis mellan 300 och 330 vargar i Finland. Under årets gång är antalet vargar som lägst i mars, innan nya ungar föds i april-maj.
Och sedan 1990-talet har vargarna sakta men säkert rört sig mot västra Finland och de senaste åren har vargstammen varit starkt koncentrerad till västra delen av landet.
Väntad ökning
Att vargarna ökar var väntat, enligt Stefan Pellas, jaktchef på Kust-Österbottens Viltcentral.
– Det föds ju nya kullar hela tiden och framför allt då i Sydvästra Finland.
I Österbotten ökar antalet observationer, berättar Pellas. Det handlar främst om flockarna i Sydösterbotten, som producerar nya kullar som sedan rör sig längs med kusten.
– Vissa har vandrat ända upp till Lappland, säger Pellas.
Nu under sommaren rör sig vargen överallt, det finns alltså inga specifika ställen där man kan förvänta sig att få syn på den.
– Men många andra djur är också i farten. Så man ska inte förväxla vargen med till exempel rådjur som är ute på fältet.
Märks det att vargarna blir fler om man ser på hur många personer som tar kontakt med dig?
– Det märks främst på observationerna som våra kontaktpersoner för stora rovdjur tar emot.
Men visst får också Pellas samtal.
– Framför allt djurägare som är bekymrade för sin boskap.
Strid om jakten
Det har inte gått som på Strömsö när det gäller att få till stånd stamvårdande jakt. Vargstammens genetiska mångfald är rätt dålig och därför uppdateras vargens förvaltningsplan just nu.
Och i det arbetet har redan flera intressegrupper meddelat att de stiger av på grund av meningsskiljaktigheter.
Behövs stamvårdande jakt, Stefan Pellas?
– Det är ett verktyg för att hålla vargen skygg. Men det är en komplex fråga och jag hoppas att det inte inverkar menligt att vissa organisationer har hoppat av. Det finns många punkter i den nya planen som det skulle vara viktigt att ändra på.
I vilket skede ska man kontakta myndigheterna när det gäller vargen, är det om den springer över gårdsplanen?
– Framför allt om man känner sig hotad. Har man en varg på gårdsplanen som inte springer iväg även om man försöker skrämma bort den, då ringer man 112 och begär att polisen kommer till platsen.
Undantagsloven ses som problematiska
I början av maj fälldes en varg på Björkö i Korsholm på polisens order, efter att den inte reagerat på fördrivningsförsök.
Fungerar dagens system med att vargen endast får avlivas på polisens order?
– Det är problematiskt, inte bara för människorna utan också för vargen. Den kunde vara förtjänt av ett bättre rykte, genom att vara skygg och hålla sig i skogen istället för att komma in i bebyggelsen.
Så vad säger du om systemet?
– Det fungerar haltande och skulle kunna vara bättre.
Varghybrid på besök i Närpes
Under den gångna vintern hittades flera varghybrider då Naturresursinstitutet samlade in DNA-prover. En av dem påträffades i Närpes och den härstammar från den så kallade Ylämaa-flocken i Sydöstra Finland.
– Den har då gått över 400 kilometer för att komma till Närpes och det så kallade Kaskö-reviret. Det är ändå högst osannolikt att den upptas där, vargar släpper inte in utomstående, säger Pellas.
Vid det här laget kan individen befinna sig precis var som helst. Varghybrider behöver inte alls bete sig annorlunda jämfört med vanliga vargar.
– Det är frågan om korsningar som har skett för flera generationer sedan. Ylämaa-flocken jagar och rör sig på samma vis som vanliga vargar.
Men Viltcentralens syn är att varghybrider är skadliga individer som ska tas bort. Viltcentralen gav således tillstånd till att skjuta bort flocken men det hela fastnade i förvaltningsdomstolen.
– Nu kan vi inget göra innan domstolen kommer med sitt slutliga beslut, konstaterar Pellas.