Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Okänt föremål från rymden ställde till med stor förödelse när det störtade i en havsvik nära Vasa – välkommen med på en tidsresa

Professor i geologi Olav Eklund leende framför ett fält
Bildtext Olav Eklund, professor i geologi, har bekantat sig med Söderfjärden.
Bild: Peter Lüttge / Yle

Det meteoritnedslag som gav upphov till dagens Söderfjärden var så kraftigt att den omgivande berggrunden smälte. En ny utställning tar med besökaren till den smällen.

Det måste ha orsakat ett förfärligt oväsen när föremålet störtade mot marken. Allt hände på en bråkdel av en sekund. Vatten sprätte upp och mängder med jord och stenar försvann i det stora hålet som uppstod.

Kraschen orsakade stor förödelse och när rörelseenergi omvandlades i värmeenergi i samband med kollisionen steg temperaturen över tusen grader. Berggrunden pressades först ihop och sedan smalt den. Stenar förvreds och nya stenarter uppstod. Allt liv som fanns i havsviken omintetgjordes.

Meteoriten orsakade ett 300 meter djupt hål, säger professorn i geologi Olav Eklund från Åbo Akademi, men det ser man inte mycket av i dag, eftersom hålet är fyllt med sediment.

Ett trähus i förgrunden och ett grönt fält i bakgrunden på Söderfjärden
Bildtext I dag är kratern fyll av sediment, så marken är platt.
Bild: Peter Lüttge / Yle

På en fråga om kratern kan försvinna svarar han att det skulle kräva att marken nöts bort på ett stort område.

– Då ska du erodera bort trehundra meter runt omkring dig.

Men Eklund konstaterar att kratern finns här och kommer att finnas kvar.

– Jag hoppas att vi ska kunna göra vetenskapliga borrningar här.

Spårfossil

Olav Eklund är inte den enda geologen som är intresserad av Söderfjärden söder om Vasa.

Peter Edén, pensionerad från jobbet som specialforskare på Geologiska forskningscentralen, visar upp några stenar som har påverkats av nedslaget. På dem ser man spår av det liv som måste har funnits på platsen när det smällde till.

Ett lätt identifierat fynd är maskliknande palaeophycus, långsmala tämligen raka, fordrade gångar som är fyllda med sediment som ser likadant ut som det omkringliggande sedimentet.

En brun sten med spår av Palaeophycus, tämligen raka långsmala gångar som är fyllda med sediment.
Bildtext Palaeophycus-spår till vänster.
Bild: Peter Lüttge / Yle

Spårfossil av organismer som kröp och pressade sig in i sedimenten har hittats i block från kraterranden. En del är runda och grunda gropar, så kallade bergaueria. Det finns också rikligt med böjda rader av spår, så kallade syringomorpha.

– Vi tror att det lilla bruna objektet som finns i en av groparna kan vara en del av en så kallad trilobit men det är ännu inte bekräftat, säger Peter Edén.

En grå sten med spår av Syringomorpha. Och runda och grunda gropar av Bergaueria och möjligen en bit av en trilobit.
Bildtext Spår av syringomorpha till höger på bilden och spår av bergaueria i mitten. Det bruna föremålet till vänster kan vara bit av ett trilobitfossil.
Bild: Peter Lüttge / Yle

Utställning i Meteorian

För att kunna visa fynd och föremål som har hittats efter nedslaget har man sammanställt en ny utställning som visas i den så kallande Meteorian som finns mitt på nedslagsplatsen på Söderfjärden.

Utställningen öppnades symboliskt den 15 juni när Olav Ekelund med en slägga klöv itu en sten som påverkats av meteoritnedslaget.

Matts Andersén visar upp stenen som klyvdes för att öppna den nya utställningen på Meteorian på Söderfjärden
Bildtext Matts Andersén med den ituslagna öppningsstenen.
Bild: Peter Lüttge / Yle

Matts Andersén är en av initiativtagarna till den nya utställningen och informationscentret mitt i det som kallas för Finlands finaste meteoritkrater. Han är nöjd och blickar redan mot framtiden.

– Vi har tänkt oss att vi ska kunna visa var havsnivån har varit tidigare och var havsnivån kan möjligen ligga inom en överskådlig framtid, inom hundra år.

Meteoria-skylt som visar en illustration av meteoritnedslaget i Söderfjärden.
Bildtext Meteorian har funnits i mitten av kraterfältet Söderfjärden sedan 2008.

– Vi har ganska många idéer som ligger och väntar på förverkligande här.

Andersén berättar att fälten på på Söderfjärden är torrlagda. I närmare hundra år har vatten pumpats bort från området.

– Det är torrlagt, förklarar han och konstaterar att det skulle bildas en grund sjö på fältet om man slutade med pumpningen.

Ett grönt fält inne på meteoritkratern Söderfjärden
Bildtext Utan pumpning blir här en grund sjö i stället.
Bild: Peter Lüttge / Yle