Ner som en pannkaka, upp som en sol – det blir ett mångkulturellt klientråd i Österbotten

Efter att det första försöket lockat alltför få sökande förlängde man ansökningstiden, ändrade på beskrivningarna och intensifierade marknadsföringen.

Det här skedde också som följd av av påtryckningar från Svenska Yles sida när man berättade om de brister som fanns i den första ansökningsrundan.

Efter att Österbottens välfärdsområde enbart fick in fyra ansökningar till de tio till femton platser som skulle fyllas i det mångkulturella klientrådet tog man en liten time out och började fundera över vad som gått snett i det första försöket.

Time outen lyckades tydligen, eftersom man hade 21 ansökningar redan en vecka innan den förlängda ansökningstiden skulle gå ut. En orsak varför det första försöket inte lyckades är att man inte nådde ut till rätt personkrets.

Kommentar: Det gick inte alls som på Strömsö när Österbottens välfärdsområde skulle tillsätta ett mångkulturellt klientråd

Bara fyra ansökningar till rådet som ska ha 10–15 medlemmar.

Vad gick snett?

Petra Winberg är servicerådgivare vid Vaasa Welcome Office och expert på att hitta sin målgrupp. Hon funderar över varför välfärdsområdet inte hittade sina möjliga kandidater under det första försöket.

– Det kanske handlar mera om ett samhällsfenomen hur man når ut. Det finns väldigt många kanaler. Tidigare nådde man ut till folk genom dagstidningar som alla läste. Men nu finns det så mycket: många olika social medier. Just invandrare är en ännu svårare målgrupp att nå för att de kanske lever i sin egen kulturella bubbla. Då måste man använda jättemånga olika kanaler.

– En oerhört viktig kanal är invandrarnas egna föreningar, därför är det viktigt att skicka informationen till dem. De är så snabba, oftast vet de om sådan information vi andra internt kanske inte har fått reda på ännu. Just invandrarföreningar är absolut de bästa samarbetspartnerna för aktörerna i Vasa stad.

Ramieza Mahdi har också funderat kring det här. Hon jobbar som sjukskötare inom Österbottens välfärdsområde. Samtidigt sitter hon också som representant för SFP i välfärdsområdets styrelse och så är hon första generationens invandrare.

Hon är född i Somalia och kom som tonåring till Jakobstad. Hon kunde med andra ord själv ha kvalat in till det mångkulturella klientrådet.

– Svårigheten, kan jag tänka mig, har varit att det nya välfärdsområdets webbplats inte är så allmänt känd. Inte ens för finländare. Man kunde ha gjort annorlunda och skickat informationen till olika intresseorganisationer, men man kanske bara hoppades på att informationen skulle nå ut till alla. Den gjorde den inte.

Framtidstro

Men hon är inte sen att påpeka att det har gått bra till sist.

– Nu har vi ju en bra bas att stå på och bygga vidare på och kan välja människor som är lämpliga för det mångkulturella klientrådet.

Det mångkulturella klientrådet kan alltså tillsättas inom kort. Det är inte lagstadgat men ändå en viktig länk mellan välfärsområdets alla delar och befolkningen med invandrarbakgrund, tycker Mahdi.

– Många konfliktsituationer kan man lösa, tror jag, med bättre förståelse. Det finns behov i vårt välfärdsområde att medvetandegöra hur vi som majoritetssamhälle tar emot människor med annan bakgrund, specifikt personer som är födda utanför Europa. Det är oftast de som kan uppleva att de blir diskriminerade eller särbehandlade.

Hon hoppas att det är de här sakerna som klientrådet kan komma åt i framtiden.

– Jag hoppas att det mångkulturella klientrådet kommer att vara en brobyggare mellan våra nya invånare och välfärdsområdet. Just nu finns det inte någon annan plattform eller annat sätt att föra fram de här utmaningarna. Jag har stora förhoppningar på att det ska bli så.

Rubriken är uppdaterad 19.6.2023 klockan 9.45.