Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Gullrandadiskussionerna avslutade – president Niinistö: Vi har ett gemensamt intresse av att stå upp mot ondskan

Uppdaterad 19.06.2023 15:41.
Gullrandadiskussionerna fortsätter för andra dagen. - Spela upp på Arenan

Den andra dagen av årets Gullrandadiskussioner går mot sitt slut. Dagens sista diskussion handlade om teknologikapplöpningen mellan Kina och USA.

Dörrarna till Presidentens slott står åter öppna för de inbjudna debattörerna.

Orsaken till att diskussionerna äger rum på slottet i år är att presidentens sommarresidens Gullranda i Nådendal renoveras och är ur bruk fram till 2024.

Årets diskussioner går under namnet ”Konkurrensen skärps, världen splittras – hur agerar Finland?”

Linda Jakobsson från China Office of Finnish Industries
Bildtext För Kina går kampen mot USA före allt annat och Kina är berett att offra sina europeiska kontakter i den här kraftmätningen, säger Linda Jakobsson från China Office of Finnish Industries.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

”Kina ser kriget i Ukraina som en kraftmätning mellan Ryssland och USA”

Statsminister Sanna Marin (SDP) har varit oroad för att väst fortfarande är blåögt i förhållande till auktoritära stater som Kina. Deltagarna i dagens första Gullrandadiskussion höll inte med.

– Maskerna har fallit som vår president har konstaterat. Om någon fortfarande inte ser vad som pågår är hen fullkomligt blind, sa ministern och veteranexperten Jaakko Iloniemi.

Han fick uppbackning av Linda Jakobsson från China Office of Finnish Industries.

– Både Finland och övriga Europa har förstått att vi har missbedömt Ryssland och att följderna har varit katastrofal. Det här får inte hända igen, sammanfattade Linda Jakobsson.

Minister Jaakko Iloniemi
Bildtext Den som inte ser vad auktoritära stater som Kina gör är fullkomligt blind, anser ministern Jaakko Iloniemi.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

För Kina är kraftmätningen med USA den viktigaste och Kina behöver Ryssland i den här kraftmätningen.

– Den här kampen går före allt annat och Kina är berett att offra sina europeiska kontakter i den här kraftmätningen, fortsatte Linda Jakobsson.

Kina ser kriget i Ukraina som en kraftmätning mellan Ryssland och USA. De små länderna saknar här betydelse, sammanfattar Linda Jakobsson.

”Nato förutsätter ödmjukhet av oss – vi måste lära oss hur alliansen fungerar”

Dagens andra diskussion handlar mycket om Natos kärnvapenparaply och om kärnvapen kan placeras på finländsk mark. Experterna utesluter inte den möjligheten.

– Det är svårt att säga vad som kommer att krävas av oss i Nato, säger kärnvapenexperten Tapio Juntunen från Tammerfors Universitet.

Finland förutsätts lyssna och lära sig hur försvarsalliansen fungerar. Vi ska inte predika om hur alliansen fungerar utan vara ödmjuka, sammanfattar Tapio Juntunen.

Vi är nära den ryska gränsen kanske till och med för nära, säger generallöjtnant Kim Jäämeri som är militärrepresentant i EU och Nato.

– Men i frontstaterna har Nato hittills inte haft kärnvapen. Turkiet är ett undantag, säger han.

Utrikesrådet Piritta Asunmaa från utrikesministeriet
Bildtext Det kommer att ta tid att formulera en finländsk kärnvapenpolitik, säger utrikesrådet Piritta Asunmaa från Utrikesministeriet.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

”Vi vet inte med säkerhet var Natos kärnvapen är placerade”

Kärnvapen är en realitet i världen, säger Tapio Juntunen från Tammerfors universitet.

– USA har inte uteslutit att kärnvapenprogrammet kunde utvidgas till länder där kärnvapen inte är placerade, fortsätter Juntunen.

Diskussionen pågår aktivt, säger Juntunen. Natos kärnvapenavskräckning grundar sig på USA:s styrka, men den politiska kraften i att placera ut kärnvapen i flera länder kan inte underskattas.

– Vi kan ingenting om Natos kärnvapenpolitik. Det kommer att ta tid att formulera en finländsk uppfattning om kärnvapenpolitiken, säger utrikesrådet Piritta Asunmaa från Utrikesministeriet.

Fem europeiska länder ska ha kärnvapen på sitt område, men informationen är högt säkerhetsklassificerad. Det här är saker som vi på riktigt inte ens vet, säger Piritta Asunmaa.

Generallöjtnant Kim Jäämeri
Bildtext Nato har hittills inte placerat ut kärnvapen i de medlemsländer som har gemensam gräns med Ryssland. Turkiet är ett undantag, säger generallöjtnant Kim Jäämeri.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

”Kinas enpartisystem är inget hinder för tillväxt”

Datasäkerhet är dagens tredje tema. Tidigare diskussioner har bland annat handlat om Kinas frammarsch som världsmakt och teknologijätte.

USA försöker genom handelshinder stoppa Kinas ekonomiska tillväxt. Den här kraftmätningen avgör vilken ekonomi som är störst om tio år och Kina är alldeles klart en utmanare till USA.

– Tyvärr är enpartisystemet inget hinder för tillväxten - och Kina har en enorm inre marknad och det är alldeles klart en fördel. Den interna marknaden i EU fungerar inte och teknologiindustrin behöver enorma marknader, konstaterade Tuuli Koivu som är chefsekonom på Nordea.

Informationsteknologin definierar allt vad vi gör i dag och utvecklingstakten är enorm. Men möjligheterna att lagstiftningsvägen styra utvecklingen är begränsad. Det är inte bara staterna som utvecklar teknologin i dag.

– Också kriminella ligor och privata företag utnyttjar tekniken. Alla är med i konkurrensen så länge vi har en telefon, säger arbetslivsprofessorn Valtteri Vuorisalo från Tammerfors universitet.

Det här medför utmaningar för säkerhetstjänsterna. Den finländska Skyddspolisen har kunnat konstatera att den inte längre har monopol på säkerhet.

– Teknologin kan användas av vem som helst. Den nationella säkerheten utvecklas inom den privata sektorn. Men underrättelseverksamhet kan inte köpas av den privata sektorn, säger stabschefen Saana Nilsson från Skyddspolisen.

Mikko Hyppönen är forskningsdirektör på Withsecure
Bildtext De största riskerna finns i dag på nätet, säger forskningsdirektör Mikko Hyppönen på Withsecure.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

”Det finns oändliga möjligheter och risker”

Vi är nu bara i början av en industrirevolution. Artificiell intelligens (AI) kommer att generera mera pengar än vad vi någonsin tidigare har sett.

– Internetrevolutionen tog bort gränserna – det finns inga gränser och det ger oss både oändliga möjligheter och risker. De största riskerna finns i dag på nätet, säger Mikko Hyppönen.

Vi kommer att gå till historien som den första generationen som tog AI i bruk, sammanfattar han.

– Kina har oändliga mängder av data - men då det kommer till halvledare är kineserna beroende av väst. Teknologitävlingen mellan Kina och USA materialiseras i AI-utvecklingen, säger Valtteri Vuorisalo från Tammerfors universitet.

Saana Nilsson är stabschef på Skyddspolisen
Bildtext Kineserna är tvungna att samarbeta med underrättelsetjänsten. Det här är en märkbar konkurrensfördel för de kinesiska teknologijättarna, säger Saana Nilsson från Skyddspolisen.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

”Den som hanterar data, algoritmer och hastigheter har kontroll”

Asien är en tio gånger större marknad än USA - de största apparna är kinesiska. USA är tvunget att vänja sig vid att de appar som vi använder kommer från kulturer och samhällen som inte bryr sig om våra västerländska regler.

– Kineserna är tvungna att samarbeta med underrättelsetjänsten. Det här är en märkbar konkurrensfördel för de kinesiska teknologijättarna, säger Saana Nilsson från Skyddspolisen.

Och här sitter grundproblemet. De auktoritära staterna och de kriminella ligorna har en konkurrensfördel framför de demokratiska nationalstaterna.

– Utvecklingen styrs utanför staternas kontroll och det betyder att den som kan hantera dataprocesserna, algoritmerna och datahastigheterna har kontrollen, säger Valtteri Vuorisalo på Tammerfors universitet.

Sauli Niinistö håller tal i Presidentens slott.
Bildtext Jag stal idén från svenska Folk och Försvar som hålls varje år i Sälen, berättade president Sauli Niinistö.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

Niinistö: Vi har ett gemensamt intresse att kämpa mot ondskan

President Sauli Niinistö sammanfattade för en stund sedan tio år av Gullrandadiskussioner.

– Jag stal idén från svenska Folk och Försvar som hålls varje år i Sälen, berättar Sauli Niinistö.

Också den här gången fick Niinistö många goda idéer, berättar han. Han tillade att det har under alla tio år varit viktigt att låta diskussionsdeltagarna tala till punkt.

Niinistö vädjade om att vi i framtiden ska visa förståelse för varandra. Det viktigaste i världspolitiken är att freden bevaras.

Han konstaterade också att det finländska säkerhetstänkandet är så välutvecklat att vi klarar allt.

Teknologidiskussionen visade att den offentliga och privata sektorn har gemensamma intressen i att motverka ondskan.

Niinistö avslutade med att ingen av dem som har varit här vet hur historien kommer att beskriva den här generationen.

Det var Sauli Niinistös sista år som värd för Gullrandadiskussionerna.