Nordiska kostexperter vill minska köttintaget dramatiskt – en tredjedel ska bort

De nya nordiska näringsrekommendationerna minskar det rekommenderade köttintaget till 350 gram per vecka. Vår kost föreslås i första hand bestå av grönsaker och frukter, inklusive baljväxter och potatis, samt fet fisk.

De nordiska kostrekommendationerna betonar nu utöver hälsa också matens klimat- och miljöeffekter i allt högre grad.

– En stor förändring är att man i kostråden för första gången har beaktat miljöeffekterna av olika livsmedel, säger Maijaliisa Erkkola, professor i näringsvetenskap vid Helsingfors universitet som har varit med om att ta fram rekommendationerna.

Enligt Erkkola är det ändå fortsättningsvis hälsan som väger tyngst.

De stora justeringarna sedan de senaste kostråden gavs ut 2012 är att vi ska äta mera frukt och grönt, inklusive baljväxter och rotfrukter, och mindre rött kött och charkuterier.

– I rekommendationerna går vi fortsättningsvis mot en mer vegetarisk diet. Finländarna har utmaningar redan i nuläget att följa de gällande rekommendationerna, till exempel när det gäller att äta högst 500 gram rött kött per vecka och minst 500 gram grönsaker och frukter per dag, säger Erkkola.

Svårt för finländska medelåldersmän

Nu vill experterna skära ner konsumtionen av rött kött och charkuterier med en tredjedel till högst 350 gram per vecka, vilket kan bli svårt särskilt för finländska män.

Det saknas pinfärsk statistisk över finländarnas köttkonsumtion, men enligt rapporten Finravinto från 2017 åt män i genomsnitt nästan 800 gram rött kött per vecka, och kvinnorna nästan 400 gram.

Samtidigt ska vi enligt de nya nordiska och baltiska kostråden äta 500–800 gram frukt och grönt per dag, eller mera, jämfört med 500 gram per dag hittills. I de nya kostråden betonas vikten av fullkornssäd och potatis lyfts tydligt fram som både nyttig och klimatvänlig, bortsett från friterad potatis. Baljväxter räknas inte längre in i gruppen grönsaker, utan betraktas separat.

I de nya kostråden föreslår experterna ett måttligt intag av ägg och upp till 450 gram hållbart framtagen fisk per vecka. 200 gram av fisken föreslås vara fet fisk som lax eller strömming.

Enligt Erkkola kan det bli svårt att få uppfylla rekommendationen eftersom fisk ofta är dyrt och det finns till exempel lite insjöfisk i butikerna i Finland.

Nu tas hållbarhetsaspekten på allvar

De nordiska och baltiska kostråden har getts ut sex gånger sedan 1980, med små justeringar för varje upplaga. Nu innehåller rapporten mera nytt, anser Sebastian Hielm som är livsmedelssäkerhetsdirektör vid jord- och skogsbruksministeriet och viceordförande vid Statens näringsdelegation.

– Nu tar vi hållbarhetsaspekten av vår diet på allvar med i näringsrekommendationerna. Överlag blir det mera grönsaker och frukter, rotfrukter, baljväxter och fisk, och så hoppas vi att dieten innehåller allt mindre rött kött, säger Hielm.

Mera fisk och baljväxter

De nordiska kostråden styr formuleringen av de nationella kostråden som enligt Hielm justeras under det kommande året.

Hur kommer de nya kostråden att synas i offentliga kök som skolkök?

– Det blir säkert en del justeringar av skolmåltiderna och överhuvudtaget i offentliga kök. Man kommer sannolikt att försöka öka fiskmåltiderna och användningen av baljväxter, säger Hielm.

Överlag säger Hielm att skolmaten redan i dag följer de nya rekommendationerna, och att också studerande i regel äter hälsosamt, också av ekonomiska skäl. Den största kostrelaterade utmaningen gäller medelåldersmän.

– Egentligen kommer den största förändringen och chocken för oss medelåldersmän. Framför allt för oss är det en ganska stor omställning att leva enligt de nya rekommendationerna, säger Hielm.