Forskaren Johannes Kananen: Villkor för utkomststöd är mot grundlagen

Den nya regeringen vill göra om utkomststödet och enligt regeringsprogrammet kan det införas villkor. Om villkoren inte uppfylls kan en persons bidrag sänkas – eller utebli.

– Det står i grundlagen att det måste finnas en utkomst för alla medborgare. Det är en radikal och ganska omodern tanke att man skulle dra in utkomststödet, säger universitetslektor Johannes Kananen vid Åbo universitet.

Vi pratar om det nya regeringsprogrammet och skrivningarna om den sociala tryggheten. Petteri Orpos (Saml) regering vill slå ihop flera av de sociala bidragen till ett enda allmänt bidrag och helt forma om utkomststödet. En tanke är att villkora utkomststödet allt hårdare så att om dessa villkor inte uppfylls sänks stödet eller faller helt bort.

Kananen, som är insatt och har forskat i socialpolitik, är skeptisk.

– I en välfärdsstat är tanken att ingen ska svälta eller behöva vara på gatan och tigga för sin mat.

Han säger att förslaget är det samma som att allvarligt ifrågasätta välfärdsstatsprincipen. Han ser ändå inte att förslaget om att helt dra bort utkomststödet om en person inte fyller vissa kriterier kommer att gå igenom.

– Om man skär ner så här radikalt så kommer det antagligen att minska den totala efterfrågan vilket gör att arbetslösheten ökar, i motsats till vad målsättningen är. Det kommer antagligen också att leda till ökade sociala problem.

Mer frihet kan betyda mer ansvar

Enligt universitetslektor Johannes Kananen har socialpolitikens kapacitet att omfördela inkomster försvagats i flera årtionden. Vi har en socialpolitik som är över 50 år gammal och det har stramats åt period för period.

– Även om de här bilderna är lite dystra så finns det nu en möjlighet att börja tänka om helt. Vår socialpolitik har av olika orsaker nu nått vägs ände, man kan tänka att en tidsålder, en period tagit slut.

Kananen säger att socialpolitiken helt borde formas om, att beslutsfattarna, forskarna, medborgarna och journalisterna behöver börja ställa frågor kring om det här är den välfärdsstat vi vill ha i framtiden och vad som är socialpolitikens funktioner.

– Vi sitter alla i den här båten tillsammans, säger Kananen.

Själv ser han gärna att medborgaren skulle få mer frihet och att det finns en tillit från beslutsfattarnas sida till människors potential.

– Att involvera medborgarsamhället i den här reformen av sociala tryggheten är ett sätt. Det finns otaliga initiativ bland medborgarna som har med ekonomin och den sociala tryggheten att göra, men vi har fastnat i gamla tankemönster.

Strukturella orsaker till arbetslöshet

Inom den finländska socialpolitiken har linjen varit stram. Sedan 1990-talet har nivån på den sociala tryggheten sänkts och villkoren för bidrag har skärpts. Den kommande regeringen vill fortsätta på den linjen.

– Men de gör det på ett mer öppet, explicit och radikalt sätt. Enligt regeringsprogrammet går man rätt tydligt ut och säger att man vill försämra nivån på den sociala tryggheten, man gömmer inte undan den ideologiska linjen utan tycker det är bra att människor får mindre socialskyddsförmåner.

Orpos regering vill att de personer som nu får utkomststöd ska halveras inom ett par års tid. Tanken är att de i stället för att lyfta bidrag ska ut i arbetslivet.

– Men det kanske inte är så enkelt. Det kan finnas andra orsaker till arbetslöshet än att människor väljer det. Det kan vara strukturella orsaker och väldigt komplicerade ekonomiska orsaker som har med konjunkturen att göra. Det kanske helt enkelt inte finns arbetsplatser.

Johannes Kananen ser kritiskt på att villkora utkomststödet. Stödet är tänkt som ett korttidsalternativ för personer som inte har en tillräcklig inkomst under en viss period.

– Jag tycker att vi gått den här vägen redan. I årtionden har vi försökt öka sysselsättningen genom att strama åt och skära ner de sociala förmånerna. Det har inte lett till högre sysselsättning på det sätt man tänkt, säger Kananen.