Hushållen lånar allt mindre – men det är nödvändigtvis inte bra

Finländarna köper inte bostäder och därför minskar låntagningen. Ekonomiskt osäkra tider leder till att vi är försiktiga, men Finland är samtidigt beroende av att vi konsumerar.

Samtidigt som statens lånebörda ökar i snabb takt (cirka två miljarder under årets första kvartal), så bromsar hushållens lånande in rejält.

De senaste kvartalens trend är att vi lånar mindre och att hushållens skuldsättningsgrad minskar.

Räntor och inflation skrämmer, eller så väntar vi på bra affärer

Hushållens skuldsättning är nära bunden till fastighetsmarknaden. Det konstaterar forskaren och företagaren Katarina Sehm-Patomäki.

Varför minskar skuldsättningsgraden?

– En avtagande privat skuldsättningsgrad är i det här fallet särskilt ett resultat av inflation och stigande räntor. Det osäkra läget på ränteutvecklingsfronten påverkar om folk vågar ta lån.

Att människor inte vill ta lån när räntekurvorna pekat rakt uppåt den senaste tiden är inte så konstigt. Men samtidigt gör det att många också väntar på att räntekostnaderna ska tvinga folk att sälja.

– Man förväntar sig en prisutveckling med sjunkande priser, och då väntar man med att köpa.

Sehm-Patomäki poängterar ändå att det inte går att säga i nuläget hur utvecklingen kommer se ut.

Mindre lån är bra ... eller?

Under årets första kvartal ökade låneskulden (kategorin dit bostadslånen räknas) med 200 miljoner euro jämfört med kvartalet innan. För två år sedan under samma period var ökningen två miljarder, vilket är tio gånger så mycket.

– Om den privata lånetagningen fortsättningsvis sjunker, så kan det leda till att konsumtionen minskar och investeringarna sjunker. Det kan i sin tur leda till recession.

Katarina Sehm-Patomäki förklarar att Finlands ekonomi är mycket beroende av privat konsumtion. Den är helt enkelt uppbyggd kring att vi konsumerar och om vi vill minska beroendet borde vi till exempel ha en större export.

De senaste prognoserna för Finlands ekonomi utlovar ingen tillväxt den närmaste tiden. Det kan i kombination med höga räntor leda till billiga bostäder.

– Om lånestocken sjunker kan det betyda att privatpersoner köper färre bostäder, och då skulle man tro att det påverkar bostadspriserna. Det påverkar sedan de som har stora lån med höga räntekostnader, då deras bostad sjunker i värde.

I klarspråk kan de vara tvungna att sälja – och dessutom för ett billigt pris. Men, påpekar Sehm-Patomäki, det är svårt att veta hur framtiden ser ut.