Vacklar Putins makt, och vad händer med Prigozjin nu? – Krigsvetaren svarar på sex frågor om Rysslands läge

Vad handlade upproret om, leder det till fler uppror och vad händer med Prigozjin och Putin nu? Krigsvetaren Ilmari Käihkö tror inte att midsommarhelgens händelser direkt påverkar kriget i Ukraina, och att Putin ser svag ut efter helgen.

Legosoldatgruppen Wagners ledare Jevgenij Prigozjin hotade på fredagen att fälla Rysslands militära ledning. Det ledde till ett uppror som tog slut ungefär ett dygn senare, då Prigozjin bad styrkorna att vända om.

Vändningarna i Ryssland har varit oförutsägbara och snabba, och har lett till funderingar om vad som händer härnäst i Ryssland och hur det här påverkar Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Krigsvetaren Ilmari Käihkö svarar på sex frågor om händelseförloppet i Ryssland under helgen.

1. Vad handlade Wagnergruppens uppror om?

– I bakgrunden ligger definitivt en maktkamp mellan Rysslands militära ledning och Wagnergruppen. Wagners ledare Jevgenij Prigozjin har redan länge varit i luven på den ryska försvarsministern Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov.

– Alla legosoldatgrupper, inklusive Wagnergruppen, skulle enligt planer underställas försvarsministeriet den 1 juli, vilket Prigozjin inte vill gå med på. Hans mål har säkerligen varit att utmana den militära ledningen, och genom det försöka säkra Wagnergruppens självständighet.

– En intressant aspekt är att Prigozjin själv inte utmanade Vladimir Putin, trots att Putin mellan raderna kallade Prigozjin för en landsförrädare i sitt tv-sända tal. Efter det uttalandet började en del Wagnersoldater kräva ett maktskifte. Det är alltså möjligt att Prigozjin startade ett uppror, men att andra i Wagner började tänka på en statskupp.

– Förhandlingsresultatet som ledde till att upproret tog slut under lördagskvällen ser ut att ha varit den enda vägen ut för Prigozjin. Det visar hur svaga Prijozjin och Wagner är.

2. Är det möjligt att gårdagens uppror bara var teater, styrd av Putin?

– Det finns två tolkningar av gårdagens händelser i Ryssland. En av tolkningarna är att det här var en teaterföreställning som styrdes upp av Putin för att backa upp sin egen makt. En alternativ teori är att Putin är en opportunist, och en svag ledare.

– Den andra tolkningen av gårdagen är enligt mig minst lika godtagbar som den första. Gårdagens uppror stärker inte Putins image som en stark ledare på något sätt, utan snarare ger det en bild av splittring inom den ryska ledningen och samhället.

– Att använda Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko som medlare pekar också på svaghet i den ryska ledningen: det behövdes en utomstående medlare för att föra trätande ryssar samman.

3. Vad händer nu med Jevgenij Prigozjin?

– Alla detaljer är inte klara än, men den frågan som jag ställer mig är vad Wagner och Prigozjin fått i och med gårdagens medling. Prigozjin fick i alla fall behålla livet genom att fly till Belarus, men i nuläget ser det ut som att Wagnergruppen som organisation inte fick något alls.

– I går kom information om att legosoldater som lämnar Wagnerstyrkorna skulle kunna förhandla om amnesti, och därmed inte riskera att åtalas för till exempel landsförräderi, men vi vet inte just nu hur långt den amnestin skulle sträcka sig.

– Om Prigozjin verkligen får fly Ryssland till Belarus så kan Lukasjenko kanske ge honom lite mer säkerhet. Men Lukasjenko är Putins nickedocka, så ifall Putin vill eliminera Prigozjin, så ska det inte vara omöjligt, tror jag.

– En möjlighet är att Prigozjin i fortsättningen koncentrerar sina operationer till Afrika och Syrien, där det också finns stridande Wagnertrupper.

4. Är det sannolikt att det här leder till nya uppror eller till och med kuppförsök i Ryssland?

– Frågan är främst vem annan som har styrkor som kunde göra något sådant här, förutom Wagnergrupperna. En sådan här organisation skulle nästan behöva hittas bland säkerhetsmyndigheterna. Från första början såg det också väldigt osannolikt ut att Prigozjin skulle lyckas med det här, eftersom han inte hade något större stöd från myndigheter eller den politiska eliten.

5. Vilken är Putins ställning efter det här?

– Putin lovade i sitt tal till nationen att jobba mot ”landsförrädare”, men ifall ”förrädarna” beviljas nåd eller eftergifter, så visar det nog på svaghet i Putins regim.

– Efter att interna motståndare har uppdagats brukar det leda till rensning i leden. Frågan är nu om de rensningarna riktas mot Prigozjin och Wagner, den högsta militärledningen eller Prigozjins politiska uppbackare.

– Man kan försöka koncentrera makten på något sätt, och genom det stärka Putins roll. Det kan hända att han försöker rädda det som räddas kan genom att eliminera motståndare.

– Inom en nära framtid lär vi se ifall det börjar försvinna personer från offentligheten. Inte så att de skulle elimineras fysiskt – fast det är också möjligt – utan genom att byta ut folk i den militära ledningen.

6. Hur påverkar det här kriget i Ukraina?

– Nödvändigtvis behöver det här inte påverka kriget över huvud taget.

– Ett omedelbart scenario, som skulle påverka anfallskriget i Ukraina, skulle vara om ett inbördeskrig bryter ut i Ryssland. Det skulle kunna dela de ryska styrkorna, och Rysslands lojalitet i Ukraina. Vi får komma ihåg att de ryssar som strider vid fronten i Ukraina främst gör det för sig själva och sina kamrater. De politiska mönstren i bakgrunden påverkar knappast situationen på något sätt alls.

– Ukrainarna tänker så klart att större stridigheter inom Ryssland skulle leda till en bättre situation i Ukraina, och jag tror inte att händelseförloppet i går slutade på det sätt som ukrainarna hade hoppats på.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Horjuuko Putinin asema ja mitä Prigožinille nyt tapahtuu? Sotatieteilijä vastaa kuuteen suureen kysymykseen Venäjän tilanteesta, skriven av Jesse Mäntysalo. Översättningen och bearbetningen är gjord av Alexander Beijar.