Psykologerna kan bli färre i Västnylands skolor efter vårdreformen: ”Vi har haft det för bra här”

Skoleleverna i Västnyland kan få mindre tillgång till elevvård då höstterminen kör i gång. Det betyder att det förebyggande arbetet lider och att skolpersonalen måste ta mera ansvar för elevernas mående.

Från och med årsskiftet övergick elevvården i Västra Nylands välfärdsområdes regi. Det innebär att kommunerna inte längre har något att säga till om hur bland annat psykolog- och kuratorstjänsterna ordnas.

I Ingå minskar tillgången till skolkurator från fem till fyra dagar i veckan. Tillgången till skolpsykolog minskar från upp till tre dagar i veckan till enbart två.

I Hangö och Raseborg ser skolkuratorernas antal ut att förbli det samma som före vårdreformen. Men i Hangö har en skolpsykolog och i Raseborg har två stycken skolpsykologer sagt upp sig, vilket skapar en del frågetecken.

En rätt stor del av eleverna i Hangö har särskilt stöd och det grundar sig till åtminstone 90 procent på psykologiska utredningar

Hangös bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson

Hangös bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson är nu orolig över att välfärdsområdet tar till lösningar som innebär att skolpsykologtjänsterna minskar. Hittills har Hangö haft två psykologtjänster på heltid, en på finska och en på svenska.

– Vi har haft en relativt bra resursering. Men det betyder inte att vi har haft några överloppsresurser, utan de har använts väldigt intensivt.

Orsaken till Gustafssons oro är det mätetal som välfärdsområdet använder sig av då man beslutar hur många skolpsykologer och -kuratorer eleverna har tillgång till.

Enligt lagen ska det till exempel finnas minst en skolpsykolog per 780 elever inom den grundläggande utbildningen.

– De här mätetalen är inte så riktgivande, man borde titta på andra faktorer när man funderar på resurserna, säger Gustafsson.

En faktor är den språkliga aspekten; det behövs en psykolog som kan jobba i svenskspråkiga skolor och en annan som kan jobba i de finskspråkiga.

En annan faktor är det faktum att det finns många små skolor i Hangö. Det betyder att skolpsykologerna och - kuratorerna ska röra sig mellan byggnaderna och delta i flera elevvårdsmöten med personalen i de olika skolorna.

– Och sen har vi kanske den viktigaste aspekten, det vill säga att en rätt stor del av eleverna i Hangö har särskilt stöd och det grundar sig till åtminstone 90 procent på psykologiska utredningar, som våra egna psykologer har gjort, säger Karl-Erik Gustafsson.

I välfärdsområdet är det minimikravet som gäller

I Ingå är problematiken delvis den samma som i Hangö. Då kuratorn och skolpsykologerna har flera skolor och i vissa fall flera kommuner på sitt ansvar innebär det att mera tid går åt till möten och planering, säger Ingås bildningsdirektör Merja Olkinuora.

– Det innebär mindre tid för eleverna och deras familjer och också till att handleda skolans personal.

Det är självklart att det inte är en förbättring

Ingås bildningsdirektör Merja Olkinuora

Det här innebär i sin tur att den pedagogiska personalen måste ta ytterligare ansvar för sådant som de nödvändigtvis inte har utbildning för.

– De senaste åren har det varit många elever som har behövt mera stöd än tidigare, så det kommer att bli tuffare för skolorna. Det är självklart att det inte är en förbättring, fortsätter Olkinuora.

Merja Olkinuora säger att hon kunde ana att det skulle gå precis så här med elevvårdstjänsterna efter att välfärdsområdet tog över.

Det finns ett stort tryck på att spara pengar och välfärdsområdets tjänstemän går enligt de regler som finns gällande personaldimensioneringen.

– I flera västnyländska kommuner har vi haft det rätt väl ställt, men i välfärdsområdet är det minimikravet som gäller. Just nu känns det självklart att vi har fått mindre resurser, konstaterar Olkinuora.

Kan bli ännu svårare att hitta skolpsykologer

Alexandra Lindholm har jobbat nästan tio år som skolpsykolog i Hangö. I dag är hon privatpraktiserande psykolog och har sålt sina tjänster till Hangö, Raseborg och Ingå.

Hon är inne på samma linje som Merja Olkinuora när det gäller situationen i Västnyland. Målet med vårdreformen är att göra tillgången till service jämlik i alla kommuner.

– Men då det inte finns pengar att göra den lika bra överallt så leder det till att det blir lika skralt överallt, säger hon.

Lindholm har bland annat varit med och byggt upp den förebyggande elevvården i Hangö. Det är sorgligt om den nu kommer att försämras, säger hon.

– Det har funnits en del resurser att satsa på förebyggande arbete och nå ut till elever och föräldrar innan det blir problem. Om man drar ner på resurser så hinner man bara släcka bränder och jobba med redan existerande problem.

Psykologerna kommer bara ha tid att ta emot elever som har mest akut behov av stöd

Psykolog Alexandra Lindholm

En annan farhåga är att det nu kan bli ännu svårare att rekrytera skolpsykologer till Västnyland, ett problem som varit aktuellt redan en längre tid.

Enligt Alexandra Lindholm har samhället helt enkelt inte råd att dra ner på elevvården. Många barn och unga mår redan dåligt och om de inte får hjälp och stöd i tid växer sig problemen bara större.

Hon påpekar att elevhälsan enligt elevvårdslagen främst ska handla om förebyggande arbete som riktar sig generellt till eleverna.

– Och som jag ser det så kommer den delen att ganska långt att falla bort om man skär i resurserna. Då kommer psykologerna bara att ha tid att ta emot elever som har mest akut behov av stöd.

Och i så fall uppfylls lagen inte längre?

– Så tolkar jag saken, ja.

Oroväckande att inte längre ha möjlighet att påverka

I Hangö väntar bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson ännu på besked av välfärdsområdet om hur psykologtjänsterna ska se ut då skolorna startar i höst.

För honom känns det oroväckande att inte längre kunna påverka hur elevvården ser ut.

– Vi jobbar ju för våra elever, så visst är det oroväckande om tjänsterna för dem naggas i kanterna.

Han är en av många som kritiserade beslutet att flytta elevvården från kommunernas till välfärdsområdenas regi. Skolpsykologer och -kuratorer har en stark anknytning till skolans vardag och därför är det viktigt att de är närvarande i skolan och kan diskutera med personalen.

– Ofta kan man förebygga vissa utmaningar redan genom att föra samtal, konstaterar han.

Gustafsson är också besviken på att ingen från välfärdsområdet har varit i kontakt för att diskutera vilka behov som finns i just Hangö.

– De skulle kunna komma och bekanta sig fysiskt med våra skolor och diskutera med oss om de faktorer som man måste ta i beaktande när man fattar beslut om elevvården.