Kris- och räddningsarbetet får beröm efter den förödande branden i Karis

Krishjälpen var snabbt på plats efter tisdagens förödande brand på Lukasgatan i Karis. Det berättar Linda Weckström, som bor i radhuset bredvid det som totalförstördes. Hennes son var en av dem som förlorade sitt hem i branden.

– Krishjälpen fungerade bra. De var på plats i går kväll och tog upp allas uppgifter. I dag har de ringt upp och kollat måendet och sagt att socialen kommer att kontakta alla berörda med tanke på betalningsförbindelser och allmän hjälp som man kan behöva, säger Weckström.

Det var hon som märkte att innertaket på B-huset stod i brand och snabbt sprang över för att varna dem som befann sig i A-huset. Hennes son var just då hemma i sin lägenhet.

Det blev inte speciellt mycket nattsömn för Linda Weckströms del och för tillfället är tankarna mest ett virrvarr.

– Jag är nog allmänt chockad och funderar i vilken ända man ska börja reda upp det här. Sen kommer alla de miljoner tankarna om vad som kunde ha hänt. Tänk om det hade börjat brinna på natten, då hade de alla blivit där inne. Nu var det tack och lov bara materiella skador som går att ersätta, säger hon.

Social- och krisjouren ryckte ut inom en halv timme

Det är Västra Nylands social- och krisjour som rycker ut då det sker en större olycka i Västnyland. Krisjouren hör till Västra Nylands välfärdsområde och finns i Esbo. Enheten består av 27 personer, som jobbar i tre skift.

Vid större bränder får social- och krisjouren oftast sina uppdrag från nödcentralen. Efter det är man i kontakt med räddningsverket eller polisen, beroende på vad uppdraget gäller.

I tisdags ryckte tre anställda på social- och krisjouren ut till Karis inom en halv timme efter att de fick sitt uppdrag från nödcentralen, berättar servicechef Malena Segercrantz.

Social- och krisjouren ger psykosocialt stöd vid större olyckor, som till exempel en brand.

– Först kollar vi den akuta situationen, att personen har mat, kläder och någonstans att ta vägen. Och så kollar vi att de är i det mentala skicket att de klarar av att fara dit, säger Segercrantz.

Krisarbetet kan pågå i ett år

Riktlinjen är att de drabbade själva får stå för kostnaderna för boende, kläder och mediciner om de har försäkring eller ekonomiska möjligheter att göra det.

I vanliga fall är det försäkringsbolaget som brukar ordna boendet. Social- och krisjouren kan göra en betalningsförbindelse till nästa vardag om man varken har vänner eller anhöriga att vända sig till, hemförsäkring som täcker kostnaderna eller ekonomiska möjligheter att betala för det.

Efter det är det vuxensocialarbetet som får ta vid och hjälpa till med boendet och andra utgifter.

Jourpersonalen på plats informerar också om enhetens service, ger sina kontaktuppgifter och meddelar att de kommer att vara i kontakt med alla involverade.

– I dag ringer vi upp alla som var på brandplatsen och kollar om de behöver krishjälp, säger Malena Segercrantz .

Själva krisarbetet kan variera från några dagar till upp ett år, beroende på behovet. Samtalshjälp är till exempel inte något man kan börja med då människor ännu är i chock.

Det nya huset byggs enligt nuvarande krav

Förutom hjälpen till de drabbade finns det också en hel del praktiskt att ordna när det gäller fastigheten.

Arne Nummenmaa är disponent för det husbolag som det nedbrunna radhuset hör till. Under sin 40-åriga disponentkarriär har han aldrig varit med om en så förödande brand.

– Det var tur i oturen att ingen skadades och att branden inte spred sig till grannhusen. Räddningsverket och alla andra inblandade ska ha ett stort tack för snabbt och väl gjort arbete, säger han.

Nu gäller det att vänta på att polisen blir klar med sina undersökningar och förhoppningsvis kan slå fast vad som förorsakade branden. Just nu verkar det som om branden startade i en av lägenheterna.

För tillfället är det en del praktiska saker som måste fixas på grund av branden. Det intilliggande A-huset fick sitt vatten via det nedbrunna B-huset, så vattentillförseln dit måste åtgärdas. Elförsörjningen till A-huset måste också kontrolleras, liksom fiberanslutningen.

I något skede kommer sedan ett företag och gräver bort det som finns kvar av byggnaden. Och efter det ska ett nytt radhus uppföras. Det nedbrunna radhuset är byggt år 1990.

– Den nya byggnaden måste byggas enligt standarder för år 2023, vilket kommer att innebära tilläggskostnader för bolaget. Men det innebär också att det blir en bättre och säkrare byggnad, säger Arne Nummenmaa.