Råttmängden har inte ökat i Västnyland – bekämpning är ändå viktigt

Råttor är gnagare som både finns och trivs i tätorter. De kan skada byggnader och andra konstruktioner, men det finns olika sätt att förebygga deras närvaro bland människor.

Råttor trivs i tätorter tack vare människan. Människan har skapat miljöer som råttor drar nytta av. Det finns matavfall som ger dem näring och olika skrymslen som de använder som boende och väderskydd. Då råttor orsakar skada på egendom eller är en hälsorisk, klassas de som skadedjur.

Katianna Kuula, direktör för hälsoövervakningen vid Sydspetsens miljöhälsa, berättar att de regelbundet får in observationer om råttor på verksamhetsområdet i Hangö, Ingå och Raseborg. De får även in frågor av personer som undrar hur de ska gå till väga då de har råttor på sin fastighet.

– Vi vet om att de finns i tätorterna på vårt område. De bekämpas rutinmässigt av företag och andra fastighetsägare, säger Kuula.

Inte fler råttor än tidigare

Kuula har inte hört att det skulle finnas mer råttor i år jämfört med tidigare år på deras område. Hon noterar ändå att människor observerat en del råttor i år.

– Regeln är ju oftast den, att om du ser en råtta dagtid så finns det garanterat flera.

Råttor rör sig även i kloaker. De kan inte leva under vattenytan, men det finns plats för dem och de kan hitta lite näring i avloppsvattnet.

– De är ju jätteduktiga klättrare. Vi har tamråttor hemma, så jag har observerat hur det går till, berättar Kuula med ett skratt.

Om det finns plats, kan råttor också komma upp genom avloppsrör. Det går att hindra genom användning av silar på golvbrunnar och genom att försäkra att vattenlås har vatten i sig.

Bäst att bekämpa råttor tillsammans

Kuula anser inte att man behöver oroa sig överdrivet för råttor i förväg, men råder alla att ta förebyggande åtgärder. Skadedjursbekämpning hör till en fastighetsägares vardag på samma sätt som andra ansvar fastigheten för med sig.

– Det blir ju förargligt senast i det skedet då de börjar skada konstruktioner och kanske äta av din mat. Visst kan man tänka sig att de kan sprida sjukdomar med sin avföring, men inte mera än några andra djur.

– Det hjälper inte mycket att en person bekämpar de här råttorna, utan man måste göra det tillsammans. Olika byföreningar och stadsdelsföreningar koordinerar sådant väldigt bra. Det är sådant som fungerar, en gemensam prestation.

Kuula ser inte att det finns fördelar med att ha råttor i tätorter. De bekämpas för att de orsakar skador på fastigheter samt egendom och kan sprida sjukdomar. Men de råttor hon har hemma hos sig är en annan sak.

– Vi har tamråttor i huset och visst mår man bra av dem, de är intelligenta djur och väldigt intressanta att följa med.

Bli inte ensam

Katianna Kuula önskar att ingen ska bli ensam med sina råttproblem eller skämmas över dem.

– De finns ju här runt omkring oss. Det är lika bra att gå och prata med grannarna och sätta i gång en gemensam prestation. Skyfflar man bort dem från ett ställe, kan det sedan finnas dubbelt så många på andra ställen. Det är ingen skam. De förekommer i dag och det hör till rutinerna att fixa det här.