Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Livet på sommarstugan kan vara som en dans på rosor, men även leda till stora familjegräl – forskning vill belysa båda sidorna

En kvinna diskar kärl på sommarstugan.
Bildtext Flera har olika uppfattning om vad de vill få ut av sitt liv på sommarstugan. Arkivbild.
Bild: Petteri Bülow / Yle

Sommarstugan är för många en kär plats, men för vissa är stugbesöket förknippat med familjegräl, och en del har ingen stuga alls. Enligt statistikcentralen fanns det ifjol 50 407 fritidshus i Egentliga Finland.

Att berätta om sin sommarstuga är något som alla finländare tycker om, speciellt det fina i sommarstugorna. Det här visar även forskning om sommarstugor. Julia Öhman, doktorand vid Åbo Akademi, har med sina kollegor forskat i de frågor om sommarstugorna som inte diskuteras kring kaffebordet.

– Egentligen bubblar det en hel del där under tänkte vi, så vi ville få fram en annan aspekt, berättar Öhman. Vi ville lite komma bort från det romantiserade, idylliska synsättet.

Kvinna med rött krulligt hår står framför barrträd.
Bildtext Julia Öhman är doktorand vid Åbo Akademi.
Bild: Ellen Ijäs

I sin forskning samlade Öhman in svar på frågor om hur man använder sin stuga, samägande och arvsfrågor. Enligt henne fanns det en balans i positiva och negativa svar men speciellt de jobbigare upplevelserna ledde till längre svar.

– Arvsfrågorna väckte nog ganska mycket tunga känslor, flera hade mist sin sommarstuga. Svaren blev ganska långa om de negativa aspekterna, för man fick äntligen förklara åt någon anonymt om vad som egentligen pågår på stugan, säger Öhman.

”Det blev lätt gräl då pappa gärna ville bestämma vad som skulle göras och hur. Näten skulle läggas på exakt rätt ställe och om han inte var i båten och dirigerade, stod han på stranden och skrek.”

Respondent

I sin forskning analyserade Öhman de svar som samlats in.

– På sommarstugan blossar en rätt gammal hierarki upp, det är den äldre generationen som bestämmer vilket är väldigt intressant. Så det kan vara ganska jobbigt att sätta sig in i en situation där man ska lyda mamma och pappa igen som vuxen.

Det som överraskade Öhman var att höra om hur tufft det kan vara att samäga en sommarstuga.

– Jag tänker ju också på sommarstugor omedvetet på ett lite romantiserat sätt, för man hör så sällan om det jobbiga. Hur tufft det kan vara och hur mycket gräl som kan uppstå, väldigt långtgående gräl mellan syskon och så vidare.

”Jag var van vid mina föräldrars stuga [...]. Den var naturskön, rena paradiset, ingenting kommer någonsin att kunna mäta sig med den. Den gick till min syster, och jag sörjde länge och djupt.”

Respondent

Släktbanden och sommarstugan går hand i hand

Enligt Öhman finns det en tydlig trend där flera har sin sommarstuga där de vuxit upp. Detta gör även att de äldre generationerna ofta har ett starkare band till platsen, än de yngre generationerna som inte har vuxit upp på platsen.

Var man vuxit upp påverkar även fleras val av ort för sommarstuga, men det är enligt Öhman omöjligt att generalisera var folk väljer att ha sina sommarstugor.

– I allmänhet är det ju så att om man är svensktalande så dras man mer till de svensktalande orterna på något sätt. Också mera till skärgården, man identifierar sig lite med det här finlandssvenska. Finsktalande i sin tur söker sig mer in i landet, men man kan inte dra alla över en kam.

Citaten om upplevelser från sommarstugor är tagna från forskningsartikeln ”Sommarstugan – ett paradis eller ett huvudbry?”.

Diskussion om artikeln