Blodigt bajs – när blir det farligt?
Den som upptäcker blod i avföringen borde gå till läkaren för vidare undersökningar. Det säger gastroenterologen Herman von Numers. I värsta fall kan det vara ett tecken på cancer i ändtarmen eller tjocktarmen – den vanligaste cancertypen hos finländarna, om man räknar ihop både kvinnor och män.
– Jag tycker egentligen att blod i avföringen alltid ska föranleda en undersökning. Det här gäller särskilt om det kommer regelbundet under en längre tid och mängden blod ökar, säger gastroenterologen Herman von Numers.
Varningssignaler
Om någon av de fyra följande punkterna passar in på dig borde du kontakta en läkare:
- Du har blodig avföring regelbundet, en eller flera gånger i veckan
- Det rör sig om stora mängder blod som färgar toalettskålen röd
- Det finns levrat blod i avföringen
- Du har ont i magen och förändrade avföringsvanor, till exempel måste gå på toaletten oftare än tidigare eller har diarré
Möjliga orsaker
Herman von Numers räknar upp flera olika orsaker till att man kan få blodig avföring. Det kan exempelvis bero på inre hemorrojder, en inflammatorisk tarmsjukdom, såsom Crohns sjukdom, eller i värsta fall ändtarms- eller tjocktarmscancer.
Inre hemorrojder, eller åderbrock inne i tarmen ovanför ändtarmens slutarmuskel, ger oftast inga symtom men kan blöda eller tränga ut genom ändtarmsöppningen.
– Inre hemorrojder kan till exempel behandlas med Barronligaturer, som är ett slags små gummiband som skjuts över hemorrojderna så de snörps åt, varpå blodförsörjningen upphör och hemorrojderna förtvinar.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit är inflammatoriska, kroniska tarmsjukdomar med diarréer, som kan vara blodiga eller slemblandade.
Blodet i avföringen kan också bero på cancer i ändtarmen eller tjocktarmen, som numera är den vanligaste formen av cancer i Finland om man räknar med både kvinnor och män. Den här cancerformen drabbar oftast äldre personer, och med tanke på prognosen är det viktigt att hitta tumören i tid.
Om blodet däremot förekommer tillsammans med en akut mag- eller tarminfektion såsom spysjuka, behöver man oftast inte vara bekymrad.
Undersökningar
För att hitta den bakomliggande orsaken till blodet i avföringen gör läkaren en endoskopisk undersökning av tarmarna via ändtarmen. Ibland kan det räcka med en sigmoideoskopi, då man tittar upp ungefär 60 cm i ändtarmen. Ofta gör man ändå gärna samtidigt en mera ingående koloskopi, då båda undersökningar fodrar tarmtömning. Koloskopi innebär att läkaren för ett ca 1,5 meter långt endoskop via ändtarmsöppningen in genom tjocktarmen och upp till slutet av tunntarmen.
– Till exempel en inflammatorisk tarmsjukdom kan sitta lite högre upp så då är det bra att titta på hela tarmen, säger Herman von Numers.