Riksbanken i Sverige höjer räntan igen – och utlovar minst en höjning till i år

Den svenska centralbanken höjer som väntat styrräntan igen. Höjningen på 0,25 procentenheter är i linje med det som experter hade förutspått. Mest intresse riktas nu mot den svenska valutan som är rekordsvag.

Precis som andra centralbanker fortsätter alltså Riksbanken i Sverige att höja räntan. Det här trots att inflationen småningom visar tecken på att börja mattas av.

Inflationen i Sverige har betett sig ungefär som i andra länder och den hänger ihop med det svajiga världsläget och efterdyningarna av coronapandemin.

I ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen skriver Riksbanken att inflationen dämpas långsammare än väntat och vidare att ”Riksbankens räntehöjningar har effekt, men för att inflationen ska komma tillbaka till målet på 2 procent inom en rimlig tid behöver penningpolitiken stramas åt ytterligare.”

Räntan stiger nu till 3,75 procent och banken aviserar ytterligare minst en räntehöjning i år.

Svag krona bekymrar

Men förutom de generella inflations- och räntebekymmer som de flesta länder tampas med nu, lider Sverige av en helt egen problematik som sätter press på Riksbanken att höja räntan ytterligare.

Den svenska kronan är svagare än på mycket länge.

I dagsläget måste man betala närmare 11,80 kronor för en euro och dollarkursen följer samma mönster.

Experter talar om att en liten valuta är mer sårbar i oroliga tider och om att det finns osäkerhetsmoment i Sverige som den skakiga fastighetsmarknaden.

Investerare börjar söka sig till andra länder om räntan är klart högre på annat håll. Som en följd av det sjunker kronans värde ytterligare.

Samtidigt spär den svaga kronan på det internationella grundproblemet: inflationen.

När Sverige betalar för importvaror i exempelvis euro eller amerikanska dollar så blir varorna allt dyrare ju svagare kronan är.

Det här leder i sin tur till en ond cirkel där inflationen får fart av den lågt värderade valutan.

Jobbigt för svenskarna

Därför är Riksbankens sits inte den lättaste.

Samtidigt som det syns försiktigt positiva tecken på inflationsfronten ställer valutan till det.

På senare tider har allt fler röster höjts för att Sverige borde avstå från sin egen valuta och övergå till euron. Till och med experter som tidigare motsatt sig en sådan idé har nu ändrat sig.

De svenska hushållen är förstås inte glada. Stigande räntor, hög inflation och en svag krona betyder att många i år tvingas fira budgetsemester, avstå från utlandsresor och i stället hemestra med en exceltabell och kalkylator i hängmattan.

För Riksbanken utlovar alltså ytterligare räntehöjningar i höst.

Då måste de med stora bostadsskulder – och de är många i Sverige – gå igenom sin ekonomi på ännu större allvar än hittills.