Judiska församlingarna om näringsminister Junnila: ”Det handlar inte om landets rykte utomlands – vi är oroade för Finlands framtid”

Nu reagerar de judiska församlingarna i Finland på diskussionen kring näringsminister Vilhelm Junnilas flörtande med extremhögern. Ordförande för församlingarnas centralråd oroar sig över Finlands framtid.

På onsdagen aktualiserades diskussionen om antisemitism i samband med förtroendeomröstningen om näringsminister Vilhelm Junnila (Sannf).

Junnila har kopplingar till högerextrema rörelser och har skämtat om och delat nazistiska symboler och slagord på nätet. Junnila fick fortsatt förtroende av riksdagen på onsdagen och fortsätter som minister.

”Jag är orolig för Finlands framtid”

Hur känns det för de finländska judarna att ha en näringsminister med klara kopplingar till extremhögern? En man som skämtat om kandidatnummer som anspelar på Hitlerhälsningen och vars slagord för valkampanjen år 2015 var ”Gas” (Kaasua)?

– Jag tycker diskussionen börjat från fel plats. Vi måste fråga oss om hurdant Finland vi vill leva i.

Det säger Yaron Nadbornik, ordförande för judiska församlingen i Helsingfors. Nadbornik och de andra anställda vid församlingen har inga offentliga kontaktuppgifter på deras nätsida, ett indirekt tecken på deras utsatta ställning och risken för trakasserier och hot.

Nadbornik är orolig över resultatet av onsdagens förtroendeomröstning i riksdagen. Han anser att det inte är passande för Finland att ha en minister med så tydliga kopplingar till extremhögern.

– Folk är upprörda över huruvida Finlandsbilden utomlands tar stryk på grund av vår nya näringsminister. Egentligen borde vi fråga oss hur kan vi skapa ett samhälle där alla kan leva och känna sig trygga, säger Nadbornik.

– I valet fick Sannfinländarna en femtedel av rösterna, och nu sitter en person som Junnila på en ministerpost. Man kan fråga sig hur läget skulle ha varit om de hade fått 40 eller 50 procent av rösterna, fortsätter han.

Heil Hitler-skämt och gaskampanjer – referenserna till extremhögern är solklara, säger expert om Vilhelm Junnila

”Barnslig humor” säger Junnila själv om inläggen.

Enligt Nadbornik är utnämningen av sannfinländaren Junnila till minister ett tecken på partiets sympatier med falanger av ytterhögern som inte tidigare haft någon plats i vårt samhälle.

– Jag tycker det är oroväckande att minister Junnilas uttalanden inte kommit fram tidigare, och att man kan få förtroende från folket trots att man håller på på det här sättet. Om du har extrema åsikter åt det ena eller andra hållet, då får du röster, säger Nadbornik.

Antisemitism inget nytt fenomen i Finland

Under vårens riksdagskampanj attackerades samlingspartisten Ben Zyskowicz av en man som hotade honom till livet. Zyskowicz förklarade i efterhand att attacken delvis var motiverad av Zyskowicz judiska påbrå.

Zyskowicz valde att inte delta i förtroendeomröstningen om Junnila, och kommenterade efter omröstningen till Ilta-Sanomat att det beror på att han inte vill ge sitt förtroende åt minister Junnila.

Förra året noterade EU:s vakthund för antisemitism Katharina von Schnurbein för Yle att Finland måste göra mer för att bekämpa hat riktat mot judarna i Finland. Enligt von Schnurbein borde Finland införa lagar som skulle göra antisemitism och förnekelse av förintelsen till straffbara brott.

I vårens riksdagsval ställde Ville Nurmela upp som kandidat för Blåsvarta Rörelsen. Nurmela har tidigare dömts till bland annat grov misshandel efter sin attack mot Åbo synagoga på minnesdagen för offren av förintelsen.

Blåsvarta Rörelsen såg inte Nurmelas antisemitism som ett hinder för att ta sig in i politiken. I en intervju förklarade Nurmela att han ville införa ett etniskt register i Finland. Nurmela blev inte invald i riksdagen.

Den judiska församlingen i Finland får årligen flera hot, och har varit tvungen att satsa extra mycket pengar för att trygga säkerheten för synagogans besökare. Hotet om terrordåd förblir aktuellt, men enligt Nadbornik syns inte antisemitismen i hans egen vardag.

– Antisemitismen verkar vara starkast i de områden av landet som saknar judar. Om du hyser antisemitiska åsikter på mindre orter tycks det inte vara ett problem, eftersom folk inte själv känner judar, säger Nadbornik.

”Den finländska antisemitismen bottnar i vår krigshistoria”

Yaron Nadbornik tror att Finlands kamratliga förhållande med Nazityskland under andra världskriget kan vara en bidragande orsak till att antisemitismen fortfarande i dag är så aktuell i vårt samhälle.

– Jag tror att den nazistiska symboliken som Finland och Tyskland delade under andra världskriget ännu spelar en roll. Jag tror att den tacksamheten gentemot Tysklands hjälp under andra världskriget som vi ännu känner gör det svårare att agera som ett samhälle då vi stöter på nazistiska eller nynazistiska åsikter. Det finns något med andra världskriget som vi som ett samhälle ännu inte har gått genom ordentligt, säger Nadbornik.

Nadbornik anser att Sannfinländarna som parti borde komma ut och fördöma antisemitismen efter skandalen med Junnilas förflutna.

– Minister Junnila har själv bett om ursäkt för sitt agerande, vilket vi är väldigt tacksamma över. Men jag har inte själv sett partiet döma liknande utlåtanden, vilket jag tycker är väldigt konstigt, säger Nadbornik.