I Finland förklaras ditt kulturbeteende av din klassbakgrund – kulturintresset går också i arv mellan generationer

Enligt en ny avhandling ärver man i Finland hur mycket och vilken slags kultur man konsumerar. Ju högre samhällsklass man vuxit upp i, desto större sannolikhet att man intresserar sig för kultur också som vuxen.

Tidigare forskning har visat att bland annat utbildnings- och inkomstnivå är något som går i arv i Finland. Enligt en ny avhandling ärver man också sitt kulturbeteende, det vill säga hur mycket och vilken slags kultur man konsumerar.

– Ju mer kultur som funnits i barndomshemmet, desto mer kultur konsumerar man som vuxen, säger sociologen Jarmo Kallunki som nyligen disputerat vid Tammerfors universitet.

Samma logik gäller också tvärtom, om kulturen fått en liten plats i barndomshemmet är det sannolikt inget man ägnar sig åt som vuxen heller.

Kallunki har i sin avhandling studerat hur olika samhällsklasser i Finland konsumerar och deltar i kultur. Hans forskning baserar sig på nationella enkätstudier där man frågat om människors kulturintressen.

– Finland följer det som man sett i andra västerländska länder. Ju högre samhällelig position man har desto mer deltar man i kultursammanhang och konsumerar kultur och ju lägre samhällsklass desto mindre intresserar man sig för kultur.

Tevetittande sticker ut

Det är inte bara mängden konsumerad kultur som går i arv, man ärver också vilken slags kultur man tar del av. Det hänger också ihop med vilken samhällsklass man växt upp i.

– Det finns systematiska skillnader beroende på vilken samhällsklass man tillhör. Det finns skillnader i vilka slags konserter människor går på, om man går på teater, om man ser på teve eller läser böcker och vilka slags böcker man läser, säger Kallunki.

Franska litteraturstjärnan Edouard Louis vill skaka om litteraturen och granska vem som får ta del av den: ”Kultur innehåller extremt klassvåld”

Litteraturen är hans hämnd.

Om man har vuxit upp i en medelklassfamilj ser man till exempel generellt sett mindre på teve och läser mer böcker än om man vuxit upp i en arbetarklassfamilj där man i regel ser mer på teve och läser mindre, berättar Kallunki.

Den övre medelklassen lyssnar också mer på klassisk musik och går oftare på museum jämfört med arbetarklassen.

– Det är främst den övre medelklassen som går på opera, de är klart överrepresenterade bland operabesökare, säger Kallunki.

Barndomens spår syns i vuxenlivet

Om man gör en klassresa håller man ändå fast vid att konsumera den kultur man växt upp med samtidigt som man försöker anamma den högre samhällsklassens kulturbeteende.

Den kulturella uppfostran som man fått som barn syns starkt också i vuxen ålder, berättar Kallunki.

– De som gör en klassresa börjar identifiera sig med den högre samhällsklassen. Men ändå inte helt. Till exempel kollar man fortfarande mer på teve än de som växt upp i medelklassen samtidigt som man börjar gå på teater.

Det är vanligare att människor som vuxit upp i medelklassen går på opera, teater, museum och lyssnar på klassisk musik än de med arbetarklassbakgrund som gjort en klassresa.

Internationellt har man också forskat vad som händer med människors kulturbeteende och -vanor som gör en klassresa nedåt från till exempel medelklass till arbetarklass.

– Men i min data var det inte möjligt att analysera det eftersom det fanns så få människor det gällde.

Kan leda till ökade klyftor

En följd av att olika samhällsklasser har olika kulturellt beteende är att det kan leda till att klyftorna mellan klasserna ökar, bedömer Kallunki.

Inom sociologin finns fenomenet status homofili som betyder att människor dras till andra som liknar dem själva. I det här fallet betyder att människor hellre umgås med personer som har samma fritidsintressen, till exempel kulturintressen, än med människor som inte delar samma intressen.

– Eftersom fritidsintressen är något barn ofta ärver från sina föräldrar betyder det att barn också hellre umgås med liknande än med olika slags människor. Effekten blir att det främjar en uppdelning mellan samhällsklasserna.

Vilka samhälleliga effekter olika slags kulturbetenden har beror på hur samhällets institutioner omvandlar de saker som vi lärt oss hemma till för- och nackdel i våra liv

Jarmo Kallunki, sociolog vid Tammerfors universitet

Det här fenomenet kan också leda till diskriminering i olika sammanhang där människor ska bedöma andra och göra ett urval, till exempel på arbetsmarknaden.

Kallunki nämner som exempel en amerikansk studie där fritidsintressen visade sig vara av stor betydelse när investeringsbanker, advokatfirmor och konsultföretag rekryterade anställda från amerikanska toppuniversitet.

– Alla kandidater hade ju lika bra utbildning så utbildningen spelade ingen roll. Men på en av investeringsbankerna spelades det mycket tennis, därför hade de sökande som spelade tennis bättre chanser att bli anställd. Tennis är en väldigt dyr sport som inte är tillgänglig för alla.

Enligt Kallunki skulle det vara intressant att studera vilken betydelse människors fritidsintressen har i rekryteringssammanhang i Finland. Det samma gäller hur olika kultur- och fritidsintressen värderas inom skolväsendet.

– Man borde forska om det finländska skolsystemet belönar vissa typer av kulturbeteenden och ifall det finns kulturintressen som ligger en till last och som man blir straffad för.