Public service-bolag i Finland och Sverige lovar trygga nyhetsförmedlingen i båda länderna även om det ena skulle slås ut i en framtida kris

Om antingen Yle eller SVT i Sverige slås ut i en framtida kris kommer det andra bolaget att träda in och erbjuda oberoende nyheter i det andra landet. SVT och Yle tittar nu på hur det här skulle kunna fungera i praktiken.

Svenska Yles ansvariga chefredaktör Johanna Törn-Mangs säger att det här samarbetet är möjligt för att båda nyhetsbolagen har verksamhet på både svenska och finska.

– SVT har ju både en svensk- och en finskspråkig redaktion. Det betyder att de kommer att stärka vår nyhetsredaktion om vi eller vår verksamhet av någon orsak ligger nere.

För Svenska Yle innebär samarbetet ett speciellt ansvar att se till att också publiken i Sverige får tillgång till tillförlitliga nyheter.

Dessutom har Yle och SVT kommit överens om att sända varandras program för att vara säkra på att de når ut om något av bolagen är förhindrat att sända själv.

Det här framgår i en debattartikel som skrivits av Yles vd Merja Ylä-Anttila och SVT:s vd Hanna Stjärne, som publiceras i HBL och Dagens Nyheter.

Ökad beredskap efter Rysslands anfall mot Ukraina

Bakgrunden till samarbetet är att säkerhetsläget både i Sverige och i Finland har förändrats på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Både Yle och SVT har märkbart satsat på att öka sin beredskap.

Johanna Törn-Mangs tycker därför att det känns naturligt att fördjupa samarbetet mellan bolagen.

– Medierna och framför allt public service-mediebolagen spelar en oerhört viktig roll vid kriser. Oberoende och pålitliga nyheter är en förutsättning för att samhället ska fungera också när det är svårt.

Både Yle och SVT funderar mycket på hur man ska kunna motarbeta desinformation.

– Inom redaktionerna arbetar vi för att känna igen falska nyheter. Vi utbildar också vår publik i hur man känner igen falska nyheter. Vi jobbar mycket aktivt med att motverka informationspåverkan.

Välinformerade medborgare stärker demokratin, säger Johanna Törn Mangs.

Hon påpekar att också det övriga innehållet som public service- mediebolagen producerar från kultur och sport till barnprogram och drama spelar en viktig roll framför allt för att upprätthålla kriståligheten.

– Då kan samhället kännas lugnare och tryggare också när det är kris.

Yle måste enligt lagen kunna fungera också under en kris

Yles beredskapsverksamhet är lagstadgad. Vad som än händer i världen ska Yle kunna erbjuda tillförlitlig och oberoende information och också fördjupning och analys, så att nyheterna sätts i ett sammanhang.

Både coronapandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått Yle att satsa mera på beredskapsarbetet.

Yle strävar efter att bygga upp beredskapen under normala förhållanden för att programverksamheten ska kunna upprätthållas i fall av kris.

Johanna Törn-Mangs säger att det i praktiken ofta handlar om att Yle genomför olika krisövningar.

– Vi ordnar övningar flera gånger per år. Till exempel har vi under den senaste tiden övat inför elavbrott både i Helsingfors och i Vasa. Under övningen hade redaktionerna endast tillgång till Yles interna reservkraft. De övningarna gick mycket bra. Det var lite mörkare på redaktionerna men det blev inga avbrott i radiosändningar och annat. Allt det som hör till vårt lagstadgade uppdrag fungerade fortfarande.

Yle har också satsat mycket på skyddet mot cyberattacker. De har ökat under den senare tiden och Yles mål är att de inte ska störa centrala datasystem eller sändningar.