Yle och SVT: Public service stärker samhällets beredskap i allvarliga tider

Yle och SVT förstärker nu sitt samarbete i beredskapsfrågor.

Det är snart 500 dagar sedan Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina. Säkerhetsläget i Finland och Sverige har drastiskt försämrats. Länderna behöver stärka samhällets beredskap och public service spelar då en avgörande roll. Yle och SVT förstärker nu sitt samarbete i beredskapsfrågor skriver bolagens vd:ar Hanna Stjärne och Merja Ylä-Anttila.

Yle och SVT är till för alla – oberoende av alla maktsfärer, finansierade med offentliga medel och med ett uppdrag att inom en bredd av programgenrer främja bland annat kultur, folkbildning och tillgänglighet. Finskan och svenskan är små språkområden och public service säkrar en stark och bred innehållsproduktion på svenska och finska språken. Det skapar en känsla av samhörighet som är viktig för våra länder, inte minst i kristid. Det blev tydligt under pandemin.

Under ett EBU-möte i maj beskrev Yaroslav Lodygin, tv-chef på ukrainska public service-bolaget UA:PBC, värdet av deras uppdrag så här: ”Vi rapporterar snabbt och korrekt i våra nyhetssändningar och erbjuder analyser och fördjupning i våra samhällsprogram. Men publiken lever mitt i kriget hela tiden och känner ett starkt och viktigt behov att också få slippa det. Att erbjuda underhållning, tröst och förströelse är en av våra viktigaste och samtidigt svåraste utmaningar just nu.”

Som public service-företag är Yle och SVT en del av våra länders totalförsvar och har skyldighet att fortsätta verksamheten i kris och även krig. Det handlar om att säkra att allmänheten i våra länder kan ta del av nyheter, program och samhällsinformation oavsett vad som inträffar i samhället.

Yle och SVT samarbetar redan inom genrer som till exempel barn, drama och dokumentär. Nu fördjupas samarbetet ytterligare i ljuset av det allvarliga säkerhetsläget.

För att ytterligare stärka vår gemensamma beredskap så tittar vi just nu på möjligheten att, inom ramen för våra länders lagstiftning och bolagens uppdrag,

• i krislägen vid behov sända varandras program för att säkra att de når ut.

• att stödja varandras produktion av nyheter på både finska och svenska, om den i ett land av någon anledning ligger nere.

Det nära samarbetet blir möjligt tack vare att både SVT och Yle har svensk- och finskspråkiga nyhetsredaktioner samt fördjupade samarbeten inom säkerhet, teknik och produktion.

Merja Ylä-Anttila och Hanna Stjärne

Dessutom sker ett nära journalistiskt samarbete. Förra våren samsände SVT och Yle till exempel program om Nato, och nu under våren har de nordiska public service-bolagen publicerat gemensamma programserien Skuggkriget, om rysk underrättelseverksamhet. Serien avslöjar bland annat hur ryska civila fartyg bedriver spaning och hur ryska spioner har Rysslands ambassad i Sverige som bas.

Ett annat angeläget område för svensk-finsk samverkan är att motverka desinformation och informationspåverkan. Dessa utmaningar ställer krav på våra länders motståndskraft och beredskap. Med AI:s snabba utveckling accelereras behovet av källgranskning. Därför satsar Yle och SVT alltmer på att utveckla nya metoder för att verifiera fakta, avslöja falska nyheter och bidra till att stärka befolkningens motståndskraft mot informationspåverkan.

Vikten av robust infrastruktur online

Beredskapen på medieområdet har tidigare varit baserad på marknätet för radio och tv. Marknätet fortsätter spela en viktig roll under överskådlig tid. Samtidigt sker stora delar av dagens mediekonsumtion på digitala plattformar som distribueras via annan infrastruktur än marknätet. Denna typ av konsumtion ökar snabbast.

Vi vet att befolkningen i våra länder vänder sig till traditionella nyhetsmedier för att hålla sig informerade vid allvarliga kriser och att public service-medierna har högst användning och högst förtroende. På frågan om var man först söker information i ett allvarligt nyhetsläge svarar 60 procent av svenskarna i en ny undersökning ”nyhetssajt eller nyhetsapp via mobilen eller datorn”. I åldersgruppen 30–44 år är den andelen 75 procent. Sådan nyhetsinhämtning kompletteras sedan av flera andra källor. Andelen finländare som tar till sig nyheter enbart online har ökat betydligt under det senaste året, enligt en färsk undersökning från Reuters Institute.

Rysslands brutala invasion av Ukraina har tydliggjort att krig inte bara förs på marken, utan även på internet med it-attacker, desinformation och propaganda. Det är ytterligare tecken på ett teknikskifte där de digitala tjänsterna och distributionen online blir allt viktigare. Ett samhälle behöver en kombination av robusta lösningar och utvecklingskraften kommande år behöver läggas på digitala beredskapsfrågor.

Låt oss vara tydliga: kraven på säkerhet, robusthet och beredskap för våra samhällens infrastruktur för internet når inte upp till de nivåer som gäller i marknätet. Det är inte bara för att kunna ta del av nyheter och information som allmänheten är beroende av fungerande internet. Om internet ligger nere skulle stora delar av samhällets kommunikation kollapsa. Förutsättningarna i Finland och Sverige är inte i alla delar de samma. Men vi delar utmaningen att säkra central infrastruktur där såväl public service som andra samhällsviktiga aktörer ska ha säker distribution.

Varken Facebook, Tiktok eller Netflix kommer ha svenska eller finska behov i fokus i kristider. Yle och SVT behöver ha breda uppdrag och god finansiering även i fortsättningen bland annat för att säkra en stark beredskap i våra länder.

Banden mellan Finland och Sverige knyts nu närmare på många olika sätt. Som vd:ar för Yle och SVT vill vi bidra till stärkt beredskap genom fördjupat samarbete. Med rätt förutsättningar i uppdrag och resurser från våra länders folkvalda kan vi gemensamt se till att detta gäller också i framtiden.

Välinformerade medborgare har större möjligheter att agera för sin egen och andras trygghet och säkerhet. Det stärker våra länders demokratier i allvarliga tider.

Merja Ylä-Anttila
vd Yle

Hanna Stjärne
vd SVT