Havsbaserad vindkraft planeras i ekonomiska zonen utanför Jakobstad: ”Vi blir rånade på naturvärden och får så gott som ingenting”

Det pågår en veritabel kapplöpning om att få bygga havsvindkraft 30 km utanför Jakobstads kust. Flera bolag har fått undersökningstillstånd och menar att det brådskar. Kritikerna i sin tur vill ha en rejäl timeout så att lagstiftningen hinner med.

När man blickar ut över havet från Vexala i Nykarleby är det mer eller mindre en öppen horisont som möter ögat. Det är nästan fritt fram till den svenska kusten.

Den högsta punkten på horisonten är Stubbens fyr som är cirka 20 meter hög.

Om de planer som finns för havsbaserad vindkraft blir verklighet kommer vyn västerut att ändras drastiskt om bara några år. Den högsta punkten blir då cirka 400 meter hög långt ute till havs.

– Det kommer att bli som ett band som täcker större delen av horisonten, beskriver Ralf Bertula den framtid som nu planeras på olika ritningsbord.

Namninsamling mot havsbaserad vindkraft

Bertula har i åratal njutit av det öppna havslandskapet vid sommarstugan i Nykarleby skärgård i Vexala. Planerna på upp till 150 vindkraftverk förskräcker:

– De placeras på ett ställe som snarare borde fredas; norra Kvarken är en speciell zon för rovfåglar. Handelssjöfarten behöver likaså havet.

De vindkraftsplaner som finns för havsområdet utanför Jakobstad, Nykarleby och Larsmo har fört samman Ralf Bertula och Alfred Kjellman, en företagare från Jakobstad.

För en tid sedan startade de en namninsamling mot havsbaserad vindkraft i norra Kvarken. Hittills har närmare 2000 personer skrivit under.

– Utländska företag kommer hit och sysslar med greenwashing, menar Kjellman. Företagen rånar oss på naturvärden och vi får så gott som ingenting.

Råna är ett starkt ord, men Alfred Kjellman håller fast vid det han säger.

– De är inte beredda att betala skatt på marken de verkar på; vi har ingenting att vinna på att de kommer hit.

Kjellman syftar på att de vindkraftverk som byggs i den så kallade ekonomiska zonen i dagens läge är befriade från skatt. De konkreta planer som nu finns gäller just det här området, ungefär 30 km från kusten.

De havsbaserade vindkraftsparker som byggs på det så kallade territorialvattnet, alltså närmare land, har helt andra spelregler. Dels är det kommunerna som har sista ordet om etableringen och dessutom betalar företagen både hyra till staten och fastighetsskatt till kommunerna.

Så alltså inte på den ekonomiska zonen som ligger längre ut till havs. Där är det statsrådet som bestämmer och beviljar de undersökningstillstånd som bolagen behöver för att utforska vattnen.

OX2: Det brådskar

Ett av de utländska bolag som nu vill göra inmutningar utanför kusten är OX2. Till skillnad från vad många verkar tro är OX2 inte längre ett svenskt bolag, utan ett internationellt bolag med förgreningar ända till Australien.

Janne Lamberg som är bolagets affärsområdesdirektör för havsvindkraft i Finland bekräftar att intresset är stort.

– Vi började sondera terrängen för fem år sedan och har nu tre olika projekt på gång i Bottniska viken, bland annat det som kallas Laine utanför Jakobstad.

OX2 har tillsammans med två andra bolag (Skyborn Renewables och Ilmatar) beviljats undersökningstillstånd på området. Precis som namnet säger betyder det att företagen får undersöka området, men det garanterar inte rätten att bygga. Det beslutas senare av regeringen.

Om Laine-projektet blir av handlar det om en enorm havsvindkraftspark bestående av upp till 150 vindmöllor som är nästan 400 meter höga.

– Vi talar om en investering på 5 miljarder euro, förklarar Lamberg.

Insatserna är alltså höga. Bakom jätteinvesteringen finns bland annat Ingka Investments som är en del av Ikea-koncernen.

OX2 och Lamberg har höga förväntningar på den nya regeringen:

– Jag hoppas politikerna förstår att det nu behövs havsbaserad vindkraft som byggs med en snabb tidtabell.

Bolaget efterlyser därför tydliga linjedragningar från den nya regeringen om att Finland prioriterar havsvindkraft. Det skulle ge en tydlig signal till företagen att det lönar sig att investera i branschen.

– Och då vet bolagen att de kan utveckla projekten i snabb takt i framtiden.

De förslag om en timeout i processen som lagts fram i debatten avfärdar OX2 med emfas:

– Det skulle vara det största praktiska hindret om vi tar en paus på ett till två år för att fundera på lagändringar. Konkurrensen är stor och om vi dröjer springer konkurrenterna förbi oss, menar Janne Lamberg.

Timeout behövs

Det är uttryckligen den snabba utvecklingstakten som herrarna i Vexala vill bromsa:

– Det här är en så komplicerad fråga att den borde analyseras under ett decennium, anser Ralf Bertula.

Han föreslår alltså en rejäl timeout som skulle omfatta åtminstone två riksdagar.

– En timeout är ett måste, tillägger Alfred Kjellman. Det är absurt att så många företag får utreda områden i den ekonomiska zonen utan att man har klar lagstiftning om vad som gäller för verksamheten.

En förutsättning för all planering är att den står på fast juridisk grund, enligt Ralf Bertula; att man noggrant överväger nyttan i förhållande till eventuell skada.

– Det måste ju också finnas en juridisk bas innan man får gräva i jorden på land.

”Det finns brister i lagstiftningen”

På den här punkten får Ralf och Alfred viss förståelse från arbets- och näringsministeriet. Ministeriet befinner sig i en nyckelposition i den här frågan och beviljar bland annat de undersökningstillstånd som bolagen behöver för att gå vidare i processen.

– Det finns brister i lagstiftningen, medger Outi Vilén, specialsakkunnig på ministeriet.

Den lagstiftning som nu gäller är både gammal och otillräcklig, den kom till för 20 år sedan. Spelreglerna är därför oklara.

– På den tiden tänkte vi inte på havsbaserad vindkraft, konstaterar Outi Vilén.

Ett konkret problem som uppstår i det läget är att det inte finns fungerande lagstiftning att ta till när det som nu finns flera bolag som fikar efter samma havsområden. Det ger regeringen omfattande prövningsbefogenhet.

Kan man säga att det handlar om ett lapptäcke?

– Jo, svarar Vilén. Juridiskt är den ekonomiska zonen något helt annat än territorialvattnet. Den ekonomiska zonen är inte ett finskt område i egentlig mening, men vi har omfattande användningsrätt och rätt att bevilja tillstånd för företag där ute.

Borde man ta en timeout i väntan på klarare spelregler?

– Det finns ett klart behov för uppdaterad lagstiftning och uppdaterade processer, svarar Vilén. Men inte så att processen stannar upp.

Liten lokal nytta

Alfred Kjellman var med på det informationstillfälle i fjol som OX2 ordnade.

– Det var sakligt och vi fick ärliga svar, drar sig Kjellman till minnes.

Men han är trots det inte nöjd med det han hörde. Jakobstad med omnejd har alltför litet att vinna. På sin höjd drar några enstaka lokala entreprenörer nytta av bygget. Men sedan står vindmöllorna där i 30-50 år.

Kjellman som själv är företagare är särskilt upprörd över att bolag som OX2 på ett otillbörligt sätt kan etablera sig i den ekonomiska zonen utan att betala skatt.

– Det är ytterst ofördelaktigt.

Får bolagen komma hit om de betalar rejält med skatt?

– Jag är fortfarande tveksam. Har vi behov för alla de havsbaserade vindparker som nu planeras, frågar sig Alfred Kjellman.

Ralf Bertula med ett långt förflutet inom elbranschen menar att den havsbaserade vindkraften är hopplöst olönsam jämfört med billig landvind.

– Även om Finlands elbehov fördubblas fram till 2050 förutsätter det inte havsvindkraft, menar Bertula.

Branschen vill inte ha nya skatter

Janne Lamberg på OX2 hänvisar i sin tur till stamnätsbolaget Fingrids prognos att behovet av el fördubblas på 10-15 år.

Vad gäller skattefriheten ute i den ekonomiska zonen säger Lamberg:

– Det gäller att förstå att när man bygger 30 kilometer från land så är både investeringskostnaderna och de operativa kostnaderna betydligt dyrare än på territorialvattnet närmare land.

Därför hoppas han att våra politiker och den nya regeringen beaktar detta, så att byggandet av vindkraft ute till havs tar fart.

Ni vill alltså inte ha nya skatter ute till havs?

– Det är absolut hela branschens önskemål, och naturligtvis vårt önskemål på OX2.

Alf Helsing med rötterna i Vexala som är på besök hos Ralf Bertula sammanfattar sin syn på läget så här:

– I grunden är jag positiv till vindkraft. Men varför ska den anta sådana enorma proportioner. Den lokala nyttan borde vara större och så vill bolagen inte ens betala skatt ute i den ekonomiska zonen.