Jordbrukarna vågar tro på framtiden: ”Men det finns stora hål i kassan att fylla”

Lägre priser på bränsle och gödsel underlättar för lantbruket. Samtidigt får både mjölk- och köttproducenterna bättre betalt. Men många priser är fortsatt höga, liksom räntorna. Läget för bönderna är bättre, men osäkert.

Även om fjolåret var tungt och utmanande för jordbrukarna, ser många nu en ljusning i tillvaron. Kostnaderna har sjunkit medan många får bättre betalt för produktionen. Samtidigt ligger orosmolnen kvar över sektorn, så nu gäller vinna eller försvinna.

Andreas Helenelund har förutom över 2 000 slaktsvin också stora odlingar på sitt gods i Socklot, Nykarleby. Det är en stor gård, för de flesta som är kvar är stora. Helenelund har investerat och expanderat sin verksamhet, vilket är en styrka och en utmaning.

– Det är nästan bara stora producenter kvar, de som satsat inför framtiden, så det slutar nog inte i första taget. Man kan inte vela hit eller dit – man satsar eller så får man sluta, säger Anderas Helenelund.

Ifjol var framtidstron svag bland jordbrukarna. Höga bränsle- och gödselpriser satte hård press på lönsamheten, speciellt då köttförädlingsbolagen betalade olönsamt låga priser till uppfödarna.

– Det förstår ju alla att det är ohållbart att få mindre betalt för köttet än vad det kostar att producera, så läget var nog väldigt kritiskt ifjol. Men vi har lyckats få upp priserna, så idag är de högre, säger Fredrik Grannas som är ombudsman på Österbottens svenska producentförbund.

Inte så många lade av

Han säger att många övervägde att avsluta verksamheten under fjolåret, men nu när man ser antalet producenter som söker om stöd för nästa år, verkar läget inte så illa som man trott.

– Det blir inte så drastisk minskning som vi först trodde. Jordbrukare slutar nog hela tiden. Går vi tillbaka 20 år fanns det många tusen grisuppfödare.

Antalet har decimerats, samtidigt som köttproduktionen ligger på nästan samma nivå. Det betyder att medelbesättningen stiger hela tiden.

– Det blir flera djur per produktionsenhet, vilket betyder mera jobb för den enskilde jordbrukaren, säger Fredrik Grannas.

Nu syns en liten minskning i den totala produktionen i förhållande till konsumtionen, men på ÖSP hoppas man kunna bibehålla både produktionsmängden och antalet uppfödare. Men det kräver framtidstro och en fortsatt lönsamhet i verksamheten, understryker Grannas.

Velar man av och an, förlorar man

Andreas Helenelund, slaktsvinsuppfödare

Även om man nu uppvisar svarta siffror under sista raden, finns det stora hål i många jordbrukares kassa, eftersom fjolåret var förlustbringande.

Långsiktig planering

Andreas Helenelund vet kollegor som satt lapp på luckan till följd av dålig lönsamhet. Själv har han inte övervägt någon avveckling, utan satsar på utveckling.

– Investeringarna idag är så stora att man inte satsar för ett år framåt utan snarare 20 år framåt. Men om man velar av och an, blir man själv den största förloraren, säger Helenelund.

Även om kostnaderna för energi och gödning gått ner, ökar andra kostnader, vilket försvagar lönsamheten på sikt.

– Kostnaderna för maskindelar, arbetskraft och speciellt räntorna har stigit mycket, säger Helenelund.

Så länge det finns lönsamhet i verksamheten vill också de flesta jordbrukarna fortsätta. Att livsmedelsbranschen nu betalar bättre ger en viss ekonomisk stabilitet, men hur kostnadssidan utvecklas, samt hur vädrets makter och den globala livsmedelsmarknaden utvecklas är ännu ett osäkerhetsmoment.

– Vi vet var vi står idag, men var vi står till hösten och hur skördarna utvecklas säger ganska mycket. Men nu är det nästan omöjligt att spekulera, säger Grannas.

Andreas Helenelund har heller ingen kristallkula, men han säger sig ha framtidstro. Det måste man ha, vidhåller han.

– I dagsläget är det svårt att säga om det är stabilt eller inte. Men för egen del känns det betydligt positivare nu jämfört med för ett år sedan.