Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Havsvindkraft ska blåsa in miljontals euro till Korsnäs: ”Vi ska vara med och rädda världen”

Emma Sand blickar ut över Bottenhavet i Korsnäs.
Bildtext Emma Sand blickar ut över Bottenhavet i Korsnäs, som planerar för upp till 100 vindkraftverk utanför sin kust.
Bild: Kjell Lindroos / Yle

Ledningen för Korsnäs kommun bubblar av entusiasm. Den planerade havsbaserade vindkraften uppskattas inbringa sju miljoner euro per år. Men det blir nödvändigtvis inte en lätt match, medger kommundirektör Christina Båssar.

Det började för tre år sedan, 2020. Statliga Forststyrelsen knackade på dörren till beslutsfattarna i Korsnäs och undrade:

Finns det intresse hos er att delta i ett pilotprojekt med havsbaserad vindkraft?

– Nästa gång Forststyrelsen kom sade vi jo, berättar kommundirektör Christina Båssar.

Full fart framåt

Det gick alltså undan när Korsnäs hakade på det projekt som nu har kommit så långt att svenska Vattenfall har valts till byggherre för den planerade havsvindparken, ca 15 km utanför kusten.

– Hos oss är det styrelsen som ger planläggningstillstånd, förklarar Båssar. Fullmäktige har ännu inte tagit ställning och där samt i tekniska nämnden kan det finnas folk med dubier och funderingar.

Till saken hör att en namninsamling mot vindkraftsparken i fjol samlade in nästan 300 namn i kommunen med 2000 invånare.

Karta: Vattenfalls planerade havsvindkraftverk utanför Korsnäs.
Bildtext Karta över vindkraftsprojekt i havet utanför Korsnäs. Källa: Österbottens förbund.
Bild: Linus Lång / Yle

Just nu präglas i alla fall utvecklingen av full fart framåt. I sista hand skall dock frågan godkännas av fullmäktige. Eftersom vindkraftverken planeras på finskt territorialvatten är det kommunen som har sista ordet gällande byggtillstånd.

Sväljer du det här med hull och hår?

– Som tjänsteman kan jag inte göra det, men visst finns det många fördelar med vindkraften till havs.

Stor ekonomisk nytta

Det kanske kraftigaste incitamentet är krasst ekonomiskt. Kommunen garanteras fastighetsskatt som beror på hur stora, hur dyra och hur många vindkraftverken till havs blir. Den ekvationen bestämmer nämligen beskattningsvärdet.

– Vi brukar säga kanske sju miljoner i fastighetsskatt per år; det är en grov uppskattning, berättar Christina Båssar.

Det i sin tur är stora pengar för en liten kommun. Efter den stora social- och hälsovårdsreformen försvann halva budgeten och nu bollar Korsnäs med 4–4,5 miljoner euro i året. Den uppskattade inkomsten från havsvindkraften överstiger alltså den summan.

– Därför har vi funderat på om vi i framtiden kan ge rabatt på fastighetsskatten eller sänka kommunalskatteprocenten, funderar Båssar.

Faktaruta för havsvindkraft i centrum av Korsnäs.
Bildtext Information om havsvindprojektet i centrum av Korsnäs.
Bild: Kjell Lindroos / Yle

Affärshemlighet

En annan och större fråga är hur mycket finska staten gynnas ekonomiskt av vindkraftsetableringarna på vårt territorialvatten.

– Det kan jag tyvärr inte avslöja, svarar Otto Swanljung, direktör för vindkraftsverksamheten på Forststyrelsen. Det är en affärshemlighet.

Det kan tyckas märkligt att en statlig myndighet - i detta fall Forststyrelsen – auktionerar ut våra vattenområden till ett utomstående bolag utan att köpesumman blir offentlig.

– Vi fungerar enligt lagen på affärsmässiga grunder och är jämförbara med ett bolag. Det här rör sig alltså inte om en offentlig upphandling; de är öppnare processer, förklarar direktör Swanljung.

Det är uttryckligen Forststyrelsen som styr utvecklingen på vårt territorialvatten. De konkurrensutsätter våra vatten och ordnar auktioner för intresserade bolag.

Läs mera om Forststyrelserns roll i havsbaserade vindkraftsprojekt.

Takten skruvas upp

Korsnäs är bara början på en utveckling vars mål är att stora delar av Finlands västkust fylls med havsbaserad vindkraft. I år kommer två områden att läggas ut på marknaden. Ett av dem ligger utanför Närpes, det andra utanför Brahestad.

– Det ser nog ut som om att det kommer att byggas en vindkraftspark utanför Närpes, slår Swanljung fast. Nästa år hoppas jag att det redan finns ett bolag som har valts för uppdraget.

Nästa år skruvas också takten upp överlag: då kommer tre områden i Bottniska viken att läggas ut på marknaden och konkurrensutsättas.

– Intresset är väldigt stort, säger Otto Swanljung. I samband med auktionen om Korsnäs framkom det att Finland uppfattas som ett stabilt investeringsobjekt.

”Superspännande projekt”

Det är alltså svenska Vattenfall som vann auktionen i fjol och nu planerar för en kommande havsvindpark.

Projektchef Klaus Nissen på Vattenfall.
Bildtext Dansken Klaus Nissen på Vattenfall erkänner att det ännu finns många praktiska problem att lösa.
Bild: Vattenfall

Dansken Klaus Nissen är projektchef på Vattenfall och beskriver det som ett ”superspännande” projekt. På pappret ser det ut så här i detta skede:

Korsnäs vindkraftspark

  • 70-100 vindkraftverk

  • Upp till cirka 350 meter höga

  • 1300 megawatt kraftproduktion

  • 5000 GWh energiproduktion

  • 300 000 egnahemshus värms

  • 2,5-3 mrd euros investering

Källa: Vattenfall

En illustrerad bild som jämför olika kända byggnader med planerade vindkraftverken i Korsnäs. På bilden Frihetsgudinnan, Näsinneula och Eiffeltornet.
Bildtext De planerade vindkraftverken är över tre gånger så höga som Frihetsgudinnan i New York.
Bild: Sara Silvennoinen / Yle

Enligt Nissen ska man börja producera el år 2031. Men det förutsätter att man kan lösa vissa praktiska problem.

– Det är ju första gången som det byggs en riktigt stor havsvindpark i Finland, konstaterar Nissen. Då gäller det att se till att leveranskedjan fungerar och likaså infrastrukturen.

Det största problemet i dagens läge är den begränsade hamnkapaciteten.

– Kanske hamnarna är mera villiga att utvidga sin kapacitet i takt med att det byggs mera vindkraft ute till havs, funderar Nissen. Det är ännu för tidigt att säga vilka hamnar som kommer i fråga.

De som ligger närmast är Vasa, Kaskö och Kristinestad.

På Vattenfall säger man sig bara ha fått positiv respons från Korsnäs och invånarna där. Nissen pekar på de möjligheter till sysselsättning som skapas.

– Visst är det så att arbetskraften långt kommer utifrån i byggnadsskedet, säger Nissen. Men senare behövs folk som sköter underhållet, vilket kräver att de utbildar sig för just de jobben.

Hur mycket folk behövs för underhåll?

– Under en 30-35 års period behövs det kanske 60-80 människor, beroende på hur stor vindkraftsparken blir, svarar Klaus Nissen.

Det är fortfarande oklart hur kraftledningarna ska dras om projektet förverkligas. Det är ännu under planering.

Möjligheter för företagare

Kommunen har en särskild projektchef för Korsnäs vindkraftspark, hon heter Emma Sand och sköter långt kontakten till befolkningen vid sidan av dialogen med Vattenfall och Forststyrelsen.

– De vanligaste frågorna handlar om vilka företagsmöjligheter det finns, berättar Emma Sand.

Hon svarar själv att det öppnar sig möjligheter för transportföretag, byggnadsverksamhet samt mat och boende för den arbetskraft som kommer att dyka upp.

Det finns också oro över hur naturen påverkas och likaså fiskeriet.

Vi sätter oss i Emmas bil och kör ner till Storkors fiskehamn. Den lilla fiskehamnen kommer knappast att spela någon större roll i det enorma vindkraftsprojektet.

Vägen ner till hamnen är liten och krokig så den lämpar sig inte för transporter. De sker ute till havs.

Men däremot kommer nog vindmöllorna absolut att synas från hamnen, menar Emma Sand:

– Det är svårt att tänka sig hur det kommer att se ut i verkligheten. Men de blir ganska många och de är höga.

Klimatmålen viktiga

Både hon och Christina Båssar funderar kring vad som händer när möllorna är uttjänta och ska monteras ner. Hur mår havsbotten då?

Har ni några garantier från bolaget?

– Vi är inte experter, men nog funkar det så att de tar riskerna och sköter om det från början till slut, säger kommundirektören.

Projektchef Emma Sand och kommundirektör Christina Båssar i Korsnäs.
Bildtext Emma Sand och Christina Båssar säger att de har lärt sig mycket om våra klimatmål.
Bild: Kjell Lindroos / Yle

I slutänden tycker ändå både Båssar och Sand att den inslagna vägen är den rätta.

– Jag är mer medveten om Finlands klimatmål, menar Emma. Det här känns relevant och ligger i tiden.

– Vi har träffat folk som sysslar med samma sak i Europa, tillägger Christina. De brinner för det här och vill rädda världen och göra något för klimatets bästa på vår jord.

Så Korsnäs ska vara med och rädda världen?

– Ja, svarar de båda samtidigt.