Forststyrelsen planerar för havsbaserad vindkraft utanför Kristinestad: ”Det här är ett unikt fågelområde”

För åtta år sedan sade stadsfullmäktige i Kristinestad nej till havsbaserad vindkraft. Nu är frågan aktuell igen eftersom Forststyrelsen vill auktionera ut vattnen utanför staden till hugade spekulanter. Samtidigt växer protesterna.

Året är 2015. Beslutsfattarna i Kristinestad tackar nej till havsbaserad vindkraft.

– Man borde kunna lita på tidigare beslut för att förtroendet till politiken består, säger lokalpolitikern Marja Lindberg (SFP) från Skaftung by i Kristinestad.

Orsaken till hennes frustration är att frågan igen är aktuell. Havsområdet utanför Kristinestad anses nämligen vara ”lämpligt område för kommersiell konkurrensutsättningsprocess.” Så står det i officiella dokument.

Alltför många frågetecken

Statliga Forststyrelsen som förvaltar territorialvattnet utanför vårt lands kust har frågat politikerna i staden hur de förhåller sig till havsvindkraft. Området finns också med i utkastet till den landskapsplan för Österbotten som nu utformas.

Det har rått viss oklarhet beträffande stadens ståndpunkt efter vårens fullmäktigebehandling.

– Jag tolkar det som att vi nu väntar på att landskapsplanen blir färdig; tills dess ligger det på is, tror Lindberg.

För Marja Lindberg är blotta tanken på havsbaserad vindkraft utanför Kristinestad skrämmande:

– Det är så mycket som vi inte vet ännu. Jag har tagit del av forskning och det finns alltför många frågetecken, konstaterar Marja som själv är forskare på högskolenivå.

Naturen tar stryk, fastighetsvärdet kan sjunka, likaså turismen.

”Vi vet för litet om konsekvenserna”

Tomas Teir, vars släkt har rötter i Sideby sedan 1580, tycker också att man vet för litet för att fatta så stora beslut. Han har dubier om själva byggnadsskedet.

– När man gjuter i saltvatten måste man lägga till kemikalier för annars brinner inte cementen ihop. Ingen har mig veterligen forskat hur dessa kemikalier påverkar omgivningen.

Plastet som kommer från vingarna är en annan sak Tomas funderat över.

– Det finns ju mikroplaster bland annat hos fiskarna. Men det här talar man inte ens om, beklagar han sig.

Hans tilltro till miljökonsekvensutredningarna vacklar också. Han misstänker att de konsultrapporter som görs formuleras enligt beställarens behov.

Tomas Teir sammanfattar sin ståndpunkt med orden:

– Vi vet för litet om konsekvenserna och man vill inte reda ut dem.

Också Marja Lindberg har dubier beträffande den långa processen:

– Lagen hinner ändras, det är inte alls säkert att alla de inkomster som nu sägs tillfalla kommunerna faktiskt gör det.

Landskapsplanen lever ännu

Det här är några av de synpunkter som Mats Brandt funderar på. Han är landskapsdirektör för Österbottens förbund, som just nu jobbar på en ny landskapsplan. Den ska vara klar nästa år och är viktig med tanke på vindkraftsetableringarna.

En del av kritiken andas misstänksamhet mot själva processen. Den kritiken skriver Brandt inte under. Men han säger sig välkomna medborgaropinionen:

– Absolut. De områden ute till havs som nu finns med i utkastet till landskapsplan kommer inte att se ut som de gör nu när planen väl är färdig.

Den slutliga landskapsplanen är ett resultat av anmärkningar, utlåtanden och fortsatta utredningar.

Landskapsplanens utkast lever med andra ord hela tiden och de anmärkningar som kommit in beaktas. Brandt känner väl till territorialvattnet utanför Kristinestad som alltså finns med som ett alternativ på förbundets karta.

– Det har länge varit ett samtalsämne och engagerat i många repriser. Där är det bland annat inverkan på fågellivet som lyfts fram, för det finns ett viktigt internationellt fågelområde i närheten, konstaterar Brandt.

Finlands miljöcentral ger grönt ljus

På tidigare landskapsplaner fanns det ett vindparksområde inritat på själva fågelskyddsområdena, men det nya området för vindkraft som nu finns med är litet längre ut till havs.

Enligt Brandt har Finlands miljöcentral gjort utredningar som slår fast att det nuvarande området är lämpligt för vindkraft trots att fågelskyddsområdet ligger alldeles intill.

Någon kunde säga att det är otänkbart med en havsvindpark på ett sådant ställe?

– Det är ett litet förenklat sätt att se på det, svarar Brandt. Innan vårt förslag är färdigt kommer vi att få konsekvensbedömningar som också berör fågellivet.

Det som görs ytterligare är en kollissions- och populationsmodellering för de viktigaste fåglar som eventuellt påverkas av vindkraftsprojekten, som görs till grund för Naturabedömningen.

Ejder och smålom i farozonen

De resultaten väntar säkert Jukka Koskelainen på med stor spänning. Jukka är fågelskådare sedan 1967 och tillbringar nuförtiden större delen av sin tid i Sideby.

– Det här är ett av de bästa ställena i Finland att se på fåglar året runt, säger Jukka.

Tanken på havsbaserad vindkraft så nära fågelskyddsområdet får honom att rysa.

– Det här området är unikt. Det finns inte många ställen i Finland som det här med det öppna havet och de grunda vattnen.Tiotusentals fåglar söker sig hit varje sommar för att söka föda och rugga.

Området utanför Sideby är enligt Koskelainen viktigt till och med i ett europeiskt perspektiv. Det klassas därför som ett så kallat IBA-område. Hundratusentals flyttfåglar passerar där varje vår och höst. Vindmöllorna skulle kunna utgöra en fara för dem.

– Det finns flera undersökningar som visar att fåglar undviker områden med vindmöllor, berättar Jukka.

Han hoppas att fågellivet skulle tas på större allvar när man fattar beslut om vindkraft. Samma gäller fiskar som sik och abborre.

– Förhoppningsvis tas det här i beaktande i landskapsplanen, så att det till exempel görs ordentliga fågelräkningar.

Alla fåglarna lever potentiellt farligt om vindkraftverken blir av, men Jukka Koskelainen nämner särskilt ett par arter: den ”rödlistade” ejdern och smålommen för vilken Sideby är den viktigaste rutten vid flyttider.

Var går gränsen?

I slutänden är det alltså fråga om ett politiskt beslut; Peter Grannas (SFP) är nyvald stadsfullmäktigeordförande i Kristinestad.

Han har varit med i lokalpolitiken i 14 år och är följaktligen väl insatt i svängarna kring vindkraften till havs. Han säger varken ja eller nej i dagens läge.

Fullmäktige tog ställning till Forststyrelsens förfrågan tidigare i år.

– Svaret från fullmäktige lämnade saker litet öppet, medger Grannas. Det här är ju ett komplicerat ärende. Många olika aspekter ska vägas in.

Stadsstyrelsen har i sitt svar till Österbottens förbund i vilket fall som helst föreslagit att området som reserverats för vindkraft i landskapsplanen ska halveras.

Alla industrietableringar är intressanta för staden, säger Peter Grannas, även om mycket ännu är oklart kring havsvindkraften. Utredningar behövs och det ger behövlig information i beslutsprocessen.

– I dagsläget är 86 vindmöllor byggda i Kristinestad, och kring 60 är på kommande. Det gör ungefär 150 vindkraftverk i kommunen inom kort. Nu börjar diskussionen handla om var gränsen går, berättar Peter Grannas.

Vindkraften är enligt stadsfullmäktigeordföranden ett eldfängt ämne och det gäller speciellt havet som är unikt på många sätt.

– Jag kan mycket väl förstå att de som bor eller har sommarstuga vid havet är upprörda.

Men vad gäller kommande etableringar till havs säger han:

– Det tar ännu tid innan vi har det på fullmäktiges bord eftersom vi i nuläget diskuterar utkastet till landskapsplan.