Analys: Frihet, jämlikhet och broderskap – de franska ledorden klingar illa efter sex dagar av upplopp
Våldsamheterna verkar av allt att döma ebba ut i Frankrike, men det egentliga problemet kvarstår för president Emmanuel Macron. Och det problemet handlar inte bara om 17-årige Nahel som sköts av polis för en knapp vecka sedan.
Upploppen i franska städer och förorter har nu pågått i sex nätter i följd. Under natten till måndag greps 157 personer i samband med nattliga upplopp. Det är klart färre än under slutet av veckan, då polisen som mest grep 700–1 000 personer varje natt.
Att fransmännen är protestglada är ingen nyhet, men upplopp av den kaliber vi sett under de senaste sex nätterna hör ändå inte till det normala.
Det märks också i president Emmanuel Macrons inställning, där han sammankallat till flera krismöten sedan protesterna bröt ut och snabbt urartade i upplopp.
Macron sitter än en gång i en rävsax. Högern kräver hårdare tag mot upprorsmakarna och ett nationellt nödläge. Vänstern kritiserar honom för att försumma landets marginaliserade och fattiga.
Förra veckan tvingades Macron åka hem från EU-toppmötet i Bryssel i förtid, och ställde sen in sitt statsbesök till Tyskland i lördags.
Det är beklämmande för Macron på flera sätt. Dels för att statsbesöket skulle ha varit det första av sitt slag på 23 år, dels för att det inte är första gången som protester och upplopp sätter stopp för statsbesök.
I mars ställde brittiska kung Charles III in sitt planerade statsbesök till Frankrike på grund av protester mot Macrons hårt kritiserade pensionsreform.
Dålig PR för Frankrike
Den senaste våldsvågen väcker dessutom frågor i idrottsvärlden om säkerheten kring planerade evenemang i Frankrike.
Deltagarna i ett av världens största idrottsevenemang, etapploppet Tour de France, cyklar in i Frankrike i dag. Rutten går genom flera upploppsdrabbade städer under veckan, för att sedan avslutas i Paris. Arrangörerna uppger att man är beredda på att anpassa tävlingen ifall så krävs, rapporterar den statligt ägda radiokanalen RFI.
I september blir det världscup i rugby och nästa sommar OS.
Sommar-OS i Paris 2024 känns förvisso avlägset, men upplopp under ett jätteevenemang som OS är knappast välkommet. Dessutom stacks den simhall som var planerad att användas som träningsanläggning för OS-simmarna i brand under en av de första våldsamma nätterna.
Grundproblemet olöst
Upploppen må vara dålig PR för Macron, men det verkliga problemet förblir olöst.
Det handlar inte bara om fallet där 17-åriga Nahel sköts av polis, som den här gången blev startskottet för de senaste dagarnas våldsamma upplopp. Det handlar inte heller bara om polisen som sköt honom.
Det handlar om de generationer fransmän med invandrarbakgrund som växer upp i segregation och hopplöshet, med rötter i Frankrikes koloniala förflutna. Det handlar om unga som växer upp och upplever att de är andra klassens medborgare, trots att deras familjer levt i Frankrike i flera generationer.
Det problemet verkar Macron inte ha en lösning på, åtminstone ännu.
Istället uppmanade han i slutet av förra veckan landets föräldrar att ta ansvar för sina barn, och begränsa tillgången till sociala medier för dem.
– Ibland verkar det som om de på gatorna beter sig som om de var i ett videospel, konstaterade Macron.
Det är ändå ett faktum att etniska minoriteter i större grad faller offer för just polisvåld. FN har redan tidigare beskyllt Frankrikes poliskår för systematisk rasism, och uppmanade i fredags landet att ta itu med sina problem som rör rasism.
Upploppen har även den här gången startat i de franska förorterna. De är invandrartäta och ofta underfinansierade vad beträffar offentliga tjänster som sjukvård och skolor.
När generation efter generation växer upp allt mer distanserade från resten av samhället ter sig de franska ledorden frihet, jämlikhet och broderskap både avlägsna och urvattnade. Och blir det ingen förändring är det bara en tidsfråga tills allting briserar igen.