Regeringen planerar undantag för sjötrafiken: Ska inte omfattas av EU:s utsläppshandel

Från och med nästa år ska även sjöfarten omfattas av EU:s utsläppshandel. Men regeringsprogrammet öppnar upp för att passagerartrafik att inte betala för sina klimatutsläpp, det handlar om ett så kallat ö-undantag.

Undantaget gäller trafiken från fastlandet till öar, för Finland handlar det om sjötrafiken från fastlandet till Åland. Det här framkommer i regeringen Orpos regeringsprogram. Undantaget ska gälla till och med 2030.

Det är Ålands landskapsregering som fått in skrivelsen om ö-undantaget i regeringsprogrammet, eftersom de anser att Åland drabbas oproportionellt mycket av utsläppsrätterna. Enligt lantråd Veronica Thörnroos är frågan avgörande för ett livskraftigt Åland. Rederierna är en betydande arbetsgivare på Åland.

– Vi alla vill ha ett hållbart samhälle och vi försöker alla på olika sätt medverka så att så ska ske. Men man gör det lite för enkelt för sig om man bara tittar på miljön. Vill du ha ett hållbart samhälle så måste du också ha ett holistiskt synsätt. Det betyder att du måste titta på den ekonomiska delen och den sociala delen, vilka effekter det får, säger Thörnroos.

– Vad vi säger från landskapsregeringens sida är, ja, vi är för ett hållbart samhälle men det måste finnas en balans. Det är därför som vi förespråkar det här undantaget, fortsätter hon.

Uppfattar ni då att de här summorna som det ska handla om för att klimatkompensera skulle vara oskäliga för rederierna?

– Ja, det kommer inte att handla om oskäliga summor utan det kommer att handla om att trafiken kommer att avslutas, säger Thörnroos.

Åtgärden ifrågasätts av sakkunnig

Henrik Ringbom, professor i havsjuridik vid Åbo Akademi, är kritisk mot skrivelsen i regeringsprogrammet.

– Det finns ju flera saker som man kan säga om den saken. Det första är huruvida det är förnuftigt och försvarbart att tillämpa det här undantaget av den här typen av trafik överhuvudtaget, säger Ringbom.

Jag tror faktiskt att det finns väldigt stora juridiska problem med den här lösningen som jag inte tror att man har tänkt på riktigt

Henrik Ringbom, professor i havsjuridik vid Åbo Akademi

Ringbom lyfter fram frågan om att de fartyg som inte faller under ö-undantaget enligt regeringsprogrammet ska kompenseras för att bevara en rättvis konkurrens på marknaden.

– Så det blir en mycket dubiös klimatlösning, för vitsen med det här hela direktivet är ju att man ska övergå till en klimatvänlig form av sjötransport. Det är det som hela grejen handlar om och därför är undantag lite riskabla ur en miljöpolicy och från ett ryktesperspektiv. Dessutom är det ju då en väldigt dyr sak om man dessutom ska börja kompensera andra som inte får det här undantaget.

– Det här är faktiskt inte särskilt sparsam politik och inte särskilt bra miljöpolitik heller tycker jag. Plus att jag faktiskt tror att det finns väldigt stora juridiska problem med den här lösningen som jag inte tror att man har tänkt riktigt, säger han.

Rederierna vill dra sitt strå till stacken

Rederi Ab Fjärdvägen är ett av de rederier som inte inkluderas i ö-undantaget, men som enligt regeringsprogrammet är berättigad kompensation. För dem är skrivelsen om kompensation livsviktig. Jonas Henriksson, verkställande direktör, betonar att det viktiga för dem är att villkoren är lika för alla.

– Annars blir ju konkurrensen helt satt ur spel då vi måste betala och alla andra får köra utan att betala. Så det borde ju vara lika för alla.

Utan det stöd som är inskrivet i regeringsprogrammet, skulle det mindre rederiet som enbart har fraktfartyg inte ha en möjlighet att konkurrera med passagerarfartygen.

Viking Line är ett av de rederier som inkluderas i undantaget. Enligt Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör, var skrivelsen i regeringsprogrammet en lättnad. Delar av rederiets rutter kommer att falla under utsläppshandeln, men de behöver inte betala för utsläppen som uppstår mellan fastlandet och Åland.

– För oss innebär det en lättnad eftersom regelverken faller på plats innan vi har tillgång till alternativa bränslen. Vi skulle kunna köra Viking Glory och Viking Grace på biogas eller syntetiska gaser men det finns inte tillgängligt. Den lilla mängd som finns är så dyr att det inte är möjligt att använda större mängder.

Eftersom det är frågan om ett tidsbegränsat undantag så är det ju egentligen en tidsfråga innan all sjötrafik kommer att ingå i den här utsläppshandeln. Har ni någon slags tanke om hur ni kommer att arbeta inför det?

– Man måste komma ihåg att även om det skulle gälla nu så kan vi inte bli mer miljöanpassade eftersom vi inte kan göra något när det inte finns tillgängligt alternativa bränslen, berättar Johanna Boijer-Svahnström.

Jonas Henriksson på Rederi Ab Fjärdvägen ser framåt.

– Vår trafik skulle säkert ypperligt passa för ett elfartyg kanske eller något liknande men ännu kan jag inte säga någonting om det. För vår del spelar det ingen roll om vi betalar för våra utsläpp nu eller senare. Alla måste bidra till miljön på ett eller annat sätt, säger han.

För Rederi Ab Fjärdvägen skulle utsläppshandeln årligen kosta 500 000 euro medan Viking Lines räkning skulle falla på över 20 miljoner euro per år.

Prioriteringsfråga mellan ekonomi och miljö

Enligt Lantråd Veronica Thörnroos finns det en stark vilja bland de åländska rederierna att bidra till en hållbar utveckling.

– Det som vi är bekymrade över från Åländska sidan och landskapsregeringen är att redarna gör bedömningar om att man inte kan fortsätta trafiken. Man kan ju inte heller driva en verksamhet som är oekonomisk, säger Thörnroos.

Henrik Ringbom, professor i havsrätt, är inte förvånad över rederiernas agerande.

– Det är egentligen inte så hemskt mycket att rederierna tänker så här som jag har reagerat mot. Rederier brukar göra så och det är naturligt att de tittar på de ekonomiska sidorna. Men det närmaste är att politikerna både på landskapsnivå på Åland och nu på riksnivå så totalt kritiklöst går in för en lösning som blir jättedyr och jättekomplicerad och dessutom är juridiskt tvivelaktig, säger Ringbom.

Ringbom betonar att processen kring undantaget och stöden inte är helt klara. EU-kommissionens möjlighet att ifrågasätta undantag som godkänts nationellt är begränsad. Vad gäller statsstöd till sjöfarten har kommissionen en viktig roll i att analysera deras laglighet.

Artikeln uppdaterad 5.7.2023 klockan 11:09 med rättelse av summan som Rederi Ab skulle betala för klimatutsläpp från 50 000 euro till 500 000 euro årligen.

Artikeln uppdaterad 5.7.2023 klockan 15:29 med förtydligande meningar om EU-kommissionens roll i verkställandet av undantaget.

Artikeln uppdaterad 5.7.2023 klockan 15:56 med en ändring i ingressen. Tidigare stod det att sjöfarten inkluderas i utsläppshandeln, förutom den i Bottniska viken. Denna mening är borttagen eftersom sjötrafiken i stora delar av Bottniska viken fortsättningsvis är med i utsläppshandeln även om de får en kompensation av staten enligt regeringsprogrammet.