Tysk-finska handelskammaren: Regeringens skandaler har inte skadat handelsrelationerna

Finlands regeringskris har under den senaste tiden nått över nyhetströskeln världen över. Sannolikt klingar skämt om nazism värre i Tyskland än i något annat land.

Tyskland är Finlands viktigaste exportland. Under de senaste dagarna har flera tidningar i Tyskland publicerat kritiska artiklar om Finlands regering och särskilt Sannfinländarna.

Lotta Westerlund är vice verkställande direktör för Tysk-finska handelskammaren. Hon har noga följt med all den negativa publiciteten mot Finland i Tyskland. Hennes bedömning är ändå att skriverierna åtminstone ännu inte har skadat Finlands handelskontakter.

Så skriver tyska tidningar om Finland:

Den finska regeringen har knappt suttit i två veckor, men redan nu står det klart: Det är en avgrund.

Så skriver Süddeutsche Zeitung om den finländska regeringen i en artikel den 4 juli som rubriceras ”Skräckkabinettet”.

Rubriken motiveras med ministrars kopplingar till nynazistiska grupperingar, Hitlervitsar, rasistiska anspelningar och hänvisningar till konspirationsteorier.

Den hör till de tyska tidningsartiklar om Finlands nuvarande regering som har väckt mest uppmärksamhet i Finland.

Texten lyfter inte bara fram näringsminister Vilhelm Junnilas (Sannf) avgång, utan skriver att han ännu inte hade tömt sitt skrivbord då det på webben efter timme lades fram bevis för att såväl justitieminister Leena Meri (Sannf) som inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) upprepade gånger hade ventilerat den högerextrema konspirationsteori som kallas befolkningsutbyte.

Süddeutsche Zeitung noterar att Orpo på tisdagen försäkrade att Mari Rantanen ”inte har något med högerextremister att göra” trots att hon på veckoslutet hade raderat en tweet där hon hade skrivit att ”Vi inte ska vara så blåögda, att vi snart inte längre kan bli mer blåögda”.

Det har inte heller undgått Süddeutsche Zeitung att Finlands nya utrikeshandelsminister Ville Tavio (Sannf), som därmed ansvarar för goda ekonomiska förbindelser till de europeiska partnerländerna, i februari 2022 betecknade ”EU-globalismen” som ”en ny form av fascism”.

Inte heller glömmer Süddeutsche Zeitung att lyfta fram att sannfinländska riksdagsledamöter har skymfat journalisten Ida Erämaa på Iltalehti så illa att både Finlands Journalistförbund och Chefredaktörsföreningen har protesterat.

Ironiskt är att en av de saker Erämaa kritiserade i sin text som utlöste aggressionerna mot henne är att Sannfinländare ofta angriper pressfriheten.

Också Europarådet i Strasbourg är bekymrat över fallet med Ida Erämaa.

Süddeutsche Zeitungs text slutar med att berätta hur den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet under regeringsförhandlingarna offentliggjorde ett fotocollage där Petteri Orpo (Saml) framställdes som en liten pojke som satt i famnen på Riikka Purra (Sannf).

Intill bilden stod texten ”Extremhögerns marionetter”. Socialdemokraterna drog tillbaka collaget efter några dagar med motiveringen att ”det inte stämmer för Finland”. Süddeutsche Zeitungs slutsats är ändå att det tyvärr nog stämmer nu.

Süddeutsche Zeitung är inte den enda tidning som nu ger Finland den här typen av publicitet.

Frankfurter Allgemeine Zeitung är Tysklands tredje största tidning. Den är konservativ och räknas som elitens tidning. Den rubricerar sin artikel ”Ett fiasko kort efter start”.

Tidningen tar sats i regeringskrisen som ledde till Vilhelm Junnilas avgång och går vidare till anklagelserna mot inrikesminister Mari Rantanen.

Tageszeitung, som är en mindre Berlintidning på vänsterkanten, går ännu längre. I en kolumn skriver Reinhard Wolff att Orpo borde avsluta regeringssamarbetet med Sannfinländarna så fort som möjligt om han bryr sig om Finlands anseende. Rubriken lyder: ”Tio dagar för många”.

Den 30 juni publicerade också Die Welt en nyhetstext om Junnilas avgång och orsakerna till den.

Tyskland dömer dem som gör fel, inte deras hemland

På tysk-finska handelskammaren tar Lotta Westerlund alltså ännu rapporteringen med ro.

– Situationen är inte så kritisk som vi kanske tror här i Finland. Några tyska medier har reagerat på situationen i Finland, men den här frågan har inte nått över kvällsnyheternas nyhetströskel. Det här är en större fråga i den finländska inrikespolitiken än vad den är i Tyskland.

Det finns också andra orsaker till att Lotta Westerlund inte tror att händelserna i Finland påverkar handelsrelationerna värst mycket.

– Tyskarna är inte så känsliga för den här typen av politiska händelser som vi kanske tror. Finland har ett mycket bra rykte i Tyskland. Finländska företag anses vara mycket innovativa. Det är också viktigt att förstå att man i Tyskland anser att individer själva bär ansvaret för sina handlingar. Om någon har betett sig fel är det den personen som kritiseras. Inte hela landet.