”Folk bar hem datorerna från kontoret” – coronapandemin ledde till snabba förändringar i det tyska arbetslivet

Att förmedla chefer mellan Norden och Tyskland är något som rekryteringsföretaget Nordic Minds har specialiserat sig på. Bakom företaget står finlandssvenska Marcus Honkanen, som har en lång erfarenhet av tyskt arbetsliv.

– När jag kom till Tyskland röktes det på kontoren, faxen var i aktivt bruk och högre chefer kunde stå och diktera e-post. Det här var saker som jag starkt regerade på, för något liknade hade jag inte upplevt i arbetslivet i Finland, säger Marcus Honkanen.

Till Tyskland kom han redan år 2004 och efter det har det hänt en hel del i det tyska arbetslivet. Den mest drastiska förändringen skedde under coronaåren.

– Tyskarna var tvungna att plötsligt bli vana vid distansarbete. Det var på många bolag som man bar hem sina datorer från kontoret, då bärbara datorer inte var värst vanliga, summerar Honkanen förändringen i ett land där distansarbetet tidigare hade varit ett verkligt undantag.

Också för det egna företaget Nordic Minds hade coronan till en början omfattande följder. De nya uppdragen föll plötsligt bort, men som tur hade man en del redan överenskomna rekryteringsuppdrag som skulle slutföras.

Där man tidigare personligen hade träffat alla dem som skulle intervjuas för olika jobb, gjordes intervjuerna nu enbart på distans. Det här är något man till största delen håller fast vid också i dag.

Efterfrågan på nordiskt ledarskap

Jag träffar Marcus Honkanen på rekryteringsföretagets kontor i centrum av Hamburg. Hit flyttade han år 2009 efter studier i Göttingen och arbete i Köln. Företaget har i dagens läge 12 anställda och innan året är slut ska man vara 15.

– Hamburg passade väldigt bra in i affärsverksamheten, eftersom vi vill vara en brygga mellan Norden och Tyskland. För det är Hamburg ett naturligt val, då man kan köra till Danmark och Sverige och då också Finland ligger rätt nära.

Om företaget berättar han att man förutom att rekrytera personer i ledningsposition i bägge riktningar mellan Norden och Tyskland också vill vara nordiska ledarskapsexperter i Tyskland.

Efterfrågan på just nordiskt ledarskap håller enligt Honkanen på att bli större.

– Den tyska arbetsmarknaden är i förändring och det går mer och mer mot nordiskt ledarskap. Konkret betyder det här att nordiska värden som jämlikhet, transparens och ett kollaborativt arbetssätt blir viktigare i Tyskland.

– Vi vill vara med och hjälpa tyska bolag genom den här förändringen, säger Honkanen.

Tyskakunskaperna kan bli ett problem

Då man rekryterar nordbor för Tyskland ser man förstås främst på personernas erfarenhet, kompetens och språkkunskaper. Också en viss förhandskännedom gällande Tyskland ser man som viktig.

– Det är lätt att tänka att Finland och Tyskland är väldigt liknande kulturer. Kanske det också känns så först, men går man djupare in så finns det väldigt stora skillnader.

– Det handlar till exempel om feedbackkultur. I Tyskland kanske man inte ger så mycket positiv feedback som man ändå gör i Finland och Norden. Allt mellan privat och arbete skiljs väldigt strikt åt. Vi kommer från ett transparent Norden och Tyskland är väldigt slutet, säger Honkanen.

Han påminner också om att det inte är ett automatiskt framgångskoncept att ta in en nordisk chef. Som exempel nämner han varuhuskedjan Karstadt som ville ta sig ur sin djupa kris med hjälp av en ny chef från Ikea.

– Tar man en nordisk chef måste man även beakta att det passar in i företagets kultur och organisation och så måste man samtidigt se till att det finns en genuin vilja till förändringar.

I framtiden kan det ändå komma att bli svårare att rekrytera finländare som kan tyska. Sedan flera år tillbaka står nämligen klart att intresset för att läsa tyska i gymnasiet har rasat.

– Jag upplever det här på samma sätt och det är synd. Å ena sidan har vi allt färre finländare som kan tyska och å andra sidan är Tyskland Finlands viktigaste handelspartner.

Allt färre läser tyska i gymnasiet – besök i Tyskland och direkt kontakt med språket motiverar studerande från Kimitoön

Korta språk ger i dag låga poäng i betygsantagningar.

Som medlem av den rådgivande nämnden vid den tysk-finska handelskammaren i Helsingfors är Honkanen själv med om att försöka betona tyskans och Tysklands betydelse inom affärslivet.

– Jag ser att fler tyskkunniga också skulle hjälpa Finland som land.

Ökat intresse för Centraleuropa

Som en följd av Ukrainakriget ser Honkanen också att Tyskland och Centraleuropa spelar en viktigare roll för företag från Norden.

– Traditionellt har finska och nordiska bolag varit aktiva i Ryssland och då det här inte längre är möjligt så har det lett till att allt fler bolag blickar mot Centraleuropa och Tyskland när det gäller expansionsplaner.

Via ansökningsprocessen och sitt Natomedlemskap har Finland under det senaste året fått så mycket publicitet i Tyskland som aldrig tidigare. Det här har enligt Honkanen visserligen inga direkta följder för affärerna, men det bidrar till en Finlandsbild som också gagnar det egna företaget.

– Vi lever nog starkt av Finlandsbilden och bilden av hela Norden. Vi vill definieras som nordiska och på så sätt vara annorlunda på ett positivt sätt.

Att Finland nu har en ny regering, som i Tyskland hittills har stått för allt annat än positiva rubriker, ser Honkanen som problematiskt. Det samma gäller för den finländska debatten kring arbetskraft från utlandet.

– Hela den här diskussionen känns väldigt småskalig och onödig. Det behövs helt enkelt mer arbetskraft och det här är oundvikligt på arbetsmarknaden.

Också i Tyskland talas sedan länge om en stor brist på arbetskraft och enligt Marcus Honkanen märks det här av också på chefspositionerna.

– På våra kandidatlistor har vi nuförtiden allt fler personer i 60-årsåldern. Å ena sidan måste bolagen vara beredda att i högre grad ta äldre personer i betraktande och å andra sidan måste de här kandidaterna vara beredda att ge järnet en gång till och kanske hållas kvar i arbetslivet lite längre än planerat.