I sommar karteras lagunerna längs Östersjökusten: ”Hittills har det gått bra”

Nu undersöker Forststyrelsens havsteam lagunerna längs Finlands kust. Muddringar och strandbygge hör till saker som kan försämra de hotade kustlagunerna.

Under sommaren samlar Forststyrelsens Naturtjänster in information om lagunerna längs Östersjökusten. Kustlagunerna är skyddade havsvikar, som inkluderar flador och glon. Dessa är grunda vikar avsnörda från havet som isoleras allt mer i takt med landhöjningen. Flador och glon är typiska för Kvarkens kust och klassificeras som hotade naturtyper.

Kustlagunerna utgör värdefulla livmiljöer för många arter; här leker bland annat fiskar som abborre och gädda. Strandbyggande och muddring försämrar kustlagunerna, eftersom de är mycket känsliga för även små förändringar i omgivningen.

Laguner är den enda naturtypen i Östersjön vars status snabbt kan påverkas genom effektiva skydds- och restaureringsåtgärder. Det är anledningen till att de har valts ut till årets Velmu-karteringar. Målet med Velmu-karteringarna, som påbörjades för drygt tjugo år sedan, är att kartera hela Finlands kust.

En hittills lyckad sommar

Essi Keskinen och Erika von Essen är två av karterarna från Forststyrelsens havsteam som i sommar utforskar undervattensnaturen i de kustnära lagunerna. De säger att sommarens undersökningar pågår in i september, och att de under den tiden kommer att hinna röra sig ända upp till Torneå.

Erika von Essen studerar miljö-och marinbiologi vid Åbo Akademi och jobbar i sommar med att undersöka undervattensväxtligheten. Hon säger att sommaren varit lyckad så här långt, trots att tidschemat varit väldigt tajt.

– Alltid när det kommer till sådana här jobb spelar förstås också väder och vind roll, säger von Essen. Det kan vara svårt att veta hur det kommer att gå, men hittills har det gått bra.

De rör sig på vattnet med hjälp av SUP-brädor och bland annat vattenkikare används för att kunna se ner under ytan. Just vattenkikarna kommer idag till användning, tack vare det klara vattnet. Karterarna för anteckningar över arterna i vattnet och tar prover ifall de stöter på något okänt.

Kvaliteten på lagunerna varierar

Denna soliga förmiddag befinner de sig vid en flada ute i Malax skärgård. Essi Keskinen, marinbiolog vid Forststyrelsen, säger att fladan de för tillfället undersöker är i naturtillstånd och av utmärkt kvalitet. Det finns mycket fisk och vattnet är klart.

– Här hittas även kransalgsängar, som är både hotade och skyddade, säger Keskinen. Hela bottnen täcks av växtlighet och det finns inga tecken på övergödning. Det är en riktigt underbar plats.

Essi Keskinen säger att SYKE (Finlands miljöcentral) gjord modelleringar på havsnaturen. Enligt modelleringarna ska havsnaturen de nu befinner sig vid vara av god kvalitet. Deras uppgift är att kontrollera att detta stämmer.

Erika von Essen säger att de under sommaren kommer att kartera en viss mängd laguner av både bättre och sämre skick, för att sedan kunna jämföra deras artsammansättningar. I lagunerna som klassificeras som dåliga syns ofta den mänskliga påverkan genom att exempelvis bottnen muddrats. Även sikten i vattnet kan vara dålig och arterna få. Det är heller inte ovanligt att någon art kraftigt dominerar.

– Förstås är det ju alltid bättre om biodiversiteten på platsen är högre, säger hon. Det indikerar på att vattenkvaliteten är bättre.

Förutom att ekosystemet i de sämre lagunerna ser annorlunda ut, är de pågrund av den dåliga sikten även svårare att undersöka. Ibland kan behöva använda sig av räfsor för att få tag i växterna, eftersom bottnen inte är synlig från SUP-brädorna. Räfsorna används även i djupare vatten.

Karterarna säger att det andra teamet de samarbetar med under förmiddagen befinner sig i Replot. Essi Keskinen och Erika von Essen kommer lite senare att bege sig mot Södra Vallgrund för att fortsätta med dagens undersökningar.