USA:s beslut att skicka klusterbomber till Ukraina väcker starka känslor – 111 länder har helt förbjudit klusterammunition

President Joe Biden har bestämt att USA ska leverera klusterbomber till Ukraina. Enligt säkerhetsrådgivare Jake Sullivan handlar det om tusentals bomber.

Ukraina har länge bett om att få klusterammunition från väst och under de senaste månaderna har ukrainarnas vädjan blivit mer högljudd. Också i Ukraina är frågan kontroversiell eftersom klusterbomber sprider mindre bomber som inte alltid detonerar.

Det innebär att bomber kan bli och ligga på marken och utgöra en fara för civila.

– Vi kommer ändå att bli tvungna att röja minor i de här områdena, så det är bättre om vi själva har kapaciteten att använda de här vapnen, säger Oleksandra Ustinova, en ukrainsk parlamentsledamot som aktivt har lobbat för att Washington ska skicka mer vapen till Ukraina.

Ustinova tackar den amerikanska kongressen för att ha övertalat Bidens administration att godkänna den här vapenleveransen, enligt nyhetsbyrån AP.

Biden bekräftade beslutet

Bidenadministrationen meddelade om beslutet att sända klusterbomber till Ukraina på fredag kväll finsk tid.

Enligt säkerhetsrådgivare Jake Sullivan handlar det om tusentals bomber. Han säger att USA inte tänker lämna Ukraina försvarslöst och att Kiev har lovat använda den kontroversiella ammunitionen försiktigt, enligt nyhetsbryån AFP.

– Nu är rätt tid för USA och våra allierade att erbjuda sådana vapensystem som Ukraina behöver, från klusterammunition till F- 16-plan och Atacms (ballistisk robotar) för att hjälpa dem i deras avgörande motoffensiv, säger republikanen Michael McCaul, ordförande i representanthusets utrikeskommitté.

Kontroversiell ammunition

Både Ukraina och USA:s försvarsministerium Pentagon säger att Ryssland använder klusterbomber i kriget. Klusterbomber är speciellt effektiva i offensiva operationer eftersom de mindre bomberna kan oskadliggöra flera personer på en gång.

Det är upp till enskilda medlemmar att fatta beslut om leveranser och militära försändelser till Ukraina

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, i en intervju för NRK idag - tidigare har han uttalat sig starkt kritiskt till Ukrainas vädjan att få klusterbomber

Sammanlagt 123 länder har i princip förbundit sig till att följa Konventionen om klusterammunition. Av dem stöder 111 länder konventionen ”fullt ut”, enligt den organisation som övervakar implementeringen av konventionen. Finland, Ryssland, Ukraina och USA hör inte till de här länderna.

Klusterbomber jämförs ofta med landminor eftersom de mindre sprängladdningarna kan utgöra ett hot mot civilbefolkningen i decennier efter att de har använts i krig.

Enligt mänskorättsorganisationen Amnesty International är upp till en femtedel av de mindre bomberna så kallade blindgångare som inte genast exploderar. Röda korset säger att 10-40 procent inte detonerar genast.

Enligt amerikansk lag är det förbjudet att tillverka, använda eller leverera klusterammunition som har fler blindgångare än en procent. Nyhetskanalen CNN uppger att det nu handlar om klusterbomber som skjuts av artilleriet och innehåller 88 små bomber per bombkapsel.

Washington Post säger att det handlar om bombkapslar med 72 små bomber varav, enligt Pentagon, 6 procent inte brukar detonera. Pentagon säger också att de nya vidareutvecklade klusterbomberna av den här typen bara har knappt 2,5 procent blindgångare.

Det tyder på att president Bidens beslut att leverera klusterbomber till Ukraina kan bryta mot amerikansk lag.

Ryssland har använt klusterbomber under hela kriget - det har Ukraina också gjort

Ukraina har redan från början av kriget beskyllt Ryssland för att skjuta klusterbomber mot ukrainska ställningar. Däremot har Ukraina inte formellt erkänt att deras egna trupper också har använt sådan ammunition. Enligt bland annat mänskorättsorganisationen Human Rights Watch är det ändå klart att båda sidorna har skjutit klusterammunition mot varandra.

– All användning av klusterammunition, var den än används, av vem som än använder den, måste fördömas, sa Gilles Carbonnier från Röda korset på en konferens om klusterammunition i Geneve i fjol.

Washington Post skriver att Ukraina dels har använt sig av gammal klusterammunition som har funnits kvar i lager från Sovjettiden, och dels av ammunition landet har fått av andra länder. Enligt CNN är det Turkiet som på senare tid har levererat klusterbomber till Ukraina.

Organisationen Cluster Munition Coalition CMC uppger att klusterbomber har använts i krig sedan 1943, då både Sovjetunionen och Tyskland använde dem. Sedan dess har de använts i 40 konflikter.

– Bidenadministrationens beslut att leverera klustervapen kommer att bidra till fruktansvärda offer för civila ukrainare som drabbas både omedelbart och i många år framöver. Rysslands och Ukrainas användning av klustervapen bidrar till Ukrainas redan massiva nedsmutsning av sprängämnen och landminor, säger Paul Hannon från CMC.

I ett pressmeddelande skriver organisationen att den är bestört av det förmodade beslutet.

Ryssarna använder klusterbomber mot oss så vi har full rätt att använda samma ammunition i självförsvar

Oleksii Reznikov, Ukrainas försvarsminister

Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov säger att anledningen till att Ukraina behöver amerikansk klusterammunition är att Ryssland har ett så massivt övertag när det gäller tillgång till artilleripjäser, både konventionella och klusterbomber.

– Ryssarna använder tre till fyra gånger mer artillerigranater av olika kaliber än vad vi gör. Vi måste använda vår ammunition sparsamt och kan inte bombardera dem lika intensivt. Eftersom de här (klusterbomberna) är effektiva, säger Reznikov, så kompenserar de för den här skillnaden.

Reznikov lovar att bara använda ammunitionen på stridsfälten så att inga civila kommer till skada.

Frankrike och Tyskland har enligt tidningen The New York Times kort konstaterat att de har skrivit under Konventionen om klusterammunition och inte kommer att skicka klusterammunition till Ukraina.

– Det är inte ett alternativ för oss, sa Tysklands försvarsminister Boris Pistorius inför pressen i Bern i Schweiz.

USA:s bekräftade beslut om att sända klusterbomber lades till i artikeln 7.7. kl. 21.50.