Personalbristen inom restaurangbranschen fortsätter – många nyutexaminerade byter bransch

Under coronapandemin var det många inom restaurangbranschen som bytte bransch. De har inte kommit tillbaka och inte heller via utbildningarna får man tillräckligt med folk. Branschen ser ändå ljust på framtiden.

Restaurangbranschen kollapsade under coronapandemin, när många erfarna arbetstagare fick nog. Branschen har inte återhämtat sig än, fastän yrkesutbildningarna inom restaurang- och cateringbranschen är populära.

Mats Eriksson är ordförande för arbetslivskommissionen för turismbranschen vid utbildningsstyrelsen och huvudförtroendeman för regionens Scandic-hotell.

Enligt honom finns det ett stort intresse av branschens utbildningar, men det syns inte i arbetslivet.

– En märklig detalj är att sysselsättningsgraden för färdigutbildade är nästan 80 procent, vilket betyder att över 20 procent inte är anställda inom branschen.

Eriksson tror att en delförklaring är att unga har en felaktig bild av restaurangbranschen.

– Det är populärt att söka arbete till ställen som är sofistikerade, eller på något sätt lyxiga. I verkligheten finns det väldigt få sådana platser, och arbetsgivarna publicerar sällan dessa tjänster.

Branschens dragningskraft har enligt Eriksson inte minskat. Nyutexaminerade har bara fler faktorer de utgår från när de väljer arbetsplats

– Lönen är en stor faktor, men det är inte på något sätt den största. Arbetssökande väljer utgående från sin egen värdegrund. De vill ha en arbetsgemenskap där det är trevligt att jobba, säger Eriksson.

Restaurangbranschen är i förändring

Enligt statistik från Österbottens TE-byrå har arbetskraftsbristen inom restaurangbranschen varit på samma nivå de senaste åren. Samtidigt har antalet personer som jobbar inom branschen minskat, säger servicedirektör Juha Nummela.

– Det är ett mindre utbud av dem som redan finns i branschen. Mängden arbetslösa är oförändrad och här kan det finnas utmaningar gällande kompetens som kanske borde åtgärdas.

På TE-byrån ser man också en språklig förändring inom branschen.

– Enligt vad vi hört så görs mycket av arbetet inom branschen på engelska idag, och kanske även det kan påverka branschens attraktionskraft, säger Nummela.

Nummela säger också att de finsk- och svenskspråkiga utbildningarna inom branschen inte drar lika bra som de internationella linjerna.

– Det man också kan se, är att företag tar direkt kontakt med utbildningsinstitutionerna och vill anställa studerande från internationella linjer, eftersom de klarar sig på engelska.

Även företagen måste förnya sig

Utöver att ha en mångkulturell arbetsgemenskap och en attraktiv lönenivå, måste restaurangbranschen också bevisa att den är attraktiv jämfört med andra branscher. Det här har företagen också delvis börjat anpassa sig efter.

– I allt större utsträckning så börjar man inom branschen se personalen som en resurs man satsar på. Man funderar på hur man ska förbättra arbetstrivseln och sammanhållningen i arbetsgemenskapen, säger Eriksson.

Enligt Eriksson är det här viktigt, för i slutändan syns det också i kundbetjäningen.

Sett till helheten tycker Eriksson att känslan inom branschen just nu är god.

– I det stora hela är personalen, som jag träffar, motiverad. De blickar mot framtiden och ser turism- och restaurangbranschen som en stigande trend. Det här är en bransch som alltid kommer att finnas, på ett sätt eller annat.

Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Pohjanmaas artikel: ”Ravitsemusalan henkilöstöpula ei hellitä – moni vastavalmistunut vaihtaa alaa, koska valinnanvaraa löytyy”, skriven av Sebu Björklund.