Stora förändringar i klädindustrins horisont – EU vill avskaffa snabbmode

Utvecklingen av produktspecifika regler för hur kläder ska designas och tillverkas är i startgroparna. Den finska textilindustrin förhåller sig positivt till initiativet, men många detaljer måste ännu redas ut.

Klädindustrin står inför stora förändringar.

EU vill med snabba tag genomföra lagstiftning som kommer att göra stora förändringar i vilka typer av skjortor, byxor, lakan och andra textilier som får säljas i butik.

Målet är att alla textilier som säljs i EU år 2030 ska uppfylla tre kriterier: att de är återvinningsbara, reparerbara och hållbara.

Därför planeras nu bindande regler för hur kläder ska designas och tillverkas i framtiden.

– Om vissa krav inte uppfylls får plagget inte säljas på EU-marknaden, sammanfattar Emmanuelle Maire, chef för cirkulär ekonomi vid EU-kommissionen, i en intervju med Yle.

Aftonbladet: Snabbmodet orsakar miljökatastrof i Ghana – H&M bland de största bovarna

Över en miljon plagg från svenska H&M bara i år.

Detaljerna förbereds ännu

Konceptet är bekant från elektronikförsäljningen: till exempel måste alla kaffemaskiner, kylskåp och tvättmaskiner som säljs i EU uppfylla vissa energieffektivitetskrav.

En liknande förordning planeras nu att utvidgas till att omfatta alla produkter, där textilier är bland de första. Det är ännu oklart exakt hur hållbarhet, reparerbarhet eller återvinningsbarhet kommer att mätas.

En idé som har förts fram är att en viss andel av kläderna ska vara tillverkade av exempelvis returfiber eller att det ska ställas krav på valet av material för kläder.

Dagens återvunna fibrer är inte lämpliga för alla produkter och går inte alltid hand i hand med kvalitet och livslängd

Emilia Gädda från Suomen tekstiili ja muoti

Textilindustrin förhåller sig i princip positivt till målen, men enligt dem finns det flera detaljer som ännu måste redas ut.

Att öka användningen av återvunnet material går till exempel inte nödvändigtvis ihop med kvalitets- och hållbarhetskraven, säger Emilia Gädda, ledande expert för föreningen Suomen tekstiili ja muoti.

– Dagens återvunna fibrer är inte lämpliga för alla produkter och går inte alltid hand i hand med kvalitet och livslängd. Sådana utmaningar finns och vi jobbar som bäst för att hitta lösningar på dem, säger hon.

Textilindustrin hoppas att övergångsperioderna i förordningen kommer att vara tillräckligt långa, och att EU aktivt kommer att rådfråga dem gällande detaljerna. Eventuella återvinningskrav måste till exempel börja i liten skala och växa med tiden, så att såväl tekniken som företagen kan hålla jämna steg med utvecklingen, säger Gädda.

– EU:s textilstrategi bär med sig 16 olika bindande lagstiftningsinitiativ för branschen. Det kommer att kräva en enorm insats från företagen.

Osålda kläder får inte brännas upp

Strategin behandlar inte bara designkrav, utan EU vill också införa regler för vad som ska hända i slutet av klädernas livslopp. Textilindustrins miljöbelastning är helt ohållbar för tillfället, säger kommissionens Emmanuelle Maire.

– Varje år skapas 12 miljoner ton textilavfall inom EU, främst våra gamla kläder. Bara en femtedel av det återvinns, och resten går till förbränning eller soptippar, säger hon.

1 min

Chefen för cirkulär ekonomi vid Europeiska kommissionen, Emmanuelle Maire, förklarar vad förordningen handlar om. - Spela upp på Arenan

I framtiden kommer man inte få skicka produkter som inte längre säljs till förbränning.

Dessutom offentliggjorde kommissionen tidigare i veckan sitt förslag om att utvidga det så kallade producentansvaret.

Detta innebär att aktörer inom textilindustrin skulle stå för kostnaderna för såväl insamling som bortskaffande av textilier som ska slängas. Just nu är insamlingen av sådana textilier fortfarande i startgroparna i Finland och ligger på kommunernas ansvar.

Vad innebär förändringarna för konsumenterna?

Konsumenterna kommer sannolikt att se företagens insats främst i vad som säljs i butikerna och till vilket pris. Tanken är att det ska bli lättare för butikerna att göra ansvarsfulla val om det bara finns ansvarsfulla alternativ att tillgå.

Klädbranschens problem kan sammanfattas med ett ord: snabbmode. Det betyder att företagen försöker sälja så mycket som möjligt till ett så lågt pris som möjligt.

– Vi är i en situation där priserna har pressats så lågt att det återspeglas i såväl kvaliteten som hur kläderna används, säger Emilia Gädda.

Det är dags för snabbmode att gå ur modet. Det är den Europeiska kommissionens uttalade mål.

Enligt Gädda är finska företag inte alls i ”snabbmodebranschen”. Däremot finns det flera internationella lågmodekedjor som är verksamma i Finland och det är dem kommissionen vill komma åt med hjälp av förordningen.

Den finska textilindustrin vill försäkra sig om att de strikta EU-reglerna är desamma för alla.

– Hur kommer marknadsövervakningen att säkerställas? Hur säkerställer vi att ett företag som verkar utanför Europa men säljer till Europa inte har en särställning eller konkurrensfördel, frågar Gädda.

Regleringen av textilindustrin är för närvarande på väg genom EU:s lagstiftande organ. Tanken är att de bindande reglerna ska träda i kraft mellan 2025 och 2026. Finslipningen av reglernas detaljer kommer uppskattningsvis att börja nästa år.

Artikeln är en bearbetad översättning av artikeln EU haluaa pikamuodin pois muodista, ja se tulee muuttamaan vaatebisnestä isosti, skriven av Kaisa Uusitalo. Översättningen är gjord av Anna Louhisto.