Granarna dör och humlorna orkar inte flyga – hettan i huvudstadsregionen är skadlig för naturen

Torka och värme påverkar artsammansättningen. Dessutom kommer nya arter från Sydeuropa och vissa arter i regionen flyttar norrut.

På grund av klimatförändringen blir somrarna även i huvudstadsregionen varmare och mer extremväder, såsom längre torrperioder och stundvisa skyfall blir sannolikt vanligare.

I sommar har det vid upprepade tillfällen varnats för skogbrand på grund av torkan och i juni uppmättes rekordlåga nivåer regnvatten vid Helsingfors-Vanda flygplats.

Varmare somrar och torrperioder påverkar regionens ekosystem.

– Vi får färre arter och artsammansättningen kommer att förändras, säger Torgny Backman som är biolog och doktorand i hållbart utnyttjande av förnybara naturresurser.

Torka påverkar bland annat granen ytterst negativt. Den behöver fuktig mark och torkar lätt, vilket leder till att den blir anfallen av granbarkborren.

Mera löv, färre barr

Om granen försvinner blir skogen mer lövrik, vilket påverkar artsammansättningen.

Bland annat ser man att de arter som nu finns i södra Finland flyttar norrut såsom vallhumlan.

Och samtidigt migrerar nya arter från Mellaneuropa till bland annat södra Finland.

Stekelarten Ixodiphagus hookeri som är specialiserad på att äta fästingar hittades för några år sedan här och kan vara en av arterna som är på intåg, säger Backman.

– Med tanke på att klimatförändringen redan lett till att fästingar kan lägga dubbelt så många ägg, är fler naturliga fiender välkomna.

Backman menar att problemet är att klimatförändringen sker för snabbt.

– På kort sikt kan arterna klara av extremväder såsom hetta och torka men i det långa loppet fungerar det inte.

Hittills har arterna klarat sig någorlunda tack vare så kallad fenotypisk plasticitet, vilket gör att vissa artindivider kan anpassa sig realtivt bra på kort sikt utan större genetiska förändringar.

– Men på lång sikt är det inte hållbart, utan hela populationer kommer att reduceras. Om den genetiska mångfalden inom arterna är tillräckligt stor kan de individer som är bättre anpassade till miljöförändringarna överleva, annars är risken för lokala utdöenden stor.

Torkan i juni ställde till det för många arter

– När växterna blir stressade av torka så sätter de mer energi på att överleva istället för att producera de naturliga gifter som krävs för att hålla borta skadeinsekter. Då blir de lättare anfallna och det ser man ofta bland annat på bärbuskarna och fruktträden i trädgården, säger Backman.

Det är också anledningen till att granen blir anfallen av granbarkborren vid torka.

Ett exempel på ekosystem som lidit av torkan är bergsängar som bland annat hittas på Fårholmen och som kännetecknas av ljusbelägna berg med hög mångfald av olika växter, speciellt örter. På dylika platser torkade växtligheten ut rejält i juni, vilket är problematiskt för många insekter.

Vi har bland annat över 2000 arter av fjärilar i Finland varav de flesta är anpassade till att äta en eller några få växtarter som larver. Om deras värdväxter missgynnas får också fjärilarna det tufft.

– Bland annat fjärilsarterna ängs- och hedpärlemorfjäril kan ha minskat vid bergsängar i år på grund av att fjärilarnas värdväxt, styvmorsviol, tagit stryk av torkan.

Backman spekulerar också kring att fjärilsarten skogsvisslare som har käringtanden som värdväxt kan ha minskat till följd av torkan.

– Jag har inte följt upp populationen, men typiskt när en värdväxt missgynnas är att också fjärilen gör det. Nästa år vet vi hur det ligger till.

Regnen i juli kan dock ha hunnit gynna fjärilen och flera andra arter, samtidigt som regnen kan ha kommit försent för andra arter, säger han.

Värmen försvårar för flera arter

De välkända pollinatörerna, humlorna, drabbas också av värmen. På grund av den varma pälsen undviker de att flyga om temperaturen stiger för mycket, berättar Backman.

– Eftersom de samlar upp pollen på sina bakben blir de tyngre vilket gör det ännu jobbigare att flyga i värmen. Detta gör att humlorna kan undvika de varmaste timmarna och då finns det risk att grödor blir sämre pollinerade.

Knep för att hjälpa växter och djur

– Lägg ut vattenskålar till insekterna och fåglarna i trädgården. Dessa ska ha stenar eller kvistar i sig så att djuren kan ta sig upp ifall de faller. Och har man mer plats på tomten kan man anlägga ängar och dammar för de gynnar fler djur än enbart vad en vattenskål gör.

Ett annat tips är att bygga stekelhotell som våra inhemska steklar såsom solitära bin, rovsteklar, guldsteklar och parasitsteklar och citronbiet kan lägga sina ägg i.

– Det råder brist på död ved i våra skogar då den oftast röjs bort med en gång. Men död ved är väldigt viktig för många insekter och bland skogens alla arter är cirka en fjärdedel, eller hela 5000 arter, beroende av död ved under något skede i deras liv.

Själv har Backman lagt ut flera stekelhotell vid Majstads strandpark vid Arabiastranden. Och flera har redan gästats flitigt av bland annat murarbin, citronbin och olika rovsteklar.

Stekelhotellen har Backman byggt av en torkad ved som han borrat 2-7 millimeters breda hål i.

– Olika steklar behöver olika stora hål och de ska alltid ha en ingång och en bakvägg.