Finland är på god väg med klimatmålen men det finns utrymme för förbättring

Klimatberättelsen för i år överlämnades till riksdagen fredagen den 14 juli. Finlands utsläpp fortsätter att minska, men speciellt inom markanvändningssektorn finns det mycket att utveckla, visar rapporten.

Klimatårsberättelsen har framställts sedan år 2019. Berättelsen är en årlig redogörelse som bereds i ledning av Miljöministeriet och ska innehålla information om hur klimatpolitiken verkställs i Finland.

Årets klimatberättelse godkändes av statsrådet på deras allmänna sammanträde fredagen den 14 juli och berättelsen överlämnades vidare till riksdagens behandling.

Magnus Cederlöf, som är medarbetare i det team som har ansvarat för årsberättelsen, uppfattar klimatårsberättelsen som en möjlighet för riksdagen att diskutera aktuella klimatpolitiska frågor. Årsberättelsen ska även informera den breda allmänheten om vad som sker i klimatpolitiken.

Enligt Cederlöf visar årsberättelsen att utsläppsutvecklingen går åt rätt håll, det vill säga att utsläppen har minskat. Utsläppen året 2022 var 45,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, 2 miljoner ton mindre än år 2021.

– Om man jämför med utgångsläget, och vi brukar ha år 1990 som ett allmänt referensår för hur utvecklingen har gått, så har utsläppen minskat med cirka en tredjedel, säger Cederlöf.

Om trenden fortsätter kan vi halvera våra utsläpp jämfört med år 1990. Det här skulle båda gott för det 60 procents utsläppsreduktionsmål som är ställt för 2030.

Cederlöf är hur som helst inte allt för optimistisk.

– Det som är bekymmersamt i vår utveckling är speciellt om man går ner på sektornivå och tittar på situationen framför allt inom markanvändningssektorn. Där ser vi att vi är ganska långt borta från målsättningar som är uppställda både i EU-lagstiftning, men också i vår nationella lagstiftning.

Markanvändningssektor igen en kolsänka

Förra årets klimatårsberättelse visade att markanvändingssektorn för första gången hade blivit en utsläppskälla istället för en kolsänka. Det här året är det åter igen en kolsänka. Cederlöf vill understryka att skillnaderna mellan åren inte är så stora i verkligheten.

– Om man ser på lite längre tidshorisont så har situationen inom markanvändingssektorn stadigt varit svagare när der gäller nettosänkan. Alltså sektorns förmåga att suga upp koldioxid har försämrats.

Att en liten förändring skedde mellan 2021 och 2022 pekar inte enligt Cederlöf på någon större trend. Förändringen år 2021 orsakades främst av större avverkning och långsammare tillväxt.

Problemet inom markanvändningssektorn är alltså inte tillfälligt.

– Vi tänkte kanske att år 2021 var ett exceptionellt år, men i och med att situationen ser i stort sett samma ut för 2022 så är det klart att det här är det stora frågetecknet inom klimatpolitiken just nu.

Årsberättelsen pekar på tilläggsåtgärder

Med tanke på de klimatmål som Finland förbundit sig till, bland annat målet om klimatneutralitet för 2035, är det viktigt att klimatårsberättelsen pekar mot tilläggsåtgärder som måste vidtas och som det finns behov av.

Cederlöf betonar att tilläggsåtgärder är nödvändiga i synnerhet inom markanvändingssektorn. Till exempel EU-förordningen LULUCF ställer krav på hur skog kan användas, och så som det ser ut nu är det troligt att Finland inte uppfyller de krav som ställs av förordningen.

En åtgärd som har vidtagits i syfte att förbättra situationen och som nämns av Cederlöf är bland annat planen för markanvändningssektorn, förkortad till MISU.

– Den innehåller en lång räcka av olika åtgärder som ska verkställas för att förbättra situationen inom denna sektor. Dels är det vad borde göras inom skogssektorn för att stärka skogens tillväxt och stärka skogssänkan. Sen finns där även andra faktorer som tillexempel åkerbruk som också förorsakar utsläpp. Vi har många torvmarker som är en viktig utsläppskälla. Där finns alltså en hel del åtgärder som kan vidtas.

Den första planen av MISU utarbetades sommaren 2022, och riksdagen behandlade den i januari 2023. Även ytterligare åtgärder är i beredning och det är meningen att den nya regeringen så småningom ska ta ställning till dem.